Stockholms tingsrätt prövar beslaget av Aron Flams “Det här är en svensk tiger”

"Det här är en svensk tiger", Stockholms tingsrätt. Foto: Domstol.se. Montage.
  • Söndag 2 Aug 2020 2020-08-02
E-post 1505

På tisdag, den fjärde augusti, inleds själva domstolsprocessen i målet Staten vs Aron Flam. Stockholms tingsrätt skall i en förförhandling pröva om beslaget av hela den tredje upplagan av ”Det här är en svensk tiger” av Aron Flam skall hävas. Beslutet kommer ge en indikation i vilken riktning som huvudförhandlingen kommer att utvecklas i. Huvudförhandling är satt till den 24 september.

Efter att Flam under förra veckan via sitt juridiska ombud överklagade beslutet att ta 2 200 exemplar av hans bok ”Det här är en svensk tiger” i beslag skulle Stockholsm tingsrätt som i fredags haft frågan uppe till förhandling. Men då det är mitt under semestertider och brist på domare i tjänst åberopade tingsrätten synnerliga skäl för att senarelägga förhandlingen till på tisdag. I dessa situationer, med brist på domare eller andra resurspåverkande omständigheter prioriteras mål som inneburit ett frihetsberövande av person.

Beslag av tidskrifter, böcker och konstnärliga verk är normalt ej prioriterade mål men trots de förseningar i andra mål som Covid-19 givit upphov till är målet mot Aron Flam prioriterat före misshandelsmål, våldtäkter, tillgreppsmål och annat som inte inneburit ett frihetsberövande. Huvudförandlingen prioriterades och skall äga rum den 24 september i Stockholms tingsrätt.

Det är i grunden åklagarens europeiska utredningsorder som skall prövas, huruvida den var proportionell eller inte i målet. Fyra beväpnade polismän, iförda skyddsvästar lyfte i den tidiga morgonen den 11 juni ut c.a 1,5 ton böcker till en lastbil. Åklagaren har i den europeiska utredningsordern som ledde till beslaget vid förlaget även öppnat för ytterligare tvångsåtgärder riktade mot de privatpersoner som förvärvade exemplar ur den första och andra upplagan. Att även dessa exemplar skulle beslagtas och i sådana fall med Flams kundregister som underlag.

Flam är misstänkt för upphovsrättsintrång och målet sorterar under Riksenheten för internationell och organiserad brottslighet vid Stockholms tingsrätt, Patent- och marknadsdomstolen.

Ytterst handlar tvisten om hur långt rättigheterna till den ursprungliga illustrationen ”En svensk tiger” sträcker sig där stiftelsen Beredskapsmuseet i Djuramossa förvaltar det imatteriella arvet som de fått i gåva av arvtagarna efter upphovsmannen Bertil Almqvist (1902-1972).  Upphovsrätten gäller under upphovsmannens livstid och under 70 år därefter. När upphovsmannen avlidit bestämmer arvingarna hur verket får användas. Som de i detta fall överlåtit till Beredskapsmuséet som med aktivt stöd av staten nu vidtagit tvångsåtgärder riktade mot Aron Flam.

Mer läsning: “Det här är en svensk tiger” vs “En svensk tiger

Det är med andra ord inte någon av arvingarna som driver målet mot Flam utan staten tillsammans med Beredskapsmuséet som i sin tur företräds av advokat Marie Andrée. Andrée låter, som juridiskt ombud för Beredskapsmuséet och ledamot i Advokatsamfundet i förundersökningen förstå att hon misstänker att Flam är allierad med Nordiska Motståndsrörelsen i detta fall. Något som Flam finner finner tämligen orimligt då han själv är av judisk börd.

NMR Nordiska motståndsrörelsen

Nordiska motståndsrörelsen, NMR är en nordisk våldsbejakande nynazistisk organisation. Organisationen är förintelseförnekande och antiglobalistisk. I Sverige är NMR också ett politiskt parti, i form av en parlamentarisk gren inom organisationen.

