UD hyllar fri media och yttrandefrihet – prioriterar biståndet till världens mest repressiva regimer

Ann Linde. © Kjell Nilsson Mäki i samarbete med Ledarsidorna.se
  • Måndag 20 Jul 2020 2020-07-20
E-post 2550

Utrikesminister Ann Linde menar att svensk utrikespolitik prioriterar en fri press och yttrandefrihet. Facit för de senaste sex åren är dock dystert där allt mer av svenska medborgares skattemedel slussas vidare till några av världens minst transparenta och mest repressiva samt korrupta regimer. 

Utrikesminister Ann Linde menar i en uppdatering på Twitter att svensk utrikespolitik prioriterar en fri press och yttrandefrihet. Men detta motsägs av hur Sverige sedan regeringen Löfven tillträdde har disponerat bland annat biståndsmedel.

Nyligen ökade Sverige sitt bistånd till den Palestinska myndigheten, PA, med 1,5 miljarder kronor. Den nya strategin omfattar totalt 1,5 miljarder kronor för femårsperioden 2020–2024 varav 1,46 miljarder kronor avser Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) och 40 miljoner kronor avser Folke Bernadotteakademin (FBA).

Genom den nya strategin ska Sverige bidra till demokratisk utveckling och ökad respekt för mänskliga rättigheter samt till att stärka förutsättningarna för genomförandet palestinska val, inklusive i östra Jerusalem, säger Peter Eriksson, minister för internationellt utvecklingssamarbete.

Palestina, eller mer korrekt PA, är ett av världens minst demokratiska territorier och som har den mest repressiva lagstsiftningen i förhållande till media. PA är även en av Sveriges högst prioriterade länder för mottagande av svenskt bistånd finansierat med svenska skattemedel. President Mahmoud Abbas antog, genom dekret och utan att fråga det palestinska parlamentet innan, Electronic Crimes Law den sjunde juli 2017.

Mahmoud Abbas inleder inom kort sitt sextonde år som president av det fyraåriga mandat han fick vid det senaste valet som president för den Palestinska myndigheten. Det palestinska parlamentet har inte sammankallats sedan 2007 och territoriet styrs sedan dess genom presidentdekret.

Electronic Crimes Law bryter mot internationell rätt samt kränker de palestinska medborgarnas rätt till yttrande- och siktfrihet konstaterar Amnesty International. Inte heller elektronisk lagring av data är längre tillåtet. Även mötesfriheten inskränks kraftigt vilket framgår av Amnestys rapport där PA, som den palestinska myndigheten i Ramallah förkortas till, förbjöd en turkisk pan-arabisk organisation som även organiserar kurder att genomföra ett möte på palestinskt territorium. Lagstiftningen öppnar för, och tillämpas för, att med repressiva åtgärder begränsa rättigheter för etniska, religiösa och nationella minoriteter. Sedan lagen, eller presidentdekretet infördes har flera av den palestinska oppositionen mot Abbas hemsidor stängts ner enligt organisationen Reporters Without Borders. Sedan lagen börjat tillämpas har PA sjunkit från plats 132 till plats 137 enligt World Press Freedom Index.

Detta initiativ uppmuntras nu med ytterligare bistånd från Sverige.

Ett annat land som uppmuntrats med lika generösa bidrag från Sverige är Zimbabwe. I samband med, eller något efter att Sverige valdes till ledamot i FN:s säkerhetsråd  beslutade regeringen om ett särskilt demokratibistånd till Zimbabwe om samma belopp över en femårsperiod. 

Sverige avbröt 2001 det bilaterala utvecklingssamarbetet med Zimbabwes regering som svar på en allvarlig försämring av respekten för mänskliga rättigheter i landet. Sedan 2017 har dock regeringen Löfven återupptagit biståndet som skall fokusera på mänskliga rättigheter, en demokratisk samhällsutveckling och stärkande av rättsstatens principer. Regeringen har sedan dess anslagit 1,5 miljarder kronor över en femårsperiod. 

Zimbabwe rankas av Transparency International som land 158 av 180 i korruptionindex (2019) samt på plats 126, marginellt bättre än den Palestinska myndigheten enligt World Press Freedom Index. Sedan Sverige beslutat om demokratibiståndet har dock Zimbabwe tappat en placering på World Press Freedom Index (Not: Det är trångt i botten på listan varför även små förändringar kan ge stora utslag i rankingen)

Beslutet om ökat bistånd till Zimbabwe fattades under Robert Mugabes tid som president. Vid det sista besök på högre nivå som Sverige genomförde i landet menade den tidigare kabinettssekreteraren Annika Söder att

”Sverige och Zimbabwe har en gemensam historia och kan därmed lära från varandra”.

Exakt vad Sverige hade eller har att lära av regimen Mugabe eller dess efterträdare har UD sedan dess aldrig velat precisera.

Sedan Söder av oklara skäl lämnade posten som kabinettssekreterare återfinns hon idag i ledningen för UD:s enhet för konflikthantering. Det var även under Söders tid som kabinettssekreterare som UD vägrade lämna ut rapporten om hur kampanjen till FN:s säkerhetsråd genomförts samt att UD inför den kampanjen skapade en ny, hemlig, administrativ arbetsyta utanför de ordinarie systemen för diarieföring och arkivering. Systemet byggdes upp utan vare sig riksdagens eller allmänhetens till- eller insyn. 

UD har konsekvent sedan regeringen Löfven tillträdde efter valet 2014 fått upprepad kritik från riksdagen för sitt icke transparenta förhållningssätt till riksdagen, media och allmänhet. 

 

Extra material:

Amnestys alarmrapport från 2017 över utvecklingen i Palestina.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se