Så destabiliserar socialdemokratisk säkerhetspolitik Europa

Justitieminister Morgan Johansson (S), EU-kommissionär Ylva Johansson. Pressbild samt Wikipedia. Montage,
  • Måndag 16 Nov 2020 2020-11-16
E-post 2391

EU-kommissionär Ylva Johansson, med ansvar för inrikes frågor menar i ett uttalande att hon inte tror på mer inre kontroll av EU:s territorium i kampen mot terrorism. Johansson följer sin namne, den svenska justitieministern och partikamraten Morgan Johansson som i snart två decennier varit delaktig i att försena inte bara det svenska utan även det europeiska arbetet mot terrorism.

På fredagen hölls ett extrainsatt inrikesministermöte i EU. På dagordningen var migrationskommissionärens Ylva Johanssons nya migrationsförslag. Men mötet kom att domineras av terrorfrågan efter de senaste veckornas dåd av muslimska terrorister i Paris, Nice och Wien.

I fredagens mötesuttalande lovar medlemsländerna att genomföra sådant som redan stötts och blötts i flera år inom EU-maskineriet. Ett exempel är att snabbt plocka bort terrorpropaganda på internet. Nästa vecka väntar nya kompromissförhandlingar med EU-parlamentet om en uppgörelse.

– Medlemsstaterna känner en frustration över att det här inte är löst än. Det finns stora förväntningar på att EU-parlamentet nu kan börja röra på sig, säger inrikesminister Mikael Damberg.

Farhågor har framförts om att åtgärderna även ska drabba legitima åsikter eller journalistik. Men det håller inte Ylva Johansson, ansvarig EU-kommissionär med om.

– Det är väldigt tydligt i det förslag som ligger på bordet att det enbart handlar om tydlig terroristpropaganda. Självklart ska vi försvara yttrandefriheten. Samtidigt får inte det innebära att vi inte kan skydda våra samhällen och våra medborgare mot allvarliga hot. Det handlar om att finna rätt balans.

Under mötet med inrikesministrarna berättade hon att 22 procent av de som kom in i EU förra året inte kontrollerades mot Schengenregistret. Men hon tror inte på stängda gränser som ett sätt att minska hoten. I stället vill Ylva Johansson reglera internet.

– Jag tror inte att vare sig säkerhetshoten eller pandemihoten i dag på något effektivt sätt kan mötas med stängda gränser. Snarare handlar det om att vi måste skydda oss bättre digitalt. Det är där vi kan vara oerhört mycket mer effektiva inom EU, säger Ylva Johansson.

Mot Johanssons uttalande står såväl fakta som empiri.

Migration och islamistisk terrorism är kommunicerande kärl

 

De länder som drabbats hårdast av terrordåd de senaste åren har det gemensamt att i praktiken i samtliga fall så kan terrorattentatet kopplas till migration i någon form.

Så även terrorattentatet på Drottninggatan i Stockholm där attentatsmannen, Rahkmat Akilov, hade ett avvisningsbeslut på sig efter att hans ansökan om asyl nekats bifall. Även det försök till terrordåd som genomfördes 2010 av Taimour Abdulawahab kan sägas haft en direkt koppling till migration och radikal islamism. Taimour Abdulawahab föddes i Bagdad och blev svensk medborgare 1992 vid elva års ålder.

Motvsarande erfarenheter drar tyska, danska, franska och östterikiska säkerhetstjänster. 2016 drabbades Tyskland av fem attacker samt att sju förhindrades i sista stund. I samtilda fall hade attentatsmännen utnyttjat sig av det kaos som omgärdade 2015 års flyktingkris. 

Europas oförmåga och politiska ovilja att adressera kopplingen mellan en allt för slapp migrationspolitik och hotet från terrorism har engagerat flertalet säkerhetspolitiska tankesmedjor, bland annat vid Johns Hopkins University som vidare menar att EU och Tyskland behöver 

  • mer centraliserade och mer professionella strukturer som hanterar frågor om nationell säkerhet. 
  • återupprätta kontrollen över sina gränser samt ge
  • underrättelsetjänster en fullständig översyn och politiskt stöd för sitt uppdrag för att kunna göra sina jobb effektivt.

