Hyltén-Cavallius väcker den björn som sover

När rännil blev till flod / Gunnar Hyltén-Cavallius. Foto: Kyrkans tidning. Montage.
  • Måndag 30 Nov 2020 2020-11-30
E-post 662

Gunnar Hyltén-Cavallius bidrag till kunskap och forskning om friktionsytan mellan politik och religion i hans senaste bok “Rännil blev till flod” kan inte överskattas nog. De närmast slumpartade fynden på vinden, sammanfattat med en lågmäld och närmast knastertorr ton på knappa 200 sidor, innehåller bibliotikariskt och journalistiskt sprängstoff när den sätts i dagens politiska kontext.

Gunnar Hyltén-Cavallius bok “Rännil blev till flod” (2019, Universus) plockar upp den tråd där Johan Sundeens ”68-kyrkan” slutar. Hylten-Cavallius gräver vidare hur den kristna studentvänstern från 1968 utvecklas och dess fortsättning  in i de kyrkliga beslutsorganen.

Det hela började tydligen närmast som en slump. Hylten-Cavallius fann på sin vind fyra årgångar, eller närmare ett 30-tal nummer av tidskriften Inter Nos – organ för den kristna studentrörelsen i Lund. 

Bland krönikörerna och artiklarna kom ett ett antal namn som känns igen från andra sammanhang till vänster om den politiska mitten men som fått genomslag i olika kristna sammahang att passera. Namn som Ärkebiskop K.G. Hammar, universitetsrektor Göran Bexell, biskop Martin Lind, professor Per Frostin och många fler. Men även företrädare för Missionsförbundet kom att vara tongivande i den malström som kom att följa 1968-rörelsen i allmänhet och 68-kyrkan i synnerhet. 

Att det är just Missionsförbundet som dyker upp är inte ointressant i dagens politiska kontext då bland annat den tidigare skolministern och språkröret Gustav Fridolin kommer från den miljön under sin uppväxt. 

Gustav Fridolins politiska öden och äventyr, som en brygga åt islamister in i politiken och såsom nära vän med bland annat Mehmet Kaplan blev med ens logiskt med Hyltén-Cavallius sammanställning likt Fridolins politiska positionering som starkt till vänster. Fridolin har i flera sammanhang, som i intervjuer, framhävt hur viktigt hans engagemang i Missionförbundet varit för hans politiska utveckling. Lika viktigt har Missionsförbundet varit för ett annat tidigare statsråd, den tidigare kulturministern och nuvarande europaparlamentarikern Alice Bah Kuhnke. Båda återkommer ofta till hur avgörande detta band varit för deras politiska utveckling.

Hyltén-Cavallius levererar flera ytterligare avgörande pusselbitar bara i redovisningen av namn och citat.

En stor del av boken är en beskrivning och återgivning av innehållet i tidningen Inter Nos; flitigt återges citat och sammanfattningar av vänsterpolitiskt inspirerade artiklar.

Det dessa personer som redovisas har gemensamt är att de återfinns i klustret kring de teologiska instutitionerna samt att de alla, implicit eller explicit, var påverkade av studentrevolten och vänsterströmningarna 1968. Majoriteten av de som namnges eller tecknas var övertygade om att en kommunistisk revolution var lösningen på världens problem. Jonas Jonsons, senare biskop i Strängnäs, uttalande om Kina kan betecknas som talande för de politiska preferenserna samt hur religion och politik vävs samman i en svensk kristen kontext:

“Kinas revolution bör ses som ett led i Guds handlande. Revolutionen har fört mänskligheten ett steg framåt mot fullbordandet av Guds plan”.

En annan pusselbit som blir tydligare med Hyltén-Cavallius redogörelse är hur viktig Vietnam-frågan var för Svenska kyrkans utveckling. En helt avgörande information för att förstå en parallell utveckling som kom att få religonen att gifta sig med politiken.

Det är i bland annat denna fråga, Vietnamfrågan, de starkaste banden knyts med det socialdemokratiska partiets ledning. Olof Palmes engagemang är vida känt. Han var en av de som i egenskap av ecklisiastikminister var läsare av Inter Nos, men mindre känt är att som brygga mellan dessa två rörelser, Svenska kyrkan och Socialdemokraterna, kom den senare talmannen Birgitta Dahl att utgöra under hennes tid som ordförande i ”Svenska kommittén för Vietnam” som grundades av Gunnar Myrdal. 

Det är även i detta kluster som 68-kyrkan utgör som ersättningsteologin utvecklats och som närmare besrivs i andra sammanhang av Annika Borg, präst i Svenska kyrkan och disputerad forskare i religionshistoria.

Vad är bokens förtjänster? Onekligen levererar Gunnar Hylten-Cavallius ett bibliotikariskt scoop av något slag. En bortglömd tidskrift, i stort sett okänd för omvärlden, får nytt liv genom hans lågmälda men samtidigt obevekliga, närmast knastertorra och neutrala språk från en som var samtida med utvecklingen. Från en som stod mitt i den men nu ser tillbaka på den och söker beskriva orsakssambanden. 

Klicka på annonsen för att komma till webb-butiken

 

Hylten-Cavallius väcker den björn som sover och bidrar i minst lika hög grad som Johan Sundeen till forskning och kunskap om hur en idag för en yttre betraktare utdöd studentrörelse i allra högsta grad fortfarande är vid liv. Vitalare än någonsin tidigare.

Vid sidan av Borg och Sundeen ger Gunnar Hyltén-Cavallius  tillsammans med författare som Anders Törnvall (Jag älskar er dock alla;  Stasichefen Erich Mielke och DDR:s undergång (2019)), Birgitta Almgrens (Inte bara Stasi – relationer Sverige-DDR 1949-1990 (2013)) och Erik Sidenvall, (Kyrka och teologi i möte med DDR (2015))  avgörande pusselbitar för att förstå dagens Svenska kyrka.

Tillsammans med annat källmaterial som t.ex Bo Theutenbergs Dagbok från UD (2018-2020 i fem band) samt olika arkiv formar de kärnan i kunskapsuppbyggnaden i hur jag själv skall försöka beskriva varför islamism och kristna samfund som den Svenska kyrkan kommit att finna en så stark  gemenskap samt delad ideologisk värdegrund i min nästkommande bok. 

Den går under arbetsnamnet ”Islamismen i Europa” för det visar sig att Sverige har varit en förutsättning för islamismens utbredning, med marxismen som hävstång i stora delar av Europa. Minst lika avgörande som utvecklingen i Storbritannien och Tyskland.

Gunnar Hyltén-Cavallius bidrag till kunskap och forskning om friktionsytan mellan politik och religion kan inte överskattas nog. De närmast slumpartade fynden på vinden, sammanfattat på en lågmäld och närmast knastertorr sakprosa på knappa 200 sidor, innehåller bibliotikariskt och journalistiskt sprängstoff när hans fynd och tillbakablick sätts in i dagens politiska kontext.

 

GUNNAR HYLTÉN-CAVALLIUS

Gunnar Hyltén-Cavallius (f. 1949 i Växjö), studerade teologi i Lund 1968–1972, prästvigdes 1973 och innehade olika prästtjänster i Svenska kyrkan fram till pensioneringen 2014.

Teol. lic. i kyrkohistoria 2002. Hyltén-Cavallius har tidigare utgett ”Inom den trånga kretsen av några tusende bönder” - Carl Fredrik Cavallius som predikant. En studie i småländsk 1800-talsförkunnelse (2004).

 

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se