Dansk samhällskritik föll i domstol – Berlingske tvingas till skadestånd

Köpenhamns Byret (tingsrätt). Foto: domstol.dk
  • Fredag 27 Nov 2020 2020-11-27
E-post 124

Berlingske tidene fälldes för att publicerat en avbildning av ”Den lille havsfrue” tidigare i veckan. Målet är, för en yttre betraktare en direkt parallell till den svenska processen mot Aron Flam men det finns avgörande skillnader mellan respektive lands upphovsrättslagstiftning.

Den danska tidningen Berlingske döms av Københavns Byret (motsvarande tingsrätt) till 285 000 danska kronor i skadestånd till arvingarna till upphovsmannen till ”Den lille havsfrue” för att ha använt verket i ett sammanhang som inte var tillåtet. Berlingske har överklagat domstolens beslut.

Avbildningen satt i samma ställning som skulpturen ”Den lille havsfrue”, men sjöjungfrun hade ett zombiliknande ansikte med röda ögon och hon höll en sliten Dannebrog.

Bakom skulpturen låg taggtråd och ovanför stenen hon satt på stod tryckt i ett relativt stort teckensnitt:  “Ondskaben i Danmark”. Avbildningen var publicerat på förstasidan av tidningens kulturbilaga och var en ”teaser” för en artikel om dansk debattkultur senare i tidningen.

För en yttre betraktare är målet snarlikt det svenska i staten vs Aron Flam där Flam först friades för sitt verk ”Det här är en svensk tiger” som enligt målsägande och åklagare skulle gjort intrång i upphovsmannen Bertil Almqvists verk ”En svensk tiger”. Den friande domen mot Flam har nu överklagats av åklagaren och målsägaren till hovrätten och så vitt kan uläsas ur överklagandet har inga förändringar gjorts i Beredskapsmuséets ekonomiska anspråk på Flam. Dessa är, enligt uträkningar vad avser vitesföreläggande för varje tillfälle som Flam publicerat sin ”Det här är en svensk tiger” nu uppe i över fem miljoner kronor om Beredskapsmuséets modell för kalkylen skall användas.

Men den har två viktiga skillnader.

Inledningsvis är ett arvingarna till Edvard Eriksen som genom dansk åklagare driver processen och inte en part där arvingarna överlåtit delar av upphovsrätten till. I fallet mot Aron Flam har Bertil Almqvists arvingar överlåtit de ekonomiska rättigheterna till Beredskapsmuséet i Djuramossa att slå mynt av verket i dess orginalform. I målet mot Berlingske finns inte denna komponent alls. Inte heller finns några andra skadeståndsanspråk resta.

Bägge parter, såväl Edvard Eriksens arvingar som Beredskapsmuséet i Djuramossa har anfört att respektive verk – “Den lille havsfrue” respektive “En svensk tiger” är en del av det nationella gemensamma kulturarvet men hävdar samtidigt att de skulle ha enskild upphovsrätt.

Den andra skillnaden finns i den danska upphovsrättslagstiftningen, Ophavsretloven eller upphovsrättslagstiftningen. Arvingarna till upphovsmannen har de immateriella rättigheterna till verket i 70 år efter uppovsmannens död i likhet med den svenska lagstiftningen men verket har en starkare egen ställning i den danska lagstiftningen jämfört med den svenska. 

I den danska lagstiftningen finns panoramafriheten reglerad till upphovsmannens fördel.

Panoramafrihet en inskränkning i upphovsrätten som finns i många länders lagstiftning. Den gör det möjligt att fotografera, filma eller måla/teckna av byggnader eller konstverk som är permanent placerade i det offentliga rummet – och därefter publicera resultatet.

Regler för panoramafrihet och/eller andra lagar begränsar möjligheten för upphovsmannen att åtala den som tagit eller distribuerat sådana bilder. Annars är det normala inom upphovsrättslagstiftningen att endast upphovsmannen har laglig rätt att ge tillstånd att kopiera eller göra bearbetningar av dennes verk.

Enligt dansk upphovsrätt är det tillåtet att avbilda konstverk, men endast för icke-kommersiellt bruk. I Sverige är det tillåtet att avbilda konstverk även för kommersiellt bruk.

Det finns inledningsvis därmed inga egentliga skäl att försöka jämföra den danska byretens domstolsutslag med hur det svenska rättsväsendet ser på Aron Flams ”Det här är en svensk tiger” annat än hur respektive rätt bedömer verkshöjden eller den konstnärliga särarten i respektive verk.

Ur det perspektivet är såväl Berlingske som Flams argument att deras verk har egen verkshöjd, eller en egen konstnärlig särart. En annan likhet är, men det har ingenting med den rättsliga bedömningen att göra, är kritiken mot respektive lands debattkultur. 

I Danmark är avbildningen som fällts i Köpenhamns byrett en kritik mot debattkulturen, i Sverige kritiserar Flam tystnadskulturen under och efter andra världskriget.

Det kan inte uteslutas att båda processerna till slut hamnar i Europadomstolen för avgörande.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se