“Det här är en svensk tiger” vs. “En svensk tiger”

Aron Flam. © Kjell Nilsson Mäki i samarbete med Ledarsidorna.se®
  • Lördag 13 Jun 2020 2020-06-13
E-post 2583

Hela den senaste upplagan av Aron Flams “Det här är en svensk tiger” beslagtogs av åklagare under en morgonraid på förlaget Zamizdat under torsdagen. Flam anklagas för att ha gjort ett intrång i “En svensk tiger”s immaterialrätt. Men om det påstådda brottet det avser är ett verk av en död konstnär som det görs satir eller anspelningar på och som i sin utformning har en egen konstnärlig verkshöjd? Är det då ett brott? Åklagaren och Beredskapsmuséet i Djuramossa vill hävda det.

Under torsdagsförmiddagen lät åklagaren i Stockholm beslagta boken ”Det här är en svensk tiger” av Aron Flam vid en morgonraid på förlaget Zamisdats kontor. Fyra beväpnade polismän, iförda skyddsvästar lyfte i den tidiga morgonen ut c.a 1,5 ton böcker till en lastbil.

Flam är misstänkt för upphovsrättsintrång och målet sorterar under Riksenheten för internationell och organiserad brottslighet vid Stockholms tingsrätt, Patent- och marknadsdomstolen.

Bakgrunden till det som närmast liknades vid en gryningsraid, ingen personal hade ens hunnit infinna sig på kontoret mot Zamizdats lokaler är den tvist som föreligger mellan Beredskapsmuséet i Djuramossa och Aron Flam. Ytterst handlar tvisten om hur långt rättigheterna till den ursprungliga illustrationen ”En svensk tiger” sträcker sig där stiftelsen Beredskapsmuseet i Djuramossa förvaltar det imatteriella arvet efter upphovsmannen Bertil Almqvist (1902-1972).  Upphovsrätten gäller under upphovsmannens livstid och under 70 år därefter. När upphovsmannen avlidit bestämmer arvingarna hur verket får användas.

Det är med andra ord först 2042 som verket släpps helt fritt. Fram tills dess får ingen nyttja verket i sin oförvanskade form utan upphovsrättsinnehavarens explicita medgivande. Men gäller det verk som gör satir eller anspelningar och som har en egen konstnärlig verkshöjd? Beredskapsmuséet i Djuramossa vill hävda det.

Det konstnärliga verket

 

Flams första kontakt med upphovrättsinnehavaren var vid inledningen av produktionen av ”Det här är en svensk tiger” som började som en podd. ”Det här är en svenk tiger” är en travesti över de svenska beredskapsåren innan och under andra världskriget där Flam lyfter fram dubbeltydigheten och det svenska dubbelspelet under framför allt Förintelsen. Den svenska regeringen Per-Albin Hansson (S) var under hela denna period strikt neutrala. Inledningsvis var Sverige neutrala på nazisternas sida men efter slaget vid Stalingrad gled man över och blev neutrala på Alliansens sida. För att under täcket långt in i 1944 vara fortsatt neutrala på Tysklands sida.

Ett dubbelspel som Sveriges regeringar tigit om sedan 1945 trots att Sverige av segrarmakterna och främst USA tvingades till att betala ett krigsskadestånd till bland annat Förintelsens offer. Men även, vilket få känner till, även till Tyskland. Sverige var i praktiken det enda land som tvingades betala ut ett krigsskadestånd till ruinerna av Nazi-Tyskland vilket säger en del om med vilken kyla som Sverige agerade under det andra världskriget.

Sverige står än idag tämligen ensamma om att ha behövt ersätta både bödel och offer för oförätter begångna mot bägge.

