Inte första gången Sverige lämnat internationellt samarbete i kriser

Ann Linde. © Kjell Nilsson Mäki i samarbete med Ledarsidorna.se
  • Fredag 22 Maj 2020 2020-05-22
E-post 1782

Oaktat vilket land som till slut visar sig ha valt den mest effektiva strategin mot Coronaviruset och oaktat de slutliga dödstalen är det redan nu uppenbart att Sverige från början inte valt att koordinera åtgärderna med omvärlden. Trots att Sverige gång på gång poängterar vikten av internationellt samarbete väljer Sverige i kriser att avvika från internationellt samarbete och koordinering samtidigt som Sverige gång på gång räknar med att omvärlden skall låta detta passera.

Den 15 juni närmar sig, ett för stora delar av EU avgörande datum då flertalet av de restriktioner som införts som konsekvens av Coronaviruset skall hävas. De baltiska staterna Estland, Lettland och Litauen har redan skapat en egen ”bubbla” eller zon och öppnat upp gränserna sinsemellan.

Detta är möjligt då de baltiska staterna har haft liknande strategier för bekämpandet av virusets effekter. Huvuddelen av EU har valt samma eller närliggande strategier med mer eller mindre totala nedstängningar av samhället. En inledande, om än kanske oavsiktlig koordinering inledningsvis har skapat förutsättningar för en koordinerad återgång till någon form av normalitet.

Sverige gjorde dock redan tidigt avsteg från den internationella koordineringen. Som Ledarsidorna tidigare reagerade över följde inte Sverige de bedömningar som WHO:s, ett av de mellanstatliga organ som skall svara för en bredare syn på pandemier, bedömning av läget i Sverige. Den andra mars menade WHO att Sverige skulle bedömas ha lokal smittspridning. Något Sverige menade inte stämde. Först en vecka snare skärpte Folkhälsomyndigheten bedömningen och först den 16 mars beslutade regeringen om några av de åtgärder som WHO rekommenderade.

Mer läsning: Fjorton dagar som förändrade Sverige

Sverige ställde sig därmed utanför den koordinering som nu möjliggör för andra länder att öppna sina gränser. Norge och Finland överväger redan att inte släppa in svenskarna när länderna lättar på restriktionerna, med hänsyn till smittspridningen i Sverige. I Danmark vill flera oppositionspartier öppna upp för tyskar och norrmän, men inte för svenskar.

– Om det inte är hälsomässigt försvarligt att öppna gränsen till Sverige så kan svenskarna stanna där de är, och så kan tyskarna komma upp, sade Venstres partiledare Jakob Ellemann-Jensen till Danmarks Radio i förra veckan.

Utrikesminister Ann Linde menar att det är olyckligt och i någon mån diskrimerande att lämna Sverige utanför en koordinerad gränsöppning.

– Jag hoppas att det inte blir någon särbehandling utan att vi får en gemensam gränsöppning för de nordiska länderna, säger Ann Linde till SvD..

TT: Finns det fog för andra länder att särbehandla Sverige när gränserna öppnas?

– Nej, det finns definitivt inte fog för det. Det är oerhört sorgligt, men faktum är att bland de döda i Sverige är medelåldern 81 år. 75 procent av dödsfallen har varit på äldreboenden eller i hemtjänsten. Bland befolkningen i övrigt är det en liten smitta, dessutom är det väldigt regionalt, säger Ann Linde.

Att Sverige misslyckats med att skydda äldreboenden från smittan är också något Ann Linde framfört i såväl intervjuer som samtal med andra länders utrikesministrar, uppger hon.

– Det försöker jag förklara när jag får frågor från mina kollegor och från journalister. I den delen har vi inte lyckats i vår strategi.

Sverige har inte heller valt att bidra till det europeiska samarbetet under krisens mest kritiska skede visade en sammanställning som SR/Ekot gjorde. Hälften av EU-länderna ställde upp för Italien  med sjukvårdsutrustning eller erbjöd sjukvårdplatser, bland dem Sveriges grannländer Danmark, Finland och de tre baltiska staterna samt länder som av Sverige anses vara fattigare eller mindre kompetenta som Polen och Rumänien.

Det är dock inte första gången som Sverige ställer sig utanför europeisk och nordisk koordinering. När Sveriges nordiska grannländer och EU 2013 införde skärpta lagrum mot terrorism gick Sverige även då sin egen väg. 

Staffan Danielsson, C, menade i en riksdagsmotion 2013 att de svenska lagarna mot terrorism skulle utredas för att få en helhetsbild, något som främst den dåvarande ordföranden i riksdagens justitieutskott, Morgan Johansson idag justitieminiter menade var önödigt. Vid samma tidpunkt införde såväl Norge som Danmark skärpt reselagstiftning för terroristresor. Först 2019, sex år senare, fick Sverige en liknande lagstiftning men med generellt lägre straffpåföljder. 

Sverige har fortfarande inte något heltäckande lagrum till skillnad från Norge där deltagande i terrororganisationer kan ge sex års fängelse. Så sent som i januari dömdes 13 norska IS-återvändare till fängelse. Det är med andra ord ingen slump att Sverige det senaste decenniet varit störst exportör per capita i EU av IS-terrorister.

Vad Europa fruktar är att Sverige även skall vara störst exportör per capita av Coronaviruset då Sverige än en gång ställt sig utanför internationell samordning. Lika lite som Sverige varit villiga att samordna kampen mot internationell terrorism, lika lite har Sverige velat samordna åtgärderna för att hejda virusspridningen.

Oaktat vilket land som till slut visar sig ha valt den mest effektiva strategin mot Coronaviruset och oaktat de slutliga dödstalen är det redan nu uppenbart att Sverige från början inte valt att koordinera åtgärderna med omvärlden. Trots att Sverige gång på gång poängterar vikten av internationellt samarbete väljer Sverige i kriser att avvika från samarbete och koordinering.

Och likt tidigare förväntar sig Sverige att omvärlden skall inta en förlåtande attityd.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.