Så är det biståndsindustriella komplexet under förändring

Copyright Kjell Nilsson Mäki för Ledarsidorna.se
  • Måndag 13 Jul 2020 2020-07-13
E-post 1278

En debattartikel i DN indikerar förestående förändringar inom det biståndsindustriella komplexet i skydd av den opinion som Black Lives Matter skapat. Ett skattefinansierat komplex som redan idag präglas av svag insyn, i praktiken obefintlig kontroll samt som vid några tillfällen visat sig skicka iväg biståndsmedel till terrororganisationer.

Biståndsorganisationer har länge omgivits av ett ”godhetsskimmer”. I den mån branschen ifrågasätts handlar det ofta om problem med korruption, uteblivna resultat eller negativa sidoeffekter. Det har länge varit tyst om hur även biståndet precis som andra branscher – eller kanske till och med ännu mer – har problem med strukturell rasism menar professor Maria Eriksson Baaz på DN Debatt.

Eriksson Baaz menar att människor födda utanför, eller av föräldrar födda utanför Europa, lyser med sin frånvaro, inte minst i organisationernas styrelser. Detta trots att organisationerna bedriver en internationellt inriktad verksamhet. 

Det är uppenbart att Maria Eriksson Baaz vill se en förändring av strukturen i det biståndsindustriella komplexet. Ett komplex som redan idag präglas av svag kontroll och obefintlig styrning. Biståndsminister Peter Eriksson tog, som ett exempel på en ytterligare urlakning av regelverket nyligen bort självfinansieringskravet för föreningar med biståndsverksamhet. Från att ha ett krav på att föreningar skulle finansiera verksamheten med minst 20 procent genom insamlingar och medlemsavgifter så står staten för hela kostnaden. Det biståndsindustriella komplexet står dessutom utan egentlig offentlig insyn.

I förra veckan gjorde Ledarsidorna återigen ett försök att få ut handlingar från Forum Syd. Forum Syd är en civilsamhällesorganisation, bestående av bland annat Islamic Relief, Muslim Aid och Svenska Kyrkan som sinsemellan fördelar de statsbidrag som de erhåller via biståndsmyndigheten Sida. Varje år hundratals miljoner kronor av skattemedel. 

Denna gång svarade inte ens Forum Syd på förfrågan.

Konstruktionen av Forum Syd som en hybridmyndighet, en blandning mellan förening och myndighet är i praktiken identisk med Folkbildningsrådet. Svag kontroll och obefintlig styrning samt att befinna sig i gränslandet till den sekretessomgärdade utrikespolitiken gör att Forum Syd i internationella säkerhetspolitiska kretsar ofta benämns som den svenska regeringens organisation för ”Black Ops”, svarta operationer. Det är ingen som vet vart pengarna går i alla avseenden.

Det finns med andra ord inga möjligheter för journalister eller en intresserad allmänhet att följa hur Forum Syd väljer att slussa vidare skattemedel till medlemsorganisationerna annat i den summariska redovisning som sker till Sida.

Maria Eriksson Baaz vill genomföra reformer som riskerar att leda till ännu mindre transparens. Även om den absoluta majoriteten av utrikesfödda som hon vill se ett ökat inslag av i det biståndsindustriella komplexets ledning både behärskar svenska och den svenska konstitutionen i tillräcklig omfattning riskerar ambitionen att baktända. Inte bara byggs etniska konflikter mellan olika diasporor in i biståndsstrukturen utan det finns en överhängande risk att medel går till icke avsett ändamål. Bakom skyddet som ordet bistånd ger är det väl känt att även annan verksamhet kan finansieras. 

Det finns svenska exempel, även om det i de två mer kända fall aldrig kom att handla om skattemedel. Det ena exemplet omfattade en medlem i en av Forum Syds medlemsorganisationer, Muslim Aid, som samlade in medel i Stockholms moské som senare förmedlades vidare till al Nusra-fronten i Idlib. Detta skedde under den period som fronten, en del av al Qaida, genomförde den etniska rensningen på kristna. Av 1 200 kristna överlevde endast två. Ett äldre par.

Efter att granskningen av Muslimska brödraskapets nätverksorganisationer i Sverige intensifierats har Brödraskapet och dess associerade organisationer kommit att glida in under biståndsparaplyet i allt större omfattning. Islamic Relief och Muslim Aid har dessutom inlett ett samarbete med Svenska kyrkan som del av en interreligiös dialogpartner i projektet ”En värld av grannar”. 

Läs mer: Svenska kyrkans samarbeten synliggör radikalt kluster

Islamic Relief är den av biståndsorganisationerna som gjort tydligast insteg på UD genom att styrelseledamoten Omar Mustafa har kunnat delta i UD:s handelsdelegationer vid minst ett tillfälle. Den andra stora muslimska biståndsorganisationen Muslim Aid leds av bland annat den tidigare ministern och partikollegan till biståndsminister Peter Eriksson: Mehmet Kaplan. I Muslim Aid:s ledning återfinns även Kajs Attallah som tillsammans med den utvisade imamen i Gävle drev SUDC, Swedish United Dawa Center.

Förändringen av arbetet med att säkra svenska skattemedel är direkt nödvändig då stats- och kommunbidragen till andra delar av nätverksorganisationen nu dras in. I Eskilstuna nekades studieförbundet Ibn Rushd kommunalt föreningsstöd och den delen av Brödraskapets nätverk blir allt mer ifrågasatt och har svårare att erhålla de skattemedel som tidigare beviljats slentrianmässigt.

Mer läsning: Så förändras Muslimska brödraskapets struktur efter granskningen

Även om Maria Eriksson Baaz intentioner är lovvärda, att inom det biståndsindustriella komplexet arbeta mot strukturell rasism, är hennes artikel problematisk. Men samtidigt ytterligare ett tecken på att det biståndsindustriella komplexet är under förändring. En rimlig tolkning av utspelet är att bilda opinion för en förestående förändring som redan är beslutad.

Eriksson Baaz tar inte hänsyn till de etniska, kulturella och religiösa spänningar – eller rena rasism – som finns mellan de olika diaspororna och hon adresserar lika lite de faktiska och akuta problem som finns inom det biståndsindustriella komplexet. 

Som slutenheten. Som den svaga styrningen och den obefintliga kontrollen. Och i förlängningen det som Säkerhetspolisen varnat för: Den överhängande risken att svenska skattemedel finansierar säkerhetshotande verksamhet såväl i Sverige som utomlands.

 

Islamismen i Sverige

 

islamismen i Sverige av Johan Westerholm. Greycat Publishing (2020)

"Islamismen i Sverige" är den första studie som sätter det Muslimska brödraskapets etablering i väst i ett sammanhang. Den baseras i praktiken uteslutande på Brödraskapets egen dokumentation och uttalanden och placerar dessa i en kontext.

"Islamismen i Sverige" utgör tillsammans med bokens källor den kunskapsbas som krävs för att kunna följa och förstå Brödraskapets taktikanpassningar. Boken har fått internationell uppmärksamhet.

"Islamismen i Sverige" ges ut i Norge på Document förlag under sommaren samt lanseras på flera andra språk och marknader under hösten.

Sagt om "Islamismen i Sverige"

 

Islamismen i Sverige finns att köpa på bland annat Bokus som e-, ljud eller vanlig bok.

Den finns även som streamingtjänst på Storytel.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se