BREXIT: Storbritannien har tagit tillbaka kontrollen över sin framtid

Bild: © Canstockphoto
  • Lördag 26 Dec 2020 2020-12-26
E-post 1724

Vartefter detaljerna i BREXIT-avtalet blir kända framstår det mer och mer som om Boris Johnson hållit sitt löfte till de brittiska väljarna. Storbritannien har nu kopplat greppet om sin egen framtid genom att ha frigjort sig från bland annat ERASMUS- och mycket av forskningssamarbetet.

Det sprids en uppfattning om att brittiska studenter skulle vara de stora förlorarna på det BREXIT-avtal som förhandlats fram. En uppfattning som saknar substans och är mer att anse som en politiskt motiverad partsinlaga för att rädda respekten för EU-kommissionens slutliga avtal med Storbritannien.

Att Storbritannien, eller UK, lämnar ERASMUS är en enorm förlust för EU. En större förlust inför framtiden än vad många inser.
ERASMUS har fokus på länder med lågpresterande universitet och har ingenting med spetsforskning att göra.

På julafton, den 24 december, lät Storbritanniens premiärminister Boris Johnson tillsammans med EU-kommissionens ordförande Ursula van der Layen kungöra att ett avtal för Storbrittanniens uträde ur EU förhandlats fram, det så kallade Brexit hade fått sitt ramverk.

Boris Johnson menade att: 

We have taken back control of our destiny (vi har tagit tillbaka kontrollen över vårt öde).

För Storbritannien är avtalet att beteckna som så nära full vinst som det var möjligt att åstadkomma. Den period på drygt fem år som det dröjer innan avtalen om fiskevattnen slutregleras bör betecknas som ett lågt pris för Boris Johnsson att betala.

Johnssons största seger, utöver att slippa fortsätta vara nettogivare till unionen, är på utbildnings- och forskningsområdet. Ett område som EU och flera svenska socialdemokratiska opinionsbildare menar att Storbritannien gick förlorande ur. Att brittiska medborgare nu utestängs från ERASMUS-samarbetet.

Och är det något som avgör en nations öde är det forskningen. Det som skapar framtida generationers arbetstillfällen och välfärd.

Att brittiska studenter nu stängs ute från övriga europeiska lärosäten menar flera svenska opinionsbildare vara en förlust för Storbritannien. Men samtidigt stängs därmed europeiska och svenska studenter samt forskare ute från brittiska lärosäten.

Brittisk forskning i världsklass – EU sackar efter

 

På den europeiska topp-tio listan av universitet och forskningssäten enligt The Times utgör åtta av tio brittiska. På femte plats kommer ett schweziskt universitet,  och först på tionde plats kommer det första EU-landet representerat av Karolinska Institutet i Solna. På den globala listan, World University Rankings återfinns det första EU-lärosätet LMU München på en 32 plats, Karolinska Institutet först på en 42:a.

Det var ingen slump att Astra Zeneca avvecklade sin forskning i Sverige och förlade den närmare de brittiska lärosätena. Trots att Karolinska Institutet återfinns på den topp tio-listan av universitet och forskningsinstitut i Europa bedömdes forskningsklimatet så pass mycket bättre i Cambridge att en flytt av resurser var nödvändig för att hålla jämna steg med t.ex USA. 

Vilket givit resultat.

Att av de tio producenter av västerländska vaccin som ligger bäst till mot Covid 19 endast ett är utvecklat inom EU ger en fingervisning om hur beroende EU är av länder utanför EU, ett beroende som nu ökat. Listan av vaccinproducenter och antalet vaccinkandiater mot Covid 19 är en dyster sammanställning av hur det som nu är kvar av EU:s framtida förutsättningar att utgöra ett attraktivt forsknings- och innovationsklimat kan te sig:

  • Sorrento Therapeutics, USA (Ca)
  • ImmunoPrecise Antibodies, USA (Ma)
  • Roche, Schweiz
  • Astra Zeneca, UK (Oxford)
  • Glaxo Smith Kline, UK 
  • Novartis, Schweiz
  • Tonix pharmaceuticals , USA
  • CSL Limited, Australien
  • Sanofi, Frankrike
  • Merck & Co, USA och Kanada.