Kampen mellan två konstnärer – den ena levande och den andra död

 

Aron Flams travesti och lek med ord med användandet av en tiger som var lik den ursprungliga föranledde Beredskapsmuséet att inleda en civilprocess mot Flam. Flam är i det närmaste att beteckna som en multikonstnär. Hans främsta kännetecken är satirikern, som leker med ord men han är även författare och framför allt formgivare. Samtliga hans poddar har för varje avsnitt en unik illustration som han tar fram själv. Flam har även läst in boken själv på bland annat Storytel. Flam står även för idén till omslaget till “Islamismen i Sverige“.

Att påstå att hans illustration till “Det här är en svensk tiger” saknar egen verkshöjd är ett påstående från Beredskapsmuséet i Djuramossa som inte får stå oemotsagt. 

Omfattande skriftväxling ägde rum mellan parterna fram tills dess att svaren från Beredskapsmuséet helt upphörde. Under denna period hade Flam även bytt ut tigern till en målad plasttiger.  Flam kom då att få intrycket att Beredskapsmuséet givit upp. En slutsats som skulle visa sig vara felaktig.

Under hösten 2019 får Flam signaler från tryckeriet att den svenska polisen börjat efterforska i hur stora upplagor som boken trycks. Trots att skriftväxlingen med Beredskapsmuséets ombud upphört. Senare kallades Flam till förhör hos polisen och han delgavs då misstanke om immaterialbrott. Ur ett strikt juridiskt- och rättsprocessperspektiv finns det ingenting som tyder på att polisen, eller åklagaren någonstans har agerat klandervärt eller vid sidan av vad som är möjligt.

Det åklagaren gjorde var helt enligt regelboken. Förhindra vad åklagaren ansåg vara fortsatt brottslighet. Om det nu är ett brott. Huruvida verket och därmed Aron Flam, vilket Beredskapsmuséeum vill hävda utgör ett imaterialrättsligt intrång är nu upp till domstolen att pröva. I domstol skall åklagarens beslagsbeslut prövas. Om det var riktigt eller, om det sedan visade sig vara felaktigt. Om det senare inträffar även vilka konsekvenser det kommer få för staten.

Men konceptet med “Det här är en svensk tiger” levde och lever kvar. Flams idé kring sitt skapande är att det är han själv som producerar eller står för idé för samtliga uttrycksformat och att de skall ses som en helhet. Där ljud, bild och text skapar installationen tillsammans. 

Vid publiceringen av boken ”Det här är en svensk tiger” hade Flam tagit fram den slutliga illustrationen. Den som idag föranlett Riksenheten för internationell och organiserad brottslighet att genomföra något som kan liknas vid en gryningsräd iförda full beväpning. Som om Flam barrikaderat sig bakom sandsäckar med Molotowcocktails och brinnade bildäck i beredskap.

Jag själv känner Flam nära. En av de mest belästa, bildade, artiga och belevade personer jag träffat. Att han skulle resa en hand mot någon är otänkbart. Snarare ger Flam intrycket av en lätt disträ professor. Och han behöver inte heller begagna sig av våld i någon form. Han har ett kraftigare vapen än så ständigt till hands. Satiren och ordets makt.

En lämpligare beväpning för polismännen hade varit hörlurar med hög musik för att skydda sig. Eller något annat för att stänga ute allt ljud. För att kunna stå emot Flams tirader av sarkasmer och skämt om Flam nu råkat vara på plats.

Vem som förberett polisen på att Flam är av så pass våldsam natur att de behövt skicka polismän beväpnade till tänderna som kunde gjort mer nytta någon annanstans istället för att skicka en internspanare och tre flyttkarlar är okänt. Något överskott på poliser i yttre tjänst föreligger inte varför åklagare, ansvarigt befäl eller motsvarande som fattat beslutet att lyfta fyra poliser från yttre tjänst till att agera flyttkarlar bör kunna förklara sig när frågan kommer.

För den kommer att komma.

