Är Karl Hedin dömd utan rättegång?

Sveriges rikes lag. Foto: Wikipedia
  • Tisdag 18 Aug 2020 2020-08-18
E-post 2584

Fallet Staten vs Karl Hedin, där Hedin misstänkts för förberedelse för grovt jaktbrott innehåller det mesta av rättslig dramatik. Allt från förvanskade bevis från icke protokollförda hemliga tvångsmedel till tillbakadragna huvudvittnen. Resultatet så här långt är att åklagaren i praktiken har övertagit domstolens roll och verkställer en dom enligt eget gottfinnande. Utan rättegång. 

I senaste numret av Svensk Jakt har journalisten Jan Henricson intervjuat miljöåklagare Lars Magnusson. Lars Magnusson är aktuell som den åklagare som ansvarar för förundersökningen mot Karl Hedin där Hedin dels suttit häktad men även inledningsvis blev delgiven misstanke om grovt jaktbrott. Utredningen har pågått i ett år och tio månader sedan Hedin häktades baserat på resultatet av bland annat hemliga tvångsåtgärder beslutade vid Västmanlands tingsrätt. Dessa beslut protokollfördes  heller inte i egentlig mening.

Undersökningen riktad mot Hedin kan mycket väl ha pågått i över två år.

Karl Hedin Västmanlandsfallet

Karl Hedin äger och driver träindustriföretaget AB Karl Hedin. Karl Hedin är en av Sveriges mest profilerade debattörer i vargfrågan.

Karl Hedin häktades den 30 oktober 2018 misstänkt för grovt jaktbrott vid Västmanlands tingsrätt. Under drygt en månad satt han häktad på Kronobergshäktet i Stockholm. Misstankarna gällde jakt på varg, att han skulle ha skjutit en varg och misstankar om att en skjuten varg brändes upp i en värmeugn på Karl Hedins sågverk i Karbenning utanför Norberg i Västmanland.

En efter en har misstankarna skrivits av. Kvar är misstanken om att han jagat varg utan att ha skjutit något djur. Kvar är också misstanken att han överlåtit ett gift till en person, gift som skulle användas för att preparera kött som lockbete på varg.

Polis och åklagare har drabbats av flera baklag i utredningen. Den tyngsta smällen kom när deras hemliga vittne vars uppgifter låg till grund för utredningen tog tillbaka sina uppgifter Att allt kring den påstådda olagliga vargjakten var uppdiktat.

Miljöåklagare Lars Magnusson kommer att åtala en eller flera av de fyra personer som fortfarande är misstänkta i det så kallade Västmanlandfallet. En av dem är åklagarens trovärdiga källa vars uppgifter låg till grund för tvångsåtgärderna mot Hedin men som källan senare tog tillbaka. Magnusson hyser nu en stor förhoppning om att åtal väcks under augusti månad.

Idag anser Lars Magnusson att ett år och tio månaders väntetid på ett eventuellt åtalsbeslut för en misstänkt är normalt, beroende på bristande utredningsresurser och den mängd av information som strömmar in. 

I undersökningen riktad mot Hedin finns det en del att invända. Att det skulle ha varit frågan om resursbrist motsägs av att Magnusson och hans kollegor lyckades övertyga tingsrätten att begagna sig av hemliga tvångsmedel. Tvångsmedel där vare sig åklagare, tingsrätt eller ansvarig utredare på NOA tycks ha haft kompetens nog att begagna sig av på ett rättssäkert sätt. Inte ens från början.

Läs mer: Misstankarna mot Karl Hedin öppnar för en Lex Hedin

Som Ledarsidorna tidigare har kunnat rapportera om var anhållandet och den senare häktnignen av Hedin baserad på en direkt felaktig transkribering av de avlyssnade samtalen. Där det först var när Lars Magnusson själv fick lyssna igenom banden som han, enligt egen utsago, kom till insikt att det material som NOA levererat in var inkorrekt. Hade felaktigheterna i NOA:s ursprungliga version av transkriberingen inte avslöjats av Hedins ombud hade rättegången mot Hedin med viss sannolikhet redan ägt rum och med fällande dom som slutresultat.

