Lex Hedin: Bröt Västmanlands tingsrätt mot Europakonventionen?

Västmanlands tingsrätt. Foto: Wikipedia
  • Tisdag 9 Jun 2020 2020-06-09
E-post 1009

I åklagarens utredning mot Karl Hedin för det misstänkta grova jaktbrottet han kom att sitta häkad i 31 dagar för beslöt Västmanlands tingsrätt att tillåta hemliga tvångsmedel i form av avlyssning av Hedins telefon. Trots att åklagaren inte kunde visa på, genom prejudicerande domar, att Hedin sannolikt skulle komma att dömas till ett fängelsestraff längre än två år biföll Västmanlands tingsrätt ålklagarens framställan. Utan protokoll.

Sverige kan, givet omständigheterna, ha begått ett antal fel i handläggningen och genomförandet som placerar Sverige och svenskt rättsväsende på samma nivå som stater som normalt återfinns på skurk-listor. Det lagrum som är aktuellt är Europakonventionen om mänskliga rättigheters sjätte artikel samt åttonde artikel. Rätt till en rättvis rättegång respektive Rätt till skydd för privat- och familjeliv.

Det råder knappast något tvivel om att de hemliga tvångsmedlen utgör ingrepp i den enskildes privata sfär och det skydd som omfattas av artikel 8 i Europakonventionen. Europadomstolen har ställt upp ett flertal krav för staternas användning av hemliga tvångsmedel.

De senaste åren har hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation använts vid förundersökning mot omkring 1 200 misstänkta personer per år vilket framgår i SOU 2018:61. År 2017 var det dock något fler, närmre 1 400 personer. Till allra största delen (hälften eller mer) har det använts vid misstanke om narkotikabrott eller narkotikasmuggling. Våldsbrott är en annan vanlig brottstyp som tvångsmedlet använts för. Den användningen fördubblades, sett till antal tillstånd, år 2017 jämfört med tidigare år. År 2012–2016 meddelades varje år ungefär 3 400 tillstånd till hemlig avlyssning.5 År 2017 meddelades betydligt fler, nämligen 4 400 tillstånd. 

Även interimistiska tillstånd ökade kraftigt år 2017, då åklagare meddelade 195 interimistiska beslut, vilket kan jämföras med 74 beslut under år 2016 och 48 stycken året dessförinnan. (Möjligheten till interimistiska beslut infördes den 1 januari 2015.) Avlyssningstiden har varierat. Den genomsnittliga tiden var cirka 50 dagar under år 2017 och 2016, vilket är en ökning från de tidigare två åren, då motsvarande tid var strax över 40 dagar.

Hemliga tvångsmedel regleras i Rättegångsbalkens 27 kap 18 §:

Hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation får användas vid en förundersökning om brott för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två år samt brott som mordbrand, terroristbrott, högförräderi med mera samt stämpling eller förberedles inför motsvarande brott. Grovt jaktbrott ingår inte i brottskatalogen då straffet spänner mellan sex månaders och fyra års fängelse utan åklagaren åberopar i fallet med Karl Hedin den så kallade straffvärdesventilen. 

Straffvärdesventilen kan användas om det kan förväntas, eller åklagaren kan låta det göras sannolikt att den misstänkte kommer dömas till ett fängelsestraff överstigande två år.

I ett beslut att tillåta hemlig övervakning eller avlyssning av elektronisk kommunikation, hemlig kameraövervakning eller hemlig rumsavlyssning ska det anges vilken tid tillståndet avser. Tiden får inte bestämmas längre än nödvändigt. När det gäller tid som infaller efter beslutet får tiden inte överstiga en månad från dagen för beslutet.

Överskottsinformation, d.v.s uppgifter som rör annat än den brottslighet som legat till grund för tillståndet till en hemlig övervakningsåtgärd, får endast användas under vissa förutsättningar. 

Västmanlands tingsrätt gav åklagaren rätt till de hemliga tvångsmedlen utan att protokollföra beslut eller sammanträdet i laga ordning. Trots att tingsrätten så sent som 2016 fått allvarlig kritik av Justitiekanslern vid en inspektion:

Hemliga tvångsmedel

Justitiekanslern riktar kritik mot tingsrätten för att under en kortare tidsperiod inte ha iakttagit att ny lagstiftning hade trätt ikraft och därför, trots att det saknats stöd för detta, hållit sammanträden i ärenden om hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation utan att ett offentligt ombud närvarat.

Tingsrätten bör mer noggrant dokumentera vad som tillförs muntligen i ärendena.

Tingsrätten bör även vara mer noggrann vid angivandet av vilket beslut som har fattats.

Västmanlands tingsrätt hade med andra ord inte hörsammat Justitiekanslerns yttrande och beslöt om hemliga tvångsmedel utan vare sig protokollföra eller att ha ett prejudikat på att det skulle vara sannolikt att Hedin skulle dömas till ett fängelsestraff överstigande två år.

Utan protokoll i beslutet, och Västmanlands tingsrätt tidigare brister i form av avsaknad av dokumentation och att inte ha en representant för allmänheten närvarande bör det anses troligt att Hedin inte ens i förberedelserna inför undersökningen gavs möjlighet till en rättssäker prövning vid en eventuell senare rättegång. Vilket då skulle vara ett brott mot Europakonventionen som är upphöjd till svensk lag. 

Eftersom Västmanlands tingsrätt inte protokollfört beslutet om hemliga tvångsmedel mot Hedin finns inte heller någon möjlighet att i efterhand följa upp hur åklagaren motiverat straffvärdesventilen. Eller hur rätten resonerade då de medgav avlyssning trots avsaknad av prejudicerande rättsfall.

När Hedin via ombud anmälde avlyssningen, att den saknade prejudikat, till riksåklagaren valde riksåklagaren istället att inte inleda någon eftersom det saknades protokoll från Västmanlands tingsrätt. Det vill säga, inte heller riksåklagaren reagerar nämnvärt på att Västmanlands tingsrätt inte uppfyller kraven på rättssäkerhet i enlighet med Europakonventionen artiklar.

Trots bristerna i Västmanlands tingsrätts beslut återfinns nu utskrifter av de inspelade samtalen i förundersökningen mot Hedin. Baserat på ett antagande från början på att Hedin sannolikt skulle dömas till ett fängelsestraff överstigande två år.

Vilket i sig baserades på ett vittnesmål som senare drogs tillbaka.

Mer läsning: Myndighetsaktivism eller slarv? Målet mot Karl Hedin väcker frågor

 

Karl Hedin

Karl Hedin äger och driver träindustriföretaget AB Karl Hedin. Karl Hedin är en av Sveriges mest profilerade debattörer i vargfrågan.

Karl Hedin häktades den 30 oktober 2018 då han häktades för grovt jaktbrott vid Västmanlands tingsrätt. Under drygt en månad satt han häktad på Kronobergshäktet i Stockholm. Mistankarna gällde jakt på varg, att han skulle ha skjutit en varg och misstankar om att en skjuten varg brändes upp i en värmeugn på Karl Hedins sågverk i Karbenning utanför Norberg i Västmanland.

En efter en har misstankarna skrivits av. Kvar är misstanken om att han jagat varg utan att ha skjutit något djur. Kvar är också misstanken att han överlåtit ett gift till en person, gift som skulle användas för att preparera kött som lockbete på varg.

Polis och åklagare har drabbats av flera baklag i utredningen. Den tyngsta smällen kom när deras hemliga vittne vars uppgifter låg till grund för utredningen tog tillbaka sina uppgifter Att allt kring den påstådda olagliga vargjakten var uppdiktat.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se