Ett splittrat Europa i kampen mot terrorismen

Muslimska brödraskapets nya logotyp. Muralmålning av Banksy. Montage.
  • Lördag 14 Nov 2020 2020-11-14
E-post 896

Politiska lösningar är i regel mellanmjölk – en kompromiss mellan olika viljor. Fredagens resultat av ministerrådets extrainkallade möte om hur att bekämpa islamistisk terrorism är ett exempel på detta. Det blev tydliga sprickor mellan medlemsstaterna och resultatet blev som förväntat. 

Europarådet enades vid en videokonferens under fredagen om ett gemensamt ställningstagande mot islamistisk terrorism. 

För att bekämpa terror måste EU, enligt det gemensamma ställningstagandet stärka sina yttre gränser och arbeta mer effektivt för att få bort propaganda och utreda brott på internet. Det menar inrikesminister Mikael Damberg till SR/Ekot efter EU:s extrainsatta möte med anledning av de senaste terrorattackerna i Europa.

Förutom det som Damberg nämner pekar deklarationen på flera andra åtgärder som att stärka den yttre gränskontrollen, stärka polissamarbetet och begränsa utomeuropeisk finansiering av religiösa organisationer.

Deklarationen innehåller dock inga skrivningar om hur de olika medlemsstaterna själva finansierar islamistiska våldsbejakande eller våldstillåtande organisationer. Enligt uppgift kom deklarationen att mjukas upp för att inte explicit peka ut islamistiska organisationer i de olika medlemsstaterna trots att Frankrike nyligen förbjudit den turkiska islamistiska terrororganisationen de Grå vargarna vilket Ledarsidorna.se var först att rapportera om av svensk media.

Läs mer: Frankrike förbjuder terrororganisationen “De Grå vargarna” – Så påverkas Sverige

Och trots att Tyskland nyligen strypt den offentliga finansieringen av Muslimska brödraskapets nätverks- och biståndsorganisation Islamic Relief.

Sverige tillhör en av de medlemsstater som med statsbidrag finansierar flera av det Muslimska brödraskapets nätverksorganisationer såsom Islamic Relief. När Tyskland helt strypt sina statsbidrag har Sverige valt att tredubbla dessa samt fördjupat samarbetet med Islamic Relief Turkey som har ett väl dokumenterat och djupt samarbete med bland annat IHH som står både det Muslimska brödraskapet och de Grå vargarna nära vilket Ledarsidorna tidigare rapporterat om.

Läs mer: Tyskland stryper finansieringen till Islamic Relief – Sverige tredubblar den

Nyligen har den svenska regeringen även låtit skjuta upp den lagstiftning som legat färdig som skulle begränsa den offentliga finansieringen av dessa organisationer som i flera fall kan direkt kopplas till jihadistiska miljöer. Den offentliga finansieringen av radikaliserande miljöer är något som Säkerhetspolisen pekar ut som ett särskilt problem i sin senaste årsberättelse från 2019.

Inrikesminster Mikael Damberg, som representerade Sverige i gårdagens ministerråd, är ansvarig minister för Säkerhetspolisen och bör anses besitta denna information.

Läs mer: Trots Dambergs löfte – Radikala miljöer får statsbidrag i minst två år till

Ministerrådet ville inte göra någon kopplig till migration men franska, och europeiska, erfarenheter pekar dessutom att merparten av den radikalisering som pågår sker främst av inrikesfödda personer eller ”andra generationens” migranter. 

Sverige är på intet sätt undantaget dessa erfarenheter vilket finns dokumenterat i flera studier om ett närliggande område, hedersrelaterat förtryck. Vilka länder som ville tona ner migrationsperspektivet är okänt även om såväl Frankrike, Danmark som Tyskland samt Belgien lyft fram detta perspektiv i flera andra sammanhang.  Detta finns redogjort för i “Islamismen i Sverige” av Johan Westerholm.

Ministerrådets deklaration speglar i mångt och mycket effekterna av klyftorna inom unionen. Länder som är hårt drabbade av islamistisk terrorism, som Frankrike, Tyskland och Belgien samt Danmark, vill gå väsentligt hårdare fram och längre med de inre orsakssambanden än att bara försöka reglera de yttre gränserna och försöka begränsa extern finansiering. 

Den andra positionen, den som bland annat Sverige argumenterar för, är att inte ta tag i de egna problemen med det läckage av offentliga medel som finaniserar radikaliserande miljöer som till exempel via Sidas biståndsbudget eller Folkbildningsrådets anslag för folkbildning kontrasterar skarpt mot den tyska och franska positionen.

Oviljan och oförmågan från vissa medlemsstater att enas om att ta tag i medlemsstaternas egen finansiering av radikaliserande miljöer resulterade tydliga sprickor inom unionen i kampen mot terrorism.

 

Islamismen i Sverige

Med och av Aron Flam – Dekonstuktiv kritik

 

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se