Dessa råd var Johns Hopkins inte ensamma om att ge EU utan kom även att kommuniceras från fler tankesmedjor. Sedan flera år. Men EU har inte orkat med denna interna samordning mycket beroende på det motstånd som finns inbyggt i kommissionen samt medlemsstater som Sverige. 

Sverige – den ständiga nettoexportören av terror

 

Sverige är det enskilda EU-land som ligger absolut sist i att införa nationell lagstiftning mot till exempel resande stridand vilket inneburit att Sverige varit, vid sidan av Belgien, den största nettoexportören av IS-terrorister per capita.  Sverige har även generellt sett de lägsta straffen.

Sverige har dessutom inte bara exporterat IS-terrorister till Syrien och Irak utan även till övriga Europa.

Den svenske medborgaren Osama Krayem var en av fem män som arresterades den 8 april 2016 av den belgiska polisen efter bombattentaten i Bryssel. Krayem kunde senare även kopplas till attackerna i november 2015 i Paris, eftersom det kunde fastslås att hans DNA påträffats i de lägenheter som användes av angriparna. I juni 2018 utlämnades han till Frankrike för att utredas angående sin roll i attacken den 13 november i Paris, där 130 dödades

Det senaste exemplet, en reglering av statsbidrag mot radikaliserande miljöer, är talande hur regeringen Löfven agerat. Trots att 57 färdiga lagförslag togs fram av en utredare 2019 tog regeringen för två veckor sedan beslut att komplettera denna utredning så att ett förslag kan läggas innan nästa val. Och det trots att Polisen, Säkerhetspolisen, Skatteverket samt Sveriges Domstolar i sina remissvar menade att hela  utredningen, med lagändringar och författningsförslag skulle kunna implementeras med en gång. Samtliga dessa myndigheter såg förslagen som viktiga verktyg för att motverka radikaliserande miljöer.

Den svenska exporten av terrorister eller radikaliserande element är dock inte enbart isolerad till islamistiska element. Norge har påpekat vilket problem som organisationer som NMR innebär för den norska inre säkerheten.

Med anledning av det misstänkta försöket till terrordåd mot moskén i norska Bærum 2019 höll Erna Solberg, statsminister i det konservativa partiet Høyre, en pressträff .Där lyfte hon vikten av ett nordiskt samarbete för att motarbeta nazistiska Nordiska motståndsrörelsen, NMR, som har sitt säte i Sverige.  Solberg menade, bland annat återgivet i Expressen att svenska nazister är vanligt förekommande i Norge.

– Vi har sett att när de demonstrerar så är det några lokala och så kommer det folk från Sverige. Det är ett försök att organisera sig i grannländerna. Då är det viktigt att vi skapar en motståndskraft mot det i Norge, sa hon bland annat.

Jonathan Leman, researcher på stiftelsen Expo, menade att Erna Solberg hade rätt i sak när det gäller Nordiska motståndsrörelsen, NMR.

– Många i NMR:s demonstrationer i våra grannländer är svenskar,

Och Morgan Johanssons (S) historia som justitieminister följer samma mönster sedan 2013 då dåvarande riksdagsledamoten Staffan Danielsson (C) ville göra en översyn av de svenska anti-terrorlagarna. Morgan Johansson, då ordförande i justitieutskottet lät arbeta för att Danielssons motion avslogs. Morgan Johansson menade att Sverige istället skulle avvakta gemensam EU-lagstiftning. Väl medveten om att det är framför allt medlemsstaternas respektive individuella ansvar.

På samma sätt som arbetet med regleringen av statsbidrag följde tidigare arbetet med förbud mot resande stridande. En proposition utlovades till våren 2015 men kom att skjutas upp fler gånger bland annat med motiveringen att Sverige skulle avvakta en gemensam EU-linje.

Trots vetskapen om att detta var nationella kompetens- och ansvarsområden och där såväl Danmark och Norge tidigt gick före med egen lagstiftning.

 

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se