Misstankarna mot Karl Hedin öppnar för en Lex Hedin

Åklagarmyndigheten. Pressbild.
  • Onsdag 13 Maj 2020 2020-05-13
E-post 3205

Åklagarens utredning av industrimannen Karl Hedin öppnar nya avgrunder. Detaljer och processer i utredningen är av en sådan karaktär att inte bara värdet av hemliga tvångsmedel kan ifrågasättas. Även den svenska rättspraxisen om fri bevisföring drivs nu till sin spets.

Industrimannen Karl Hedins liv vändes upp och ner när han drogs in i en brottsutredning misstänkt för att ha skjutit en varg. I en intervju med Dagens industri ger Karl Hedin sin version av det som har hänt. Hedin ger sin berättelse. Om tiden i häktet, misstron mot rättssystemet och om hur hans livsverk påverkats av händelserna.

Utredningen inleddes med ett tips från en person som senare kom att ta tillbaka hela sin historia om att Hedin skulle lagt ut gift och även låtit kremera en varg i en av honom ägd ugn. Tipsaren, eller informatören har i efterhand låtit meddela åklagaren att denne inte på något sätt avser stå för sina tidigare uppgifter eller på något sätt i framtiden kommer bidra till utredningen mot Hedin.

Trots denna utsago lät åklagare föra förundersökningen vidare och Karl Hedin väntar nu på att åklagaren skall delge honom förundersökningen efter det att de sista avslutande förhören hållts. Åklagare Lars Magnusson har skjutit upp tidpunkten för delgivning sex gånger.

Åklagarens utredning, och det inledande anhållandet samt följande häktningar av Hedin har efter att det huvudsakliga vittnet dragit tillbaka sin historia att inledningsvis vila på främst två bandinspelningar. Då Hedin misstänktes för grovt jaktbrott i enlighet med den senare tillbakadragna historien, något som ger minst två års fängelse, kunde åklagaren besluta om hemliga tvångsmedel. Hedins telefon kom att avlyssnas.

De hemliga tvångsmedlen

Hemliga tvångsmedel och främst teknisk bevisning åsätts enligt praxis ett mycket stort värde inom svensk rättsväsende. Men under förutsättning att denna bevisning inte kunnat manipuleras.  I Sverige tillämpas även en praxis av fri bevisvärdering till skillnad från i USA där även tekniska bevis måste leva upp till ett antal explicita krav för att få presenteras i domstol.

Som exempel kan blodprov vid misstänkt rattonykterhet användas. I amerikansk domstol kan endast blodprov användas som bevis om det tagits av, och analyserats av, behörig sjukvårdspersonal; legitmerade läkare eller sjuksköterskor. I Sverige finns ingen sådan reglering utan blodprov kan även användas som bevisföring om det tagits av annan personal. Det är rätten som skall bedöma bevisvärdet oavsett hur bevisen skapats eller inhämtats.  Den fria bevisföringen i Sverige är med andra ord gränslös och står över Regeringsformen.

I Sverige skall blodprov tas av behörig personal men även om det inte gör det så kan det trots detta åberopas i domstol som bevis. Det är sedan upp till rätten att bedöma värdet av provtagningen.

I formerna för hemliga tvångsmedel i allmänhet och telefonavlyssning i synnerhet finns ingen egentlig reglering alls som säkerställer var sig kompetensen hos personalen eller kvaliteten. Detta blir tydligt i de samtalsutskrifter som har använts i fallet med Karl Hedin. Speciellt två av utskrifterna.

När hemlig telefonavlyssning används upprättas parallellt med samtalet en logg som summerar samtalet och belyser viktiga passager för att undersökningsledaren vid polisen (ej att förväxla med förundersökningsledare som är en åklagare) skall skapa sig en bild av vad som sades i bredare termer. Det tjänar även som underlag om polisen, som i fallet med Hedin, behöver vidta omedelbara åtgärder som till exempel ett ingripande.

I samtalsloggen från samtalet den 25 oktober 2018 framgår att Hedin och hans sällskap sett spåren av varg. Ur den preliminära samtalsloggen, och av ljudupptagningen, framgår det följande:

att det verkar som de är där mer stationärt”

Men i transkriberingen, som sedan gick vidare till åklagare som en del av sitt underlag för häktning står istället:

vi skall vara där mer stationärt”.

Den som sedan skrev ut samtalet innan det gick till åklagaren bytte med andra ord ut orden ”att det verkar som de är” till ”vi skall vara”. Något som i grunden ändrar samtalets innebörd.

