Efter den friande domen mot Anna Lindstedt: Nya lianer – samma apor

Utrikesdepartementet. Foto: Utrikesdepartementet
  • Lördag 11 Jul 2020 2020-07-11
E-post 947

Ambassadör Anna Lindstedt friades av Stockholms tingsrätt för åtalet om att hon hade agerat egenmäktigt i rollen som ambassadör. Ett annat utslag hade varit orimligt men samtidigt blir frågan tydligare om vad åtalet egentligen handlade om.  Och vad som sker nu. För på UD ser det ut som att livet går vidare i samma hjulspår. Oavsett hur det påverkar Sveriges säkerhet.

Sveriges tidigare ambassadör i Kina, Anna Lindstedt, friades på fredagen av Stockholms tingsrätt. Utgången var nödvändig för att Sverige och svenska ambassadörer ska kunna fortsätta agera i olika diplomatiska sammanhang och rättegången handlade egentligen om något annat.

Anna Lindstedt friades i Stockholms tingsrätt efter en rättegång där ord kommit att stå mot ord och där åtalets grundförutsättning, vem som initierat åtalet, varit oklart. UD, som borde varit den part som initierat en amnälan till polis och åklagare nekar till att ha gjort detta. Återstår endast en part – Säkerhetspolisen om det skulle stämma. Men även i det fallet finns det olika uppgifter.

Av de ansvariga cheferna som rimligen sitter inne med någon form av sanning har i varje fall en, Jon Åström Gröndahl som var chef för den konsulära enheten tidigare befordrats till ambassadör i Bangkok. Åström är den på UD som i kraft av sitt ämbete hade anledning att ta ett initiativ. Och den tidigare kabinettssekreterare är, trots att motsatsen hävdas, kvar på UD.

Men vilken bild som Åström själv hade går att ifrågasätta. Förutom att han driver en krog på Södermalm som av UD godkänd bisyssla, vilket tagit en del av hans uppmärksamhet har Åström själv de senaste åren varit frånvarande från UD under långa perioder.

Det är ingen statshemlighet att Kina utgör ett av de största hoten mot Sveriges oberoende och ekonomi. Källor inom UD och i det utrikespolitiska klustret gör gällande att Säpo varit missnöjda med hur verksamheten på UD utvecklats i relation till Kina i allmänhet och på ambassaden i Beijing i synnerhet under en längre tid. En utveckling som inte enbart kan lasta Anna Lindstedt. Det har inte varit Lindstedt som rekryterat all personal som chef för utlandsmyndigheten utan i många fall har andra departement än UD varit involverade. Detta ligger i sakens natur. Tillsättningen av ambassadråd är en fråga för hela regeringen för att ta ett exempel. Säpo har haft starka tvivel kring tillsättningen av vissa befattningshavare på olika nivåer under de senaste åren.

UD har inte heller sedan 2014 premierat kompetens. i egentlig mening  Tvärtom styrs UD idag av en inre krets av semi-poltiska tjänstemän som går under beteckningen ”Dirty Dozen” internt. Dessa tjänstemän är ett resultat av socialdemokratins vilja att kunna fjärrstyra UD om de skulle hamna i opposition.

Exemplen är flera på den stora lojalitet som denna grupp känner. Efraim Gomez, tidigare chef för FN-enheten, vägrade till exempel under en lång tid lämna ut handligar som rapporten efter kampanjen till FN:s säkerhetsråd till riksdagens utrikesutskott. Något som föranledde kritik mot Margot Wallström av KU. Men trots den skarpa kritiken var Gomez ändå aktuell som utrikesråd när denna tjänst blev vakant. Gomez blev inte utrikesråd men kunde sedan få en tjänst inom FN-systemet.

Ett annat exempel från samma kampanj är skapandet av ett separat, och för riksdag och allmänhet hemligt arkiv för kampanjen. Något som bland annat Ledarsidorna kunde avslöja och vars tillkomst hade varit omöjlig utan tjänstemännens agerande och den politiska nivåns medvetenhet.

Det ligger därmed något i DN Ledares slutsats:

”Åtalets utgångspunkt var att UD talar sanning. Och det brukar vara si och så med det”.

I de flesta länder riktas diplomater in mot ett speciellt kulturområde redan i tidigt i karriären för att bättre kunna verka i regionen. I Kina och Ryssland är detta av särskild vikt för att ha en förståelse för nyanserna i språk och umgänge. Att kunna agera snabbt om nöden kräver. Kompetens och den kultur av självständighet som präglar svensk utrikesförvaltning har bland annat möjliggjort för diplomater som Raoul Wallenberg och Harald Edelstam. 

Wallenberg känd för sina insatser att ha räddat 10 000-tals judars liv i andra världskrigets slutskede. Edelstam för att under militärkuppen i Chile 1973, då han genom att erbjuda fri lejd och politisk asyl i Sverige lyckades rädda livet på över 1 500 förföljda chilenare och andra latinamerikaner.

Hade Lindstedt fällts hade denna tradition i svensk utrikesförvaltning brutits och resulterat i stora konsekvenser för svensk utrikesförvaltning i kriser. Det hade styrt in Sverige på en förvaltningsmodell som mer präglar diktaturer. En förvaltningsmodell där ambassadörer ständigt måste fråga om lov för att närvara på allt från mottagningar till informella möten,

Det är därmed i praktiken klarlagt att det var något annat som drev fram åtalet mot Lindstedt. Kompetensen och säkerheten vid ambassaden. En situation som utvecklats under lång tid. Längre tid än den som Lindstedt ansvarat som ambassadör för.

Regeringen motsätter sig nu en granskningskommission då utrikesminister Ann Linde menar att det finns andra sätt att granska UD på. Det ligger inte i dagens utrikespolitiska lednings intresse att det som egentligen låg till grund för åklagarens utredning kommer i dagern. Säpos missnöje.

Missnöjet var med en längre tids säkerhetsproblem med relationen med Kina och en granskning skulle innebära att även andra departement, som till exempel Mikael Dambergs tidigare näringsdepartement eller statsrådsberedningen drogs in i utredningen.

Idag lägger utrikesminister Ann Linde och den tidigare kabinettssekreteraren Annika Söder, som trots andra besked är kvar på UD och placerad på UD KH i dess ledningsgrupp, stor vikt att utveckla organisationen ytterligare. Det finns långt gångna planer på ett ”Kina-center”. Men chefspositionen för detta center är inte vikt för någon av de diplomater som specialiserats i unga år på Asien. 

Som kandidat till tjänsten nämns Anna Sundström, idag generalsekreterare för Olof Palmes internationella center. Sundströms kunskaper om Kina bör betecknas som begränsade då hennes egentliga kompetens bygger på hennes tid som politisk sakkunnig åt Ann Linde under dennes tid som handelsminister samt att Sundström tjänstgjort på riksdagens internationella kansli.

Åtalet mot Lindstedt var inte ett åtal mot henne som person även om den tidigare politiska ledningen var missnöjd med henne. Åtalet var det första tydliga tecknet på att Säpo nu börjat tröttna på hur verksamheten vid UD utvecklats sedan 2014 i allmänhet och som effekt av en kultur där politisk och personlig lojalitet värderas högre än kompetens i synnerhet. 

För trots skiftet i politisk ledning vid UD sedan Margot Wallströms avgång kvarstår problemen för Sverige och svensk utrikesförvaltning. UD:s ledning möter detta med att reformera organisationen och lägga ut dimridåer. Men i grunden är det samma personer som är roten till problemet som sitter kvar, om än på andra stolar.

Nya lianer. Samma apor.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se