Därför är den amerikanska valrörelsen viktig att analysera

Image: Freeimages
  • Fredag 6 Nov 2020 2020-11-06
E-post 821

Valresultatet i det amerikanska presidentvalet blir vad det blir. Ur det perspektivet är det amerikanska valet mindre viktigt att följa. Men viktigare är att nu börja analysera den amerikanska valrörelsen. Framför allt effekterna i Sverige. Den sänder oss ett antal varningar över tillståndet i den svenska demokratin och stämningsläget i den svenska samhällskroppen.

Det amerikanska presidentvalet har varit ett spektakel att skåda. Jag tog tidigt beslutet att inte kommentera valet eller dess valkampanj innan valdagen då jag fann det alltför komplext att rapportera om samtidigt som det i realtid inte är meningsfullt att rapportera om ett val i ett annat land om det inte finns kunniga korrespondenter på plats.

Om kompetensen hos de olika mediehusens korrespondeter finns en hel del att säga samtidigt bör det finnas utrymme för kritik mot kanske framför allt Public Service som ser ut att ha allokerat omfattande resurser ur statsanslaget för bevakningen av detta presidentval.

Men det innebär inte att jag finner valet ointressant ur ett svenskt perspektiv. Sett till valresultatet – om det blir en republikansk eller demokratiskt orienterad utrikespolitik är avgörande för bland annat Sverige. Republikanerna har under Donald Trump gått i en rikting där de i likhet med president Monroe allt mer isolerar sig och lämnar de multilaterala samarbetena. En förflyttning där Donald Trump håller sitt huvudlöfte från 2016. America First.

Vad som inte framgått i svensk media är att detta är en stor fråga för många amerikanska väljare. USA är rejält trötta på att med i praktiken lånade pengar och amerikanska liv föra Europas krig. Europas och de forna europeiska koloniernas krig. Det är ett av skälen varför de s.k. Abrahamavtalen kom till. Fred mellan Israel och hennes forna fiender skulle minska behoven av att hålla trupp närvarande i stora delar av världen. 

Trump har redan dragit tillbaka trupp från Tyskland, kraftigt irriterad över att de flesta Nato-länder inte lever upp till åtagandet om att minst två procent av respektive statsbudget skall reserveras för försvarskostnader. Trump och stora delar av USA är, med all rätt, trött på Europas svaga engagemang i försvaret av sig själva.

Den franske filosofen Emanuel Todd menade i sin bok ”After the Empire” att USA har en för stor krigsmakt för att motivera försvaret av det egna territoriet men samtidigt för liten för att försvara den amerikanska dollarns ställning som världsvaluta. Vad Trump gör är att helt enkelt anpassa kostymen efter strikt amerikanska behov. America First.

Det är även därför USA nu lämnar olika mellanstatliga samarbeten. America First.

Men den amerikanska valrörelsen är intressant att beskåda från den svenska läktaren. Men inte spelet i sig utan hur den övriga publiken – svensk media och svensk opinion samt svenska väljare reagerat på den.

Och det är ingen munter syn som träder fram ur dimmorna.

De svenska reaktionerna på den amerikanska valrörelsen vittnar om en mycket stark frustration i det svenska samhället. Bidens svenska svans är nästan mer oförsonlig än den amerikanska supporterskaran. Samma sak gäller för Donald Trump i samma utsträckning. Om inte värre.

Relevant och seriös samhällskritik anklagas för att vara “bruna” åsikter och löpa “farliga krafters ärenden”. Och omvänt. Allt som försvarar dagens politiker i allmänhet och regeringen Löfven anklagas för medlöperi och landsförräderi. Vilket leder till olika motreaktioner.

Allt från satir till andra yttringar.

Det hat jag ser dimpa ner i mina egna mail- och messenger-inkorgar riktat mot respektive kandidat har jag aldrig sett förut. Och inte heller med den frekvens jag sett tidigare. Från en enskild person kan det komma upp till 20 meddelanden på en dag. Sju dagar i veckan. En frustrerad svensk väljare i mängden. Men denne skiljer sig inte nämnvärt från många andra har jag insett. Jag läser allt från alla, men svarar sällan.

Och de personer som hör av sig skulle jag själv inte kategorisera som vare sig “troll” eller “foliehattar”. Tvärtom är de alla väl anpassade och i de flesta fall välutbildade och bildade medborgare, ur alla samhällsklasser. Men de har något gemensamt. Den stora frustrationen över tillståndet i Sverige där de inte längre förstår vad som sker. Hur den politiska retoriken, det svenska samhället hänger ihop med utvecklingen i deras närhet. Det går inte ihop.

Dessa rop av ilska och frustration över ett val på en annan kontinent ger mig viktig information om tillståndet i Sverige.

Jo – hatet har jag nog sett men inte att fler än någonsint tidigare kommunicerar det direkt till mig. Ett hat mot såväl amerikanska som svenska politiker som börjar närma sig hatet mot Olof Palme. Som om jag kunde göra något åt en frustrerad svensk väljares ilska över tillståndet i USA. Men hatet och frustrationen har en underton jag inte sett förut. Allt blandas även i en salig röra. En röra som säger mig något.

Och som sagt, ett djup jag inte ens såg under Palmes tid.

Aversionen mot Biden och demokraterna har klumpats ihop med frustrationen och i allt fler förekommande fall hatet mot den svenska regeringen i allmänhet och många av de mer profilerade statsråden i synnerhet. På samma sätt har motståndarsidan agerat – Bidens svenska svans blandar friskt in rädslan för Putin, hatet mot Jimmie Åkesson och avskyn för konservatismen. En temperaturhöjning i retoriken i den svenska debatten drygt halvvägs in i mandatperioden som kan ge en fingervisning om hur valåeret 2022 kommer utvecklas.

Nu är det amerikanska valet långt ifrån över. Först den 20 januari nästa år vet världen vem som svärs in som amerikansk president för nästa mandatperiod. Men en sak vet jag redan idag med ett visst mått av säkerhet.

Den amerikanska valrörelsen 2020 gav Sverige indikation om hälsotillståndet i den svenska debatten,  det svenska samhället och en försmak samt varning om hur vår egen valrörelse 2022 kommer att te sig.

Och tiden efter det…

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se