Så tillämpar Muslimska brödraskapet “Lawfare” i svenska domstolar

Domstolsverket, Muslimska Brödraskapets insignia. Montage.
  • Tisdag 4 Aug 2020 2020-08-04
E-post 1747

Begreppet ”Lawfare” är en tämligen ny, och än så länge sällsynt term i den västeuropeiska debatten i allmänhet och i den svenska i synnerhet. Men “Lawfare” har länge visat sig vara ett mycket effektivt verktyg för Muslimska brödraskapet att driva opinion genom och därmed även kunnat tysta en nervös kår av journalister och opinionsbildare där bara ett fåtal orkar stå emot.

Begreppet ”Lawfare” är en tämligen ny, och än så länge sällsynt term i den västeuropeiska debatten i allmänhet och i den svenska i synnerhet. Definitionen av begreppet användes först i en uppsats 2001 av Charles Dunlap Jr och definierar begreppet Lawfare som att med juridiska medel i domstolar använda ett lands lagstiftning mot dem själva av främmande makt i syfte att vinna politiska, ekonomiska eller territoriella fördelar. Men även tidigare har metodiken tillämpats av bland annat Kina. 1996 uppmanade Kinas dåvarande president Jian Zenin sina juridiska experter att tillämpa ”internationell lag som vapen” och strategin kan spåras tillbaka till 1600-talet om än i enklare former.

Sedan dess har begreppet fått än mer relevans och fäste vilket resulterade i att den brittiska regeringen 2011 tog fram ett s.k. Green Paper med råd och anvisningar hur den brittiska regeringen skulle skydda sig, och framför allt mot att sekretessbelagd information mot krafter som använder den brititska konstitutionen mot den brittiska regeringen skulle avslöjas i domstol i politiska syften.

I Sverige har forskaren Aje Carlbom, biträdande professor vid Malmö universitet beskrivit begreppet applicerat på det förtalsmål som Muslimska Mänskliga Rättighetskommiténs talespersoner Maimuna Abdullahi och Fatima Doubakil mot Göteborgs tidigare kommunalråd Ann-Sofie Hermansson (S). Hermansson friades från anklagelserna om förtal i tingsrätten men  Abdullahi och Doubakil har överklagat utslaget till hovrätten.

Carlbom beskriver Lawfare som att pressa tillbaka kritik riktad mot islam i allmänhet och islamism i synnerhet. Skrämma till tystnad genom att hota med domstolsprocesser. Aje Carlbom menar att islamisters, å sin sida bruk av Lawfare syftar till

 Islamister vill att omvärlden på olika sätt ska uppfatta dem som hotfulla och beredda att gå så långt i sitt försvar av islam och muslimer att det blir jobbigt och otrevligt för dem som kritiserar dem. De vill etablera en ”image” av sig själva som kraftfulla och skrämmande. Därigenom hoppas man kunna disciplinera kritiska röster.

Datum för huvudförhandling är ej satt men till rättegången har Abdullahi och Doubakil kallat bland annat professor Mattias Gardell, Uppsala Universitet som expertvittne. 

Målet mot Ann-Sofie Hermansson

I sex blogginlägg beskrevs debattörerna Maimuna Abdullahi och Fatima Doubakil som bland annat ”extremister” och ”försvarare av terrorister” av Ann-Sofie Hermansson (S), som då var ordförande för kommunstyrelsen i Göteborg.

Maimuna Abdullahi och Fatima Doubakil polisanmälde Hermansson för förtal på grund av inläggen, men ärendet lades ner. De väckte då ett så kallat enskilt åtal mot Hermansson 2019 och domen, som kom den 11 februari 2020 friade Hermansson.

Tingsrätten bedömde att det har funnits skälig grund för Ann-Sofie Hermanssons uttalanden på grund av uttalanden som Maimuna Abdullahi och Fatima Doubakil själva har gjort, samt på grund av uttalanden som har gjorts av grupperingen som de båda ingår i, Muslimska mänskliga rättighetskommitén (MMRK).