Av de färdiga vaccinen är listan inte lika mörk i dagsaktuella termer men långt ifrån någon ljusare sammanställning för EU:

  • Astra Zeneca, UK (Oxford)
  • Moderna, USA
  • Pfizer/BioNTech, USA i samarbete med Tyskland
  • Glaxo Smith Kline, UK
  • Johnson & Johnson, USA

Genom att endast en producent inom EU och ytterligare en kandidat, samarbetet mellan amerikanska Pfizer och tyska BioNTech har lyckats ta fram ett vaccin för västvärlden, är det ett facit på kvaliteten av den samordnande europeiska forskningen.

Som nu den ledande nationen Storbritannien, lämnar.

Detta vaccin som EU-länderna levererar genom det tyska BioNTech dras dock med begränsningen att det bara kan transporteras i temperaturer på minus 70 grader Celsius. Det amerikanska Modernas, som använt sig av en liknande teknisk lösning på vaccinet klarar att transporteras vid minus 20 grader och kan lagras i 30 dagar i temperaturer mellan 4 och 8 grader Celsius med bibehållen stabilitet.

Det ryska vaccinet Sputnik redovisas ej i denna artikel då det föreligger för många oklarheter kring den kliniska prövningen, uppbyggnaden samt den tekniska lösningen och vaccinets effektivitet.

Och det står fortfarande Storbritannien helt fritt att rekrytera de studenter och forskare de vill. Bara för att åtta av tio toppuniversitet har lämnat unionen har dess attraktionskraft för talanger knappast blivit lägre. Snarare tvärtom med tanke på de forskningsresurser och stipendier för talangfulla elever som finns knutna till dessa universitet.

Från EU:s forskningsinstitutioner kommer endast begränsade möjligheter att söka ERASMUS-berättigad finansiering att vara möjliga.

Utan EU:s regelverk öppnas nya möjligheter

 

Storbritannien lämnar dessutom European Atomic Energy Community (Euratom) vilket ökar dess möjligheter att attrahera gästforskare från Indien och Pakistan. EU:s regelverk har tidigare hindrat forskare som ligger i gränslandet mellan bio- och kärnteknik tillträde till europeiska forskningsinstitutioner.

Så sent som för två år sedan nekades en gästforskare från Pakistan tillträde till unionen trots att Uppsala Universitet, ett av få europeiska forskningssäten som är verksamma inom forskningsområdet, en form av biologisk forskning som nyttjar radioaktiva isotoper för läkemedelsforskning, beviljat och finansierat en tjänst. Denna mycket speciella spetsforskning, i den absoluta framkanten är omöjlig inom EU:s regelverk men nu fullt möjlig att utveckla för Storbritannien att fånga upp.

För britterna innebar BREXIT-avtalet i dess nuvarande form att Storbritannien nu kan ytterligare stärka sin position som världsledande på en rad med för världen avgörande forskningsfält. 

Med ökad frihet kan de ägna sig åt ”cherry-picking” av forskningstalanger. De forskare som Ledarsidorna varit i kontakt med under julhelgen, som är bosatta och verksamma i Storbritannien, har idag ingen ambition att flytta tillbaka till Sverige eller in i ERASMUS-området igen. Det poängsystem som bland annat Kanada infört införs detsamma nu för forskare vid brittiska institutioner vilket förstärker Storbritanniens möjligheter för “cherry-picking” i det internationella forskningsklustret.

Snarare planerar dessa forskare med svensk eller EU-bakgrund för en förlängning av sina uppdrag. Något som deras nuvarande uppdragsgivare som universiteten i London, Cambrigde, Oxford, Bath och Edinburgh inte har något emot.

De rekryterades för sin talang och får behålla sina uppdrag av samma skäl. I ett land som tar högkvalitativ forskning och utbildning på allvar och som nu utan att behöva ta några större hänsyn till EU kan fortsätta vidta de mått och steg som krävs för att vara ett av världens mest attraktiva forskningskluster.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se