Det finns ingen dokumentation så vitt känt om vem på NOA som gjort transkriberingen som är en uppenbar förvanskning av innehållet. Det tycks inte heller finnas någon dokumentation om vilka som haft del av materialet. Det underlag som utredningsledaren vidarebefordrade till åklagaren. En förvanskning som öppnar för en helt annan tolkning.

Det är först den 29 maj 2019, när Karl Hedin redan släppts ur häkte och mer än ett halvt år senare, som åklagaren Lars Magnusson informerar Karl Hedins advokat om detta. Att transkriberingen inte stämmer överens med det faktiska innehållet på bandet.

En månad senare informerar Magnusson om ytterligare en avvikelse. En avgörande mening som i transkriberingen tidigare varit ohörbar visar sig vara hörbar. Även utan hörlurar kommer det senare visa sig. Samtalet som avses var samtalet dagen efter det första, den 26 oktober 2018 och det som kom att innebära ett omedelbart gripande av Karl Hedin.

Meningen som var ohörbar, och som syftar på varg var ”men vi såg ingenting”. 

I transkriberingen står det följande:

”vi stod och avvaktade när vi såg *ohörbart*”

Men vid senare avlyssning visar det sig att den korrekta ordalydelsen var

”vi stod och avvaktade men vi såg ingenting”.

Den tjänsteman vid NOA som transkriberade samtalet bytte ut ordet ”men” till ”när” samt gjorde ordet ”ingenting” till ”ohörbart”.

Transkriberingen pekade nu på ett samtal som utredningsledaren vid NOA menade var solklart fall av att Hedin skjutit en varg. Det blev transkriberingen, och inte bandet som gick vidare i utredningen. Vidare till beslut om att anhålla och slutligen häkta Karl Hedin i mer än en månad som misstänkt för grovt jaktbrott.

Ljudfilen tog sedan flera månader på sig att nå åklagaren enligt det förhör som Ledarsidorna.se tagit del av med utredningsledaren i den interna utredningen. Den utredning om misstänkt tjänstefel som senare kom att läggas ned.

Efterspelet

Det är orimligt att anta att Hedin skjutit något han inte sett men såväl utredningsledare som åklagare drog den slutsatsen. Framför allt uppger åklagaren att han visst lyssnat igenom bandet innan häktningsframställan. Men ett drygt halvår senare kommer åklagaren fram till att det han inte hörde inledningsvis blev fullt hörbart för honom senare.

De band där andra poliser vid NOA i efterhand, även utan hörlurar i närvaro av Karl Hedin och hans advokat kan konstatera att det samtal som låg till grund för gripandet, anhållandet och de senare häktningarna endast kan tolkas som att Hedin i samtalet lät meddela att han inte sett något är nu efter begäran av Hedin sparade åt eftervärlden. Eller åtminstone för en tid framöver. Något som inte behöver vara självklart i en svagt reglerad lagstiftning, praxis och myndighet.

I dessa turer lämnar Hedin genom ombud in en framställan om att banden inte skall destrueras samt en anmälan till polisens internutredning om tjånstefel. Det är i samband med att Hedin och hans ombud gör en framställan att bevara orginalfilen från telefonavlyssningarna som internutredningen startas för att sedan läggas ner.

Hedin själv begär ingen internutredning vid denna tidpunkt.

Denna utredning läggs direkt ner efter att åklagare hållit endast ett förhör med utredningsledaren. Av utredningsledaren i förhöret låter denne förstå att det bland annat är svårt att förstå dialekter. Hedin talar dalmål. I samtal med Ledarsidorna.se i efterhand menar dock utredningsledaren senare att Hedin inte är svår att förstå.

I förhöret som hålls med utredningsledaren sätts även bilden av en organisation som präglas av stor brister. I samtalet med Ledarsidorna.se senare nekar utredningsledaren till detta utan menar att processer och rutiner var väl fungerande. Att bilden som gavs av denne i förhöret av åklagare inte stämmer.

Men att minst ett samtal som använts som teknisk bevisning mot Karl Hedin manipulerats av någon står nu höjt över varje tvivel. Det samtal från den 25 oktober där såväl logg som band menar att någon form av djur uppehåller sig stationärt men där ansvarig vid polisen skriver om det på ett sådant sätt att det istället syftar på att Hedin och hans kamrater bör finnas på platsen mer stationärt. 

Något som bör anses vara en medveten omskrivning. Av någon. En människa. Inte en maskin.