Gardell är inte bara känd för sin forskning om antirasism utan även för att författat en rapport åt det turkiska regeringspartiet AKP:s tankesmedja SETA där han pekar ut bland annat Aje Carlbom och riksdagsledamoten Amineh Kakabaveh som islamofober. Gardells utpekande har dock inte stöd i några källor och Uppsala universitet har nekat kännedom om den forskning som Gardell genomfört åt den turkiske presidenten Erdogans parti AKP. Rapporten kom aldrig att kvalitetssäkras av svenskt lärosäte innan den publicerades.

Mer läsning: Uppsalaprofessor presenterar falska uppgifter i internationell studie

Rapporten har fått stor internationell spridning i framför allt muslimska länder men går inte att dra inför vare sig ett svenskt universitets styrelse eller inför domstol då tankesmedjan SETA lyder under turkisk rätt.

Men att begagna sig av domstolar har blivit ett allt vanligare medel för islamistiska rörelser i allmänhet och Muslimska brödraskapets nätverksorganisationer i synnerhet. Oavsett om det är något av länderna i Europa som är arena eller om det är internationella brottmålsdomstolen som är målet för ett avgörande mellan t.ex Israel och Palestina (PA).

Men det finns fler fall som har en direkt bäring eller koppling till EU och Sverige än det aktuella målet mot Ann-Sofie Hermansson. Det mest uppmärksammade fallet på den europeiska nivån på senare år var fallet E.S. vs AUSTRIA.  

En kvinna dömdes 2018 i Europadomstolen för mänskliga rättigheter till böter för att ha riskerat den religiösa freden i Österrike. Detta efter att ha förolämpat profeten Mohammed genom att ha kallat honom pedofil för att profeten äktat en sexårig flicka under sin livstid. Domstolsutslaget är dock inte juridiskt bindande för EU-länderna och kommer därmed inte kunna tjäna som prejudikat i svensk domstol. Men det kommer sannolikt att spela en roll ändå. För det finns likheter med detta fall och processen mot Hermansson.

Men det krävs inte alltid att ett domstolsutslag skall gå Muslimska brödraskapets väg för att de skall använda sig av det implicita hot som hotet om rättsprocesser, eller Lawfare innebär. Omar Mustafa, som haft framträdande positioner i fyra av Brödraskapets svenska nätverksorganisationer, Islamiska Förbundet i Sverige, studieförbundet Ibn Rushd, Sveriges Unga Muslimer och biståndsorganisationen Islamic Relief menar i tidskriften Idealistas att

”Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) använde rapporten (MSB:s kunskapsöversikt över Brödraskapet, red:s anm) som underlag för att stoppa bidraget till Sveriges unga muslimer. Något de fick på fingrarna för när förvaltningsrätten friade SUM: 

“Den av MUCF åberopade studien saknar – i de delar som är av intresse i detta mål – källhänvisningar, varför värdet av studien som bevisning får anses högst begränsat” och ”Förvaltningsrätten anser sammantaget att utredningen i målet inte visar annat än att Sveriges unga muslimer i sin verksamhet respekterar demokratins idéer, inklusive jämställdhet och förbud mot diskriminering. MUCF har därför inte haft fog för att avslå Sveriges unga muslimers ansökan om statsbidrag på den anförda grunden”.

Mustafa nämner inte att Stockholms kammarrätt senare underkände Förvaltningsrättens resonemang samt domstolsutslag och det hela fick sitt slut i Högsta förvaltningsdomstolen som våren 2020 nekade Sveriges Unga Muslimer, SUM, prövningstillstånd. SUM dömdes att betala tillbaka ett års statsbidrag och MUCF fick rätt att neka SUM statsbidrag. SUM kom efter detta begära utträde ur studieförbundet Ibn Rushd vilket kommer ske vid nästa förbundsstämma enligt Ibn Rushd stadgar.