En kamp om yttrande- och konstnärlig frihet

 

Målet mot Aron Flam, som ännu så länge endast blivit delgiven misstanke om brott är principiellt viktigt för inte bara den konstnärliga friheten att travestera och ironisera över andra tidsperioder och andra litterära eller konstnärliga verk. Mattias Svensson, Aftonbladet Kultur sammanfattar det hela:

Det är ett oroväckande exempel på hur långt nuvarande upphovsrätt sträcker sig. Eftersom Flams avbildade tiger på flera punkter skiljer sig från den Almquistska innebär det att upphovsrätten vid en fällande dom förbjuder parodier och anspelningar. Till och med en av Region Skåne framtagen svensk tvättbjörn – för att uppmana till handhygien i cornoatider – drogs tillbaka efter juridiska hot.

Upphovsrättsinnehavaren äger med denna tolkning inte bara verket, utan rätten att tvätta bort all framtida respons på detta verk, ett betydande ingrepp i den konstnärliga friheten och i möjligheten att berätta om vår svenska historia.

Att en bok kan tas i beslag utan föregående rättegång ger dessutom upphovsrätten en större tyngd än det fria ordet. Det här handlar inte om något billigt plagiat av kända klädmärken, utan om ett högst självständigt litterärt verk i ett land där tryckfriheten har en särställning i grundlagen.

Framtiden får utvisa hur stark denna påstådda särställning är i svensk rätt. Att en död konstnärs rätt till sitt verk skall i 70 år hindra levande konstnärer anspela eller ironisera över dennes verk. Beredskapsmuséum driver ett principiellt viktigt mål som ytterst handlar om censur av det fria ordet i över tre generationer efter en upphovsmans död.

Lite av samma inställning till konsten och det fria ordet som präglade Hitlers tredje rike. 

Om det var den inställningen till yttrandefrihet och ett demokratiskt sinnat land som Almqvist representerade när han förfärdigade ”En svensk tiger” är det ingen som vet. Han är död sedan 48 år. De som närmast kan svara på den frågan är hans efterlevande.

Och Beredskapsmuséet i Djuramossa som efter en gåva från arvingarna äger rätten till ”En svensk tiger”.

Som nu driver processen mot Aron Flam tillsammans med åklagaren. Arvingar och företrädare för muséet som rimligen bör ha varit fullt medvetna om Almqvist inställning till yttrandefrihet och konstnärlighet och om den harmonierar med det Tredje rikets.

Och det känns onekligen som en ödets ironi att förlaget bakom ”Det här är en svensk tiger” är förlaget Zamizdat.

Vladimir Bukovsky (1942-2019) var en rysk-brittisk dissident och människorättsaktivist som tillbringade totalt tolv år i olika former av sovjetiska fängelser eller slutna psykiatriska anstalter. Bukovsky definierade betydelsen av det ryska ordet Zamizdat med

“Samizdat: I write it myself, edit it myself, censor it myself, publish it myself, distribute it myself, and spend time in prison for it myself.”

 

Det här är en svensk tiger Av Aron Flam (Samizdat 2019)

Det är en märklig slogan. "En svensk Tiger".

Ursprungligen var den en del av den kampanj Sveriges regering inledde den 21 november 1941 som kallades för "Vaksamhetskampanjen" och syftade till att stävja spionage som kunde skada svenska intressen. Man skulle kunna likna det svenska initiativet med den amerikanska kampanjen "loose lips sink ships" – slapp läpp sänker skepp – som skulle förhindra den amerikanska allmänheten från att tala bredvid mun och på så sätt riskera amerikanska soldaters liv genom att läcka känslig information till fienden.

Med den avgörande skillnaden att USA givetvis var en krigförande part i andra världskriget och därför hade skepp att sänka. Sverige var neutralt och deltog inte i kriget. Det fanns inga svenska skepp att sänka. Ännu märkligare blir det om man läser det finstilta under texten "En Svensk Tiger!": "Varje meddelande om att motståndet ska uppges är falsk!"

Så vad, exakt, är det som svenskarna uppmanas att hålla tyst om?

Boken finns fortfarande kvar som streamingtjänst på Storytel.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.