Därför är Sverige så attraktivt för det Muslimska brödraskapet

Muslimska brödraskapet/Utbildningsminister Anna Ekström. Arkiv- samt pressbild. Montage.
  • Söndag 20 Dec 2020 2020-12-20
E-post 3426

2021 blir även det ett år med statlig finansiering av radikaliserade kluster såsom det Muslimska brödraskapets nätverksorganisationer. Regeringen låter storleken på anslaget till Folkbildningsrådet ligga orört och genomför inte heller några skärpningar av regelverket.

Vid denna tid varje år reglerar regeringen hur mycket skattemedel som skall fördelas mellan myndigheterna inför nästkommande kalenderår. Det görs i de så kallade regleringsbreven.

Trots de avslöjanden som kantat Folkbildningsrådets verksamhet i form av direkta oegentligheter samt omfattande fusk vad avser statsbidragets nyttjande klarar sig Folkbildningsrådet utan begränsningar inför 2021.  Tvärtom är anslaget till Folkbildningsrådet intakt.

Ansvarigt departement för regleringsbrevet till Folkbildningsrådet, som inte är en egentlig myndighet utan en ideell förening, med utbildningsminister Anna Ekström, S. Som ideell förening, eller skenmyndighet, gäller inte all lagstiftning som annars reglerar verksamhet vid statliga myndigheter.

Regeringen ger enligt 2021 års regleringsbrev för Folkbildningsrådet Kammarkollegiet i uppgift att senast den 8 januari och därefter senast den femte dagen varje kvartal utbetala en fjärdedel av bidraget avseende folkbildning till Folkbildningsrådet, totalt 4 389 783 000 kronor. Folkbildningsrådet beslutar om bidrag till folkhögskolor, studieförbund och studerandeorganisationer. Av anslaget skall 567 miljoner kronor öronmärkas för en särskild satsning på Folkhögskolornas allmänna och särskilda kurser för att öka antalet utbildningsplatser. Vidare skall en särskild satsning genomföras på utbildningar inom vård och omsorg inom anslaget där drygt 200 miljoner kronor reserveras.

Det finns heller inga skärpta demokratikrav. Regeringen valde, trots att det låg 57 färdiga lag- och författningsförslag klara våren 2019 och som nu har remissbehandlats av bland annat Polisen, Säkerhetspolisen, Skatteverket och Sveriges domstolar att försena dessa skärpningar ytterligare. Skärpt regelverk för anslagen kan komma att implementeras först nästa mandatperiod.

Anslagens storlek, och att det trots flera avslöjanden under året inte hänt något substantiellt, ger en förklaringsmodell på varför det Muslimska brödraskapet funnit Sverige så pass attraktivt att etablera sig i. Sveriges långa tradition av att statsfinansiera civilsamhället har visat sig vara ett lyckokast för Brödraskapet.

Muslimska brödraskapet är världens största islamistiska nätverksorganisation. Den etablerar sig i västvärlden baserat på dels de strategiska dokument och beslut somt togs fram mellan 1950 och en bit på 1980-talet av bland annat Yussuf al Qaradawi, dagens andlige ledare, vid främst Islamisches Zentrum München som var Brödraskapets första egentliga etablering efter att ha förvisats från Egypten.

Dessa handlingar och strategiska vägval konkretiserades senare i det så kallade ”Akram-memot” som finns redogjort för i Islamismen i Sverige av Johan Westerholm. I detta memo, som var ett fynd efter en husrannsakan av FBI efter misstankar om finansiering av terrorism mot en bostad i Virginia, USA, 1991. 

I Akram-memot redogörs för vilka nätverksorganisationer som skall byggas upp i varje land och senare utredningar, såsom den franska senatens utredning som presenterades den sjunde juli 2020 samt andra från den tyska Förbundsdagen och det brittiska överhuset vittnar om att det Muslimska brödraskapet har intagit i praktiken samma struktur i samtliga länder baserat på riktlinjerna i memot.

Med ett undantag. Sverige. Den svenska statsförvaltningen, lagstiftningen och traditionen med offentlig finansiering av verksamhet som i andra länder bygger på enskildas engagemang har skapat en i det närmaste perfekt miljö för Brödraskapets svenska kluster att verka i.

Det är därför det endast är i Sverige som Brödraskapet organiserat ett fristående studieförbund såsom Ibn Rushd. Och det finns heller inget annat land som visar upp en så pass omfattande satsning på friskolor. 

Friskolereformen genomfördes i Sverige 1992 av regeringen Bildt och innebar bland annat att friskolor skulle kunna få skolpeng från staten för varje elev. 

Målet var att öka variationen av skolor, skapa konkurrens mellan skolorna och skapa incitament för kostnadseffektivitet genom att ge elever och föräldrar möjlighet att välja skola och samtidigt ge de fristående skolorna samma resurser per elev som i de kommunala skolorna. Det var även ämnat att öka antalet skolor med särskild pedagogik eller med konfessionell inriktning.

I andra europeiska länder saknas denna reform där staten går in med omfattande ekonomiska resurser. Effekterna, eller resultatet, blev det som Stiftelsen Doku dokumenterat. Ett stort antal friskolor som inte bara kapslar in den muslimska gruppen från övriga samhället utan även fungerar som plånbok och radikaliserande miljö för såväl islamistiska som salafistiska grupperingar.

Det är med andra ord ingen slump att Sverige, vid sidan av Belgien, är den största producenten av anhängare till IS i Europa per capita. Finansiellt är det inget annat land som skapar sådana möjligheter till offentlig finansiering av radikaliserande kluster.

 

Har du inte köpt del I? Klicka på annonsen så kommer du till Bokus.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se