Lars Vilks tvingas att avtjäna förövarnas straff

Lars Vilks. Illustration: Lars Vilks 2020.
  • Fredag 26 Jun 2020 2020-06-26
E-post 3259

Försvaret av Lars Vilks liv och livsvillkor är principiellt viktigt. Att ett brottsoffer inte ska behöva avtjäna de straff som egentligen förövarna borde ha dömts till. Men även rollen som kanariefågeln i gruvan. Den dag som konstnärer som Lars Vilks tvingas till tystnad av staten (och i detta fall polisen) för att allt han vill är att förenas med sin livskamrat sedan 30 år och leva ett så normalt liv som möjligt, så är det som gruvgasen. Den dödar oss allihop.

Konstnären och professorn Lars Vilks liv kom att förändras i grunden den dagen han fick en fatwa över sig av al Qaida. En fatwa som föranletts av att han genom fyra skisser av en rondellhund försvarat de universella mänskliga rättigheterna att kunna kritisera och parodiera över makten, och i hans fall en religion.

Idag lever Vilks som ett djur i bur. Han har kommit att avtjäna ett straff, flera gånger om, som annars skulle ha drabbat hans förövare. Vilks rörelsefrihet och möjlighet att på ålderns höst flytta samman med sin flickvän sedan 30 år är inte bara begränsade – de är i praktiken helt obefintliga. Flickvännen omfattas inte av Vilks personskydd. 

Lars Vilks har nu JO-anmält rikspolischefen, eftersom han menar att han och partnern inte kan ha något privatliv.

– Det är värre än en hund som han behandlas, säger flickvännen.

Det var 2007 som Lars Vilks tecknade en rondellhund med ett ansikte föreställande profeten Muhammed. Sedan 2010 har han levt med ett specialanpassat livvaktsskydd dygnet runt, på grund av dödshot från islamister. De senaste åren har möjligheterna att träffa flickvännen blivit allt färre.

För två år sedan förändrades säkerhetsrutinerna kring konstnären. Flickvännen som bott utomlands skulle flytta hem till Sverige och hoppades kunna starta ett gemensamt liv med sin partner. Istället blev hon klassad som en säkerhetsrisk och kallades till förhör hos polisen.

Hon fick höra att hon inte omfattades av Lars Vilks personskydd, och att hennes hem inte var lämpligt som gemensamt boende. I fjol fick paret avslag på att besöka en nära väns begravning tillsammans. Även om Polisen inte har vågat formulera det i skrift så har ansvariga polisbefäl i möten uttryckt att Vilks behov och rättigheter inte omfattar att kunna träffa eller leva med sin livskamrat. Livstidsdömda fångar har i fler fall större rättigheter till att träffa anhöriga än Vilks. Polisen sade i möte att eftersom de inte var gifta så räknades inte flickvännen.

Lars Vilks beskriver sin vardag på sin egen hemsida, Vilks.net.

Lars Vilks enda “brott”, som inte är ett brott i någon mening, är att han agerat inom den konstnärliga friheten som finns reglerad inte bara i den svenska regeringsformen utan även i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter. För det har han fått bli utsatt för mordförsök, bland annat försök till mordbrand samt oräkeliga mordhot. Idag har ingen mer framträdande imam gjort några som helst försök att häva fatwan. I synnerhet är det helt tyst från Muslimska brödraskapets associerade nätverk av moskéer i Sverige, såsom Stockholms moské.

Moskéer som drivs som föreningar, som alla mer eller mindre uppbär såväl statsbidrag som regionala och kommunala förenings- och kulturbidrag. Denna värld öser regeringen miljonbelopp varje år, trots att det är vida känt att flera av dessa miljöer utgör radikaliserande kluster för den form av islamism som vill mörda Lars Vilks. Dessa miljöer anklagar Sverige för strukturell rasism varje gång någon skulle ens vilja ställa en kontrollfråga vid bidragsansökningar. De lyfter inte ett finger för Vilks, vars livsöde kommit att starkt påverkas av de budskap som förmedlas.

Budskap om ond bråd död för alla som de finner misshagliga. Som när Yussuf al Quaradawi, utan att bli ifrågasatt i Stockholms moské, uppmanade till självmordbombningar riktade mot israeliska civila. Stockholms moské är en av de föreningar som finansierats av skattemedel, och som än idag utgör en del i det kluster som sprider radikaliserande budskap. Stockholms moské har figurerat som arena vid insamlingar till bland annat al Nusrafronten, en del av al Qaida.

Ett annat exempel är moskén i Vivalla, den största nettoexportören av jihadister till Syrien. Ett tredje exempel är Bellevue-moskén, vilken var den moské som Michael Skråmo hade som hemmaförsamling. 

Något som framförts är att Vilks personskydd kostat för mycket. Detta har då fungerat som argument för att neka honom rimlig tillgång till de universella friheter han genom sin konst försvarat. Istället har staten valt att öka bidragen till de kluster där hatet mot honom får utvecklas.

Offret avtjänar förövarnas straff.

Lars Vilks lever idag som ett djur i bur. Som de kanariefåglar som gruvarbetarna tog med sig ner i gruvorna. Dog kanariefågeln var det en varning om spridning av gruvgas, och som riskerade att döda gruvarbetarna.

Därför är försvaret av Lars Vilks liv och livsvillkor viktigt. Inte bara ur ett principiellt perspektiv, att inte ett brottsoffer skall behöva avtjäna de straff som egentligen förövarna borde ha dömts till, utan även som just kanariefågeln i gruvan. Den dag som konstnärer som Lars Vilks tvingas till tystnad av staten, och i detta fall polisen, för att allt han vill är att förenas med sin livskamrat sedan 30 år och leva ett så normalt liv som möjligt, så är det som gruvgasen. 

Den dödar oss allihop.

Vad staten och polisen har för syfte med detta? Det vet vi inte. Det enda vi vet är att staten och polisen mycket tydligt signalerar om var gränserna går, och i statens fall vilken form av verksamhet som får kosta. Som de radikaliserande klustren. Samt vad som inte får kosta. Som försvaret av det fria ordet och den fria konsten.

 

Extramaterial:

Kapitlet “När jag blir fri” ur “Islamismen i Sverige” av Johan Westerholm. Boken finns att köpa på Bokus eller som streamingtjänst på Storytel. Den finns även på ett flertal bibliotek.

 

 

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.