Efter detta har SUM istället fördjupat samarbetet med studieförbundet ABF vilket Ledarsidorna kunnat beskriva.

Mer läsning: Så förändras Muslimska brödraskapets struktur efter granskningen

Tidskriften Idealistas har inte så vitt känt gjort något för att belysa Mustafas påstående ur några andra perspektiv eller kompletterat de uppenbara bristerna i sakframställan. Vare sig vid publicering eller senare.

Det är väl känt att Brödraskapet inte alltid erkänner värdländernas legala system och det är därmed inte förvånande att Mustafa endast nämner de domar som gått de egna intressenas väg. Oavsett om de senare, som i fallet MUCF vs SUM upphävs av högre instans.

Lawfare är i Sverige och svenskt rättsväsende för att stanna. Det är en medveten strategi från Brödraskapets nätverksorganisationer och det är inte alltid helt nödvändigt att dessa organisationer lyckas vinna processerna. Retoriskt kan även en förlust omformuleras till en vinst och bara hotet om en stämning skrämmer med stor sannolikhet bort merparten av alla granskande journalister, kritiker och opinionsbildare.

 

Islamismen i Sverige får en uppföljare

Islamismen i Sverige Del II

Detta är en liten del av vad uppföljaren till "Islamismen i Sverige - Muslimska brödraskapet" kommer handla om.  En fördjupning inom vissa områden men samtidigt kommer boken ta ett lite annorlunda och bredare grepp än den första. Del II kommer att bygga vidare på den första som en fristående fortsättning.

Islamismen i Sverige del II kommer preliminärt att släppas på svenska under första kvartalet 2022, valåret.

"Islamismen i Sverige - Muslimska brödraskapet" finns idag utgiven på svenska och på norska och kommer under hösten att ges ut på minst tre ytterligare språk.

Sagt om "Islamismen i Sverige" av Bengt G Nilsson, författare till "Oljans pris" och "I tyst samförstånd":

"Har nyligen läst ut Johan Westerholms ”Islamismen i Sverige” och funderar på vilken bokens främsta förtjänst egentligen är. Är det hans enorma faktainsamling? Egentligen inte, fakta finns ju tillgänglig för alla om man bara bryr sig om att söka. Är det hans lågmält intensiva polemik som tvingar läsaren att tänka efter grundligt och som inte godkänner några bortförklaringar av det allvarliga hot som den växande islamismen innebär?

Ja, det är onekligen en av bokens stora tillgångar.

Ibland räcker det ju inte med att ta till sig fakta. Man måste också kunna placera in dem i ett sammanhang där de blir begripliga och relevanta. Men det viktigaste med boken är att den kommer att omöjliggöra framtida undanflykter som ”vi såg det inte komma” eller ”vi har varit naiva”. Nu går det inte att skylla på det. Boken med sin enorma dokumentation finns här. Ingen ska kunna komma undan med att säga ”jag visste inte hur allvarligt det var”.

Själv ska jag snart ge ut en bok om Israel och Palestinakonflikten och det är fascinerande att konstatera hur den frågan är sammanvävd med det som Johan Westerholm skriver om. ”Islamismen i Sverige” är folkbildning. Ett gammaldags begrepp som bara blir mer och mer angeläget i takt med att den fria tanken beskärs och offras på kulturrelativismens altare".

Journalisten Bengt G Nilsson har sedan 70-talet rest och arbetat i 18 länder i Afrika och utöver en rad dokumentärfilmer författat ett dussin böcker. Under våren kommer han ut med en bok om Israel - Palestinakonflikten. För närvarande är han aktuell med boken "Israel och hennes fiender".

Boken "Islamismen i Sverige" finns att köpa som e-, ljud och vanlig bok på bland annat BOKUS. Den finns även som streamingtjänst på Storytel.

 

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se