Så blev Sverige en postmodern experimentverkstad

Rosenbad. Foto: Wikipedia
  • Söndag 21 Jun 2020 2020-06-21
E-post 3669

Bilden av Sverige förändras allt snabbare. Från att ha varit ett föredöme för stora delar av västvärlden reser nu allt fler länder frågetecken om hur det egentligen är ställt i Sverige.

Utrikesminister Ann Linde (S) fick stark kritik från bland annat moderatledaren Ulf Kristersson för den intervju som hon gav i Deetsche Welle program ”Conflict zone”.

Som Ledarsidorna.se tidigare rapporterat uppfyller inte Sverige två av de tre kriterier som Europarådet definierat som krävs för att kunna följa med i ett synkroniserat öppnande av gränserna till bland annat Danmark, Finland, Norge och Tyskland. Även om samtliga marknader är viktiga för en liten exportnation som Sverige intar dessa fyra länder och marknader en särställning. Framför allt de nordiska grannländerna där Sverige var nettoexportör med ett positivt handelsnetto under 2019.  I det femte landet på topp-fem listan, USA, används Sverige som ett varnande exempel av president Donald Trump senast i nattens tal.

Men att svenska UD har en i sammanhaget apart syn på sin omvärld i allmänhet och de länder som nu klassar Sverige som en riskzon är ställt utom allt tvivel. Ledarsidorna kunde tidigare rapportera om hur kabinettssekreterare Robert Rydberg sköter samtalen med EU-länderna.

Det aktuella samtal som exemplifierar den svenska linjen och attityden handlade om att Sverige skulle klaga på de reserestriktioner mot Sverige som Tjeckien beslutat om. Rydberg sa då (utdrag från det mail han själv skickade ut till bred krets om sitt samtal, och som Ledarsidorna tagit del av):

… ”jag är förvånad över den diskriminering utan saklig grund som Tjeckien gör mot Sverige”

… ”eftersom t.ex Frankrike, Belgien och Spanien är mycket värre drabbade..”.

Tjeckien hade svarade att det inte rörde sig om diskriminering, utan att bedömningen baserade sig på antal nya fall inrapporterade till ECDC och EU:s expertpanels analys. Rydberg hade replikerat att det var

“orimligt att tolka statistik på detta sätt”.

Det är den svenska folkhälsomyndigheten som rapporterar in data till ECDC. Enligt källor i Regeringskansliet har den politiska nivån endast vaga begrepp, om ens några, vad ECDC har för funktion i EU under pandemiska utbrott. Vilken funktion myndigheten fyller och på vilket mandat och data de agerar. I alla sammanhang framgår av de data som Sverige rapporterat in att Sverige befinner sig “ur synk”, eller i otakt med övriga EU.

Det svenska beslutet om vilka länder som inte längre skall omfattas av reserestrikitioner har inte heller föregåtts av några djupare analyser av de aktuella ländernas sjukvårdskapacitet. I Frankrike har sjukvården med knapp marginal kunnat bemöta pandemin. Studier pekar på att i flera av de länder som nu är öppna för resenärer från Sverige har begränsningar i sjukvårdsskapaciteten om ett kluster skulle drabbas av en andra våg. Skulle smitta kunna spåras till Sverige vid ett utbrott, som det i Vasa, Finland, kommer det kraftigt att försämra relationerna. Det är dessutom inte klarlagt om Sverige har konsulära resurser och evakueringskapacitet för svenska turister om en andra våg skulle uppstå i ett annat europeiskt land.

Men bilden av Sverige som ett land som sticker ut är inte bara isolerat att Sverige är en ”hot spot” för Covid19. Sedan 2014, när regeringen Löfven tillträdde, har Sverige gått från att ha varit ett föredömsland för många andra länder till att bli en molande och ständigt närvarande huvudvärk. Listan på problem som på ett eller annat sätt kan kopplas samman med den svenska regeringen blir allt längre. 

Sveriges roll som ”pull-faktor” under migrationskrisen 2015 är vida känd, även Sveriges motstånd till en hårdare reglering av den europeiska migrationspolitiken.  Sverige är även en av de största nettoexportörerna av såväl livsstilskriminalitet som våldsbejakande radikaliserade individer. Allt från den nationalextrema miljön till jihadister. Svenska medborgare eller personer med Sverige som bas har kunnat kopplas till terrordåden i Paris samt folkmordet på kristna i Idlib för att bara nämna två exempel.

Sveriges slappa attityd till internationell terrorbekämpning fick bland annat den franske inrikesministern att agera mot Sverige 2016 vid ett möte i ministerrådet med en explicit varning att Sverige skulle kunna behöva lämnas utanför samarbetet inom Europol. Något som slagit in. Svenska åklagare vittnar om svårigheter med samarbetet i förundersökningar  som berör flera länder samtidigt.

Men även på yttrandefrihetsområdet förändras bilden av Sverige. Senaste veckan har beslaget av Aron Flams bok ”Det här är en svensk tiger” kunnat pryda löpsedlarna i bland annat Israel och Danmark. Såväl Jerusalem Post som Berlingske Tidene slog upp beslaget stort.

Jerusalem Post har ett mycket stort genomslag i internationell media och kunde tidigare rapportera om den tillträdande ambassadören Erik Ullenhag (L) antipatier mot Israel.

Bilden av Sverige som det bästa av länder har förändrats snabbt. Där Sverige nu i fem av fem toppländer för exporten framstår Sverige och svenskarna att ha gått från att vara ett föredöme till att mer och mer likna en postmodern experimentverkstad.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se