Coronaviruset: Molnen vid horisonten

  • Måndag 4 Maj 2020 2020-05-04
E-post 757

Trots alla glada hejarop om ett vaccin mot Covid 19 runt hörnet och trots signalerna om att världsekonomin kanske kan starta om redan under sommaren eller hösten tornar molnen upp vid horisonten. Coronavirusets aggressivitet och nyckfullhet reser allt flera frågor vartefter ny kunskap om detta framkommer. Samtidigt finns det flera bilder nu om varifrån viruset uppstod.

USA:s utrikesminister Mike Pompeo säger, enligt AFP, att det finns “övertygande bevis” för att coronaviruset kommer från ett laboratorium i Wuhan, Kina. Samtidigt försäkrar WHO att Kina har gjort framsteg med bekämpningen av viruset som framkallar sjukdomen Covid 19. 

Oaktat värdet i de bevis som presenterats för USA:s president Donald Trump och som Pompeo hänvisar till skärps nu den diplomatiska tonen från USA mot Kina.

USA:s beskickning till FN skickade under fredagen ut en tweet på Twitter som implicit gav Taiwan ett erkännande som stat rapporterar nyhetsbyrån AP.  Tweeten har föranlett protester från Kina som såg det som förolämpande av USA. USA kom dock att följa upp den med flera som gav Taiwan ett än mer explicit stöd.

Det har funnits tveksamheter under en längre tid kring Kinas kompetens kring kvalificerad virus-forskkning. Redan 2017, när Kina var på väg att färdigställa det första av mellan fem och sju högrisklaboratorier (BSL-4)) reste den vetenskapliga tidskriften Nature en rad med frågetecken och farhågor kring den kinesiska kompetensen och säkerhetsmedvetandet. Kinas expansion på detta forskningsområde skall ses som en kapprustning mot främst Taiwan som redan sedan tidigare hade två operativa laboratorier i samma säkerhetsklass. Något som stört den kinesiska ledningen i Beijing.

Skulle den amerikanska underrättelseinformationen visa sig korrekt kommer det få omfattande konsekvenser på omvärldens relation till Kina. Corona-viruset kan, om så skulle vara fallet, vara inte bara inledningen på en ny ekonomisk era som kan innebära en nollställning av världsekonomin likt perioden 1929-1931. Krisen kan  även kasta världen tillbaka i ett kallt krig mellan supermakterna som inte setts sedan strax innan murens fall 1989. Utöver den redan pågående med ett expansionistiskt Turkiet i Mellanöstern, Nordkoreas nyckfullhet, Irans kärnvapenprogram och hotet från bland annat IS, al Qaida och andra islamistiska rörelser.

Men tills vidare är allt som världen vet är att viruset har haft fladdermöss som värddjur, att det har sitt ursprung i Kina samt att det har visat sig ha diaboliska egenskaper som inte liknar något annat virus i modern tid. Med multipla smittvägar och en överlevnadspotential utanför människokroppen som i kombination med sin aggressivitet uppträder nyckfullt och där det enda fungerande skyddet så här långt har visat sig vara social distansering.

Samtidigt förmedlar nu allt fler medier och myndigheter positiva signaler om att ett vaccin kan ligga på denna sida årsskiftet samt att olika mediciner, som till exempel Remdesivir, kan ha en lindrande eller botande effekt. Detta läkemedel togs fram mot ett annat virus i Corona-familjen och har visat sig i flera studier kunna dämpa effekterna av det nuvarande Coronavirusets härjningar.

Men samtidigt har brittiska forskare börjat varna för att det inte är självklart att ett vaccin kan utvecklas mot ett så pass nyckfullt virus. För det har hänt förut att läkekonsten misslyckats. I modern tid.

Professor David Nabarro vid Imperial College London och särskilt sändebud vid WHO under rådande Corona-kris pekar på  riskerna med att ingjuta hopp i befolkningen gång på gång för att sedan misslyckas med utfästelserna. Nabarro pekar på historien i en intervju med CNN.

1984 tillkännagav den amerikanska hälsoministern Margaret Heckler på en presskonferens i Washington, DC, att forskare framgångsrikt hade identifierat viruset som senare blev känt som HIV – och förutspådde att ett vaccin skulle vara redo att testas inom två år. Nästan fyra decennier och 32 miljoner dödsfall senare väntar världen fortfarande på ett HIV-vaccin.

1997 utfäste president Bill Clinton USA:s väljare att de skulle komma med ett vaccin inom ett decennium. För fjorton år sedan, 2006, menade forskare att de fortfarande var cirka 10 år borta. 2020 finns fortfarande inget vaccin.

Och problematiken kring vaccin mot virus som muterar är väl känd. Det är bland annat den snabba muteringen av HIV, som muterar inne i kroppen hos en smittad flera gånger, som gör ett vaccin i praktiken omöjligt att utveckla. Ett annat virus som muterar är den mer kända vinterkräksjukan som återkommer år efter år men i olika mutationer. Inte heller mot denna eller andra vintervirus har något vaccin utvecklats. Trots att dessa virus skördar 1 000-tals dödsoffer bara i Sverige per år i olika riskgrupper.

Ett scenario är med andra ord att det inte kommer komma något vaccin. Och skulle ansträngningarna att utveckla ett lyckas kommer det inte kunna vara ute i produktion inom 16-18 månader menar flera internationella experter. Även den tiden beskrivs som ”inte omöjlig, men definitivt ett mirakel om det skulle lyckas”. Normalt är den kortaste tiden två år visar även svensk empiri.

Ett test är inte ett alternativ det heller. Testerna ger inget skydd för individen i sig utan bara ett underlag för, i detta fall Folkälsomyndigheten att lära sig mer om viruset.  Ett alternativ till vaccin är att utveckla fler preparat som kan bota och lindra symptomen, Som i fallet med ebola eller som med de broms-mediciner som finns mot HIV.

Det finns därmed goda skäl att dels lyssna noga på de råd och anvisningar som nu kommer från Folkhälsomyndigheten, FHM. Det kan vara så att Sverige hamnar i ett läge där FHM släpper på och av olika delar av landet i olika intervaller. Statsministern har redan givit indikationer på att det är en av de lösningar som ligger inom den närmaste framtiden med reserestriktioner även inom Sverige. Att regioner, kanske ner till kommuner, får uppleva att rekommendationerna över tid lättas upp för att sedan stramas åt igen om smittspridningen råkar ta fart. En osäkerhet som kan variera vecka för vecka. För ingen vet något annat än att detta virus är extremt smittsamt och nyckfullt. 

Och inte heller kommer detta uppskattas av finans- och kapitalmarknaderna. Dessa lever på risk, kalkylerad risk. Dessa hatar och skyr osäkerhet. Coronaviruset uppfyller till sin natur alla kriterier för att vara nyckfullt och oberäknerligt. På ett sådant sätt att osäkerheten även ur ett finansmarknadsperspektiv bör betecknas som extrem om inte ett vaccin kan utvecklas. Finansmarknaderna kommer inte att uppskatta att världen kastas mellan hopp och förtvivlan med den frekvens som nu tilltar över tid.

För världsekonomin kommer detta vara förödande. Skulle dessutom de amerikanska underrättelserna visa sig stämma samtidigt som USA signalerar att de värderar Taiwans insatser högre än Kinas, då väntar inte bara en ny, i praktiken nollställd världsekonomi runt hörnet utan även ett nytt kallt krig. 

Utan vaccin.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.