Organisationen vill genom revolution "skapa en nordisk nationalsocialistisk republik bestående av de nordiska länderna Sverige, Finland, Norge, Danmark, Island och eventuellt även de baltiska länderna”. Organisationen har flera gånger kopplats till politiskt motiverade grova våldsbrott inklusive mord, bombningar, grov misshandel och tillverkning av egna vapen.

Andrée har anmälts till Advokatsamfundets disciplinnämnd av privatperson då detta kan utgöra ett brott mot Samfundets eget regelverk och uppförandekod om inte advokat Andrée själv kan styrka att hennes spekulation som är skriftligt dokumenterad i förundersökningen har betydelse för den fortsatta rättsprocessen.

Men med detta steg, en förförhandling i avvaktan på huvudförhandlingen den 24 september, är processen i domstol inledd. En process som fått internationell uppmärksamhet i bland annat Indonesien, Israel och Belgien. Den israeliska tidningen Haaretz lät något undrande förstå vad den svenska debatten och rättsprocessen handlade om då bokens innehåll av dem ansågs väsentligt mer angeläget än ett bråk om omslaget.

Det här är en svensk tiger Av Aron Flam (Samizdat 2019)

Det är en märklig slogan. "En svensk Tiger".

Ursprungligen var den en del av den kampanj Sveriges regering inledde den 21 november 1941 som kallades för "Vaksamhetskampanjen" och syftade till att stävja spionage som kunde skada svenska intressen. Man skulle kunna likna det svenska initiativet med den amerikanska kampanjen "loose lips sink ships" – slapp läpp sänker skepp – som skulle förhindra den amerikanska allmänheten från att tala bredvid mun och på så sätt riskera amerikanska soldaters liv genom att läcka känslig information till fienden.

Med den avgörande skillnaden att USA givetvis var en krigförande part i andra världskriget och därför hade skepp att sänka. Sverige var neutralt och deltog inte i kriget. Det fanns inga svenska skepp att sänka. Ännu märkligare blir det om man läser det finstilta under texten "En Svensk Tiger!": "Varje meddelande om att motståndet ska uppges är falsk!"

Så vad, exakt, är det som svenskarna uppmanas att hålla tyst om?

Boken finns fortfarande kvar som streamingtjänst på Storytel samt som e- respektive ljudbok på Aron Flams hemsida.

Förutom de svenska prejudicerande fall som Ledarsidorna beskrivit några av uppmärksammar Mose Apelblat processen i The Brussels Times. Mose Apelblat är journalist och f.d. tjänsteman vid EU-kommissionen i Bryssel. 

Apelblat pekar på EU:s Infosoc-direktiv (2001/29) om harmonisering av upphovsrättslagstiftningen i medlemsländerna som föreskriver en uttömmande lista över undantag från rätten till reproduktion av verk som är skyddade av upphovsrätt. Bland dessa undantag är “användningen för karikatyr, parodi eller pastiche” som anges i artikel 5.3 k i direktivet. Direktivet är inte upphöjt till svensk lag då regeringen, även de tidigare regeringarna Persson respektive Reinfeldt, menat att dessa undantag redan finns i den svenska upphovsrättslagstiftningen sedan tidigare och att det är upp till domstol att besluta om i varje enskilt fall.

Skulle domstolen under förförhandlingen gå på åklagarens linje, att inte häva beslaget av ”Det här är en svensk tiger” kommer det med andra ord ge eko i såväl Israel som Bryssel. Att en svensk domstol i sådana fall explicit går ifrån ett EU-direktiv. Och gör en annan tolkning av de prejudicerande domar i Högsta domstolen som friat konstnärer i andra liknande fall. Den senaste från 2017.

Detta skulle innebära att Sverige än en gång intar en annan position än övriga EU. Där Sverige i sådana fall blir EU:s enda arvtagare till Sovjet- respektive DDR-staten där vad som är kultur, det fria ordet, parodi och konst för var tid måste prövas i domstolsprocesser.

Där staten för var tid kommer vara processen.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se