Läs mer: Bröt Västmanlands tingsrätt mot Europakonventionen?

Nu var inte NOA:s utredares version av transkriberingen av de hemliga tvångsmedlen korrekt och Lars Magnusson har sedan dess varit tvungen att komplettera sin utredning för att över huvud taget kunna gå i mål. Ett kompletteringsarbete som Hedin och hans ombud hela tiden skall kunna yttra sig över. Något sådant kompletteringsarbete har så vitt känt inte skett i egentlig mening sedan Hedin yttrat sig över förundersökningen. Hedin har i varje fall inte delgivits någon som helst ytterligare information som han enligt bestämmelserna skall få möjlighet yttra sig över.

Till skillnad från i Danmark får inte en svensk åklagare dra fram för svaranden tidigare okänd bevisning under rättegången.

Detta är inte långt från begreppet ”Lawfare” även om rollerna är något annorlunda. Men det är snarlikt då åklagaren i detta fall helt uppenbart haft för lite på fötterna för att vid tiden häkta Hedin baserat på ett missbruk av hemliga tvångsmedel och en historia från en uppgiftslämnare som sedan nekade till allt denne sagt.

På så vitt känt oklara grunder har Lars Magnusson vid ett flertal tillfällen förhalat färdigställande av förundersökning samt ett åtalsbeslut. Lars Magnusson är snart uppe i den tid efter häktningen av Hedin som ett tänkt fängelsestraff skulle resultera i.

För Hedin har det den långa tidsutsdräkten haft stor betydelse. Han har fått se sina jaktvapen beslagtagna av polis, han har suttit i häkte med särskilda restriktioner i 31 dagar (2018) och han har fått uppleva ett socialt och affärsmässigt stigma. Domen mot Hedin, utan rättegång, uttalas i det tysta:

”Ingen rök utan eld”.

I nu snart två år. Ingen har tidigare i Sverige dömts för grovt jaktbrott till ett så långt fängelsestraff tidigare. Och Hedin är inte ens åtalad, än mindre dömd.

Även om åklagaren formellt kan ha rätten på sin sida att återkommande låta förhala ett åtalsbeslut bör det anses vara tveksamt hur många gånger, eller under hur lång tid, utan utredningsåtgärder som Lars Magnusson i detta fall skall få tillåtas göra detta. Resultatet blir i Hedins fall faktiskt värre än en fällande dom över tid. Och den myndighet som har ansvaret för detta är åklagarmyndigheten.

Det kan inte längre i Hedins fall uteslutas, med den låga kvalitet som förundersökningen hitintills visat på med bland annat manipulerade eller direkt missvisande utskrifter från de hemliga tvångsmedlen (som dessutom beslutades om utan protokoll), att Hedin istället kommer få sitt straff för ett brott som inte går att styrka på något sätt utan rättegång.

I en process som formellt sätt kan kallas juridisk men som i praktiken är utomrättslig. En form av “Lawfare” riktad mot enskild medborgare. Där rättegångsbalken tänjs till det yttersta.

En situation där det är åklagaren som genom att löpande förhala, omedvetet medvetet eller medvetet omedvetet, till slut kommer kunna komma upp i exakt den tidsutdräkt ett annars korrekt fattat domstolsbeslut med en bevisföring som hållt måttet skulle kunnat resultera i.

Utan dom kan en åklagare i praktiken utmäta en strafflängd, i och för sig utan frihetsberövande helt efter eget gottfinnande.

Enkelt uttryckt kan Hedins situation beskrivas som att det är åklagaren som i dagsläget reglerar längden på Hedins straff och utan att behöva ta hänsyn till om han är skyldig eller oskyldig. Utan att rättegång har genomförts eller ens en dom har fallit.

 

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se