Nästa veckas EU-toppmöte: EU skärper tonen mot Turkiet

EU / Turkiets president Recep Tayyip Erdogan. Montage
  • Onsdag 2 Dec 2020 2020-12-02
E-post 599

Under nästa vecka genomförs höstens europeiska toppmöte. Ett toppmöte som redan i förberedelserna präglas av en hårdare ton mot Turkiet och Iran. Men samtidigt kommer signaler om att USA under Joe Biden vill mjuka upp relationerna vilket i sin tur kommer öppna för Turkiets president Erdogan att spela ut hela sin arsenal för att komma närmare sitt slutmål. Ett nytt kalifat.

Den 10-11 december genomförs såväl ett möte i ministerrådet som det europeiska toppmötet mellan EU:s stats- och regeringschefer. En punkt på dagordningen är kampen mot terrorism, en annan den ständiga frågan om säkerheten vid EU:s yttre gräns vilken i sin tur är kopplad till den ständigt närvarande migrationsfrågan.

Under lördagen blev det känt att inte bara Visegrad-staterna underkänner den svenske EU-kommissionären Ylva Johanssons förslag till migrationspakt. Visegrad-staterna får nu sällskap av fyra av de stater som utgör EU:s yttre gräns; Grekland, Italien, Spanien och Malta