Så påverkas det europeiska arbetet mot islamism av Turkiets reaktioner

IS-terrorister. Charlie Hebdo. Montage.
  • Måndag 26 Okt 2020 2020-10-26
E-post 1233

Den franska återpubliceringen av Charlie Hebdos karikatyrer av Profeten Muhammed får nu återverkningar i hela den muslimska världen. För även om reaktionerna från Marocko är långt ifrån lika hårda som de från Turkiet och Qatar är det en allvarlig signal att ta fasta på. Trots kungen av Marockos reformvänliga agenda måste han nu anpassa sig till en hemmaopinion i allmänhet och Muslimska brödraskapet i synnerhet.

Frankrikes president har de senaste veckorna upprepade gånger gått hårt åt vad han kallar ”islamistisk separatism”.

– Islam i dag är en religion i kris i hela världen, sade Macron i början av oktober i anslutning till att han presenterade lagförslag som ska skydda Frankrikes sekulära tradition.

Detta uttalande kom före mordet på på historieläraren Samuel Paty, som visade sina elever Muhammedkarikatyrer under en lektion om yttrandefrihet. I samband med mordet slog Macron fast att:

– Islamister vill åt vår framtid.

Det första uttalandet kom som en reaktion på den franska senatens rapport som Ledarsidorna kunde rapportera om tidigare. Efter en  åtta månader lång undersökningsprocess kunde en kommission utsedd av den franska senaten den sjunde juli i år presentera en rapport om hur radikal islamism i allmänhet och Muslimska brödraskapet i synnerhet etablerat sig i Frankrike. The Levant News var först att rapportera om detta.

Det andra uttalandet följde efter mordet på Samuel Paty. Efter detta uttalande har tidskriften Charlie Hebdos karikatyrer av Profeten Muhammed kommit att återpubliceras vilket föranlett Turkiets president Recep Tayyip Erdogan att kalla president Macron för psykiskt sjuk.

Rapporten identifierar det Muslimska brödraskapet som ett hot mot republiken och vissa av förslagen som presenteras går avsevärt mycket längre och är mer konkreta än motsvarande tyska och brittiska parlamentariska studier. 

Rapporten kräver bland annat inreseförbud för Muslimska brödraskapets andlige ledare Yusuf al Qaradawi samt förbud mot hans bok “The Lawful and the Prohibited in Islam” att säljas eller på annat sätt göras tillgänglig då denna bok förespråkar jihad och predikar såväl antisemitism som fientlighet mot HBTQ-kollektivet.

I övrigt kommer den franska studien fram till en nära identisk beskrivning av Muslimska brödraskapets etablering i Frankrike som den svenska motsvarande som beskriven i Johan Westerholms ”Islamismen i Sverige”. Även om inte den franska senaten tar avstamp i Brödraskapets egna strategiska etableringsdokument, såsom det så kallade Akram-memot som beskrivs i ”Islamismen i Sverige” blir slutsatserna desamma.

Macrons aviserade lagskärpningar är en direkt reaktion på den franska rapporten och en direkt krigsförklaring mot Muslimska brödraskapet i allmänhet. Och som en konsekvens av detta även mot Turkiets president Erdogan i synnerhet som allt mer framstår som Brödraskapets allierade i Europa.

Men även om mordet på Samuel Paty inte kan sättas samman med senatens rapport så hårdnar nu klimatet. Att flera länder kring den arabiska halvön nu följer Qatar och bojkottar franska varor i butiker är kanske inte så förvånande. Qatar härbärgerar för närvarande Yussuf al Qaradawi, Muslimska brödraskapets andlige ledare som lever i lande i exil efter flytt från Egyten där Brödraskapet idag är en förbjuden organisation.

Mer allvarligt är nu utvecklingen i Nordafrika där Marocko under helgen gick ut och fördömde publiceringen av karikartyrer över profeten Mohammed.  Detta kommunicerades först av den regimtrogna tidningen Morocco World News vilket är en viktig signal i sig.

Marocko tvingas till att reagera på främst Turkiets och Qatars hårda reaktioner. Ett ställningstagande mot dessa två länders reaktioner är uteslutet av inrikespolitiska skäl.

Marocko, ett av de mest sekulära muslimska länderna i arabvärlden har sedan några år tagit bort sin blasfemi-lagstiftning i syfte att sekularisera landet. Att detta land nu kritiserar publiceringen av karikartyrerna från Charlie Hebdo skall tolkas som hovet och kungen av Marocko, Muhammed VI reaktion på Brödraskapets framgångar vid det senaste lokalvalen 2019. Brödraskapets parti PJD gick då fram i dessa val. 

Under 2021 hålls nästa parlamentsval och redan idag är PJD största parti men Marockos konstitution förhindrar något parti från att få egen majoritet. En konstitutionell konstruktion som dels tvingar partierna att samarbeta men främst skyddar landet från att bli kapat av islamistiska partier med demokratiska verktyg. En medveten mekanism så Muhammed VI följer sin fars fotspår, Hassan II, i ambitionen att sekularisera landet. Marockos officiella reaktion är mer att tolka som ett sätt att hålla hemmaopinionen lugnare.

Men med Marockos ställningstagande, om än inte i lika hårda ordalag som Turkiet och Qatar, följer likväl handelspolitiska konsekvenser. Marocko är ett av tre instegsländer för handeln med Afrika och framför allt porten för handel mellan Europa och fransktalande Afrika. En handel som inte är försumbar och där på lite längre sikt fiskeavtalen med EU nu riskeras.

Avståndstagandet som Marocko gör från de franska publiceringarna kan även riskera det globala arbet mot islamistiskt inspirerad terrorism då Marocko tidigare var en av de transitländer som islamistiska terrorister använde sig av vid resor till och från Europa. Marocko är en av EU:s och Europols viktigaste samarbetspartners i arbetet mot islamistisk terrorism.

Hur det slutar är dock för tidigt att uttala sig om, men att återpubliceringen av Charlie Hebdos karikartyrer utlöst konvulsioner i hela MENA, inklusive i Mahgrib (Nordafrika) som leds av Turkiets president Erdogan är dock ställt utom allt tvivel.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se