Skulle svarande-sidan, i detta fall Hedin eller något av hans ombud manipulerat utskrifterna eller ljudfilerna skulle detta ha inneburit “bevisförvanskning”  vilket regleras i 15 kap 8 § Brb. Något sådan reglering finns inte för åklagar- eller utredningssidan utan faller då under ett eventuellt tjänstefel.

Det andra samtalet tyder på en bristande kompetens hos utredningsledningen och de som lyssnar av samtal. Personal med antingen bristande hörförståelse av olika dialekter eller i en kombination med undermålig utrustning ledde till att Karl Hedin satt häktad i 31 dagar. Det var först när det som dokumenterat blev hörbart, som genom ett trollslag, som misstankarna om att Hedin skjutit en varg kunde avskrivas.

Fallet med Karl Hedin är större än Hedin själv. NOA, och åklagaren står nu med en utredning som inledningsvis vilat på ett huvudvittne som tagit tillbaka sin historia och vägrar medverka ytterligare i utredningen. Denna utredning vilade även på två samtal, efter beslut om hemliga tvångsmedel av åklagaren där det finns brister i personalens kompetens att förstå dialekter (enligt utredningsledaren), hög personalomsättning samt undermålig utrustning (även det enligt utredningsledaren) och obefintliga rutiner (också det enligt utredningsledaren).

Det är rimligt att ställa sig frågan om i hur många andra fall av grova brott, där hemliga tvångsmedel i form av avlyssning, som NOA och åklagare visar upp samma attityd till kan uppvisa liknande brister. Och ger utrymme för att antingen medvetet eller omedvetet, i brist på kvalitetssäkring, manipulera till bevis som enligt praxis sällan ifrågasätts av rätten till oigenkänlighet som i fallet med samtal nummer ett.

Det går inte att utesluta att motsvarande situation råder även i andra brottsutredningar där hemliga tvångsmedel beslutats. Såsom mord, grovt narkotikabrott, terrorbrott, etc. Utredningsledaren ger i förhör med internutredningen bilden av den röra som beskrivs i förhöret med internutredningen att detta är vardag för personalen vid NOA.

Åklagaren står idag inför ett val

Åklagaren står inför att antingen slutligen föra förundersökningen till åtal mot Karl Hedin, som utlovats efter att ha skjutit upp det sex gånger. Hedin som numera endast är misstänkt för förberedelse för jaktbrott. Eller att lägga ner förundersökningen i brist på bevisföring nog för en fällande dom. Och därmed fria Hedin från misstankar samt ge honom hans jaktvapen åter.

Lägger åklagaren ner åtalet är sedan en rimlig första åtgärd att ånyo öppna upp internutredningen för att finna svaret på varför det första samtalets transkribering vanställdes och fick en annan innebörd. Samt en översyn om varför bedömningen av det andra samtalet även den kom att ändras. Vem som bar ansvaret för denna handläggning. Om inte utredningsledaren bär ansvaret så bör någon annan ha varit delaktig och ansvarig som haft tillgång till materialet innan det gick vidare till åklagaren.

Idag är det ingen som kan klandras då alla skyller på alla samtidigt som såväl språkförståelse, god teknisk materiel och klara rutiner samt kvalitetssäkrade processer ser ut att vara en lika stor bristvara som ledarskapet i utredningen kring Hedins påstådda jaktbrott. Om det vittnar om inte annat förhörsprotokollet med utredningsledaren som låg till grund för att internutredningen lades ned.

Men oaktat åklagarens beslut måste politiker, åklagarmyndighet samt inte minst rikspolischefen ta sin del av ansvaret. Kampen mot grov brottslighet som terrorism, gängkriminalitet och andra grova brott som mord, människosmuggling med mera kräver att hemliga tvångsmedel kan nyttjas samt att teknisk bevisning kan fortsätta anses ha ett högt bevisvärde.

En reglering av hemliga tvångsmedel på ett sådant sätt så att det i framtiden kan stå höjt över allt tvivel att information samlas in på ett rättssäkert sätt och kan användas som teknisk bevisning. Och därmed fortsättningsvis åtnjuta högt bevisvärde i brott som terrorism och det allt grövre gängvåldet för att bara ta två exempel av idag akuta samhällshot.

Och med en sådan reglering följa upp frågan om Sverige verkligen i fortsättningen skall tillämpa fri bevisföring. För polisens och åklagarmyndighetens vidkommande en Lex Hedin.

En fråga som förr eller senare måste landa på justitieminister Morgan Johanssons samt inrikesminister Mikael Dambergs bord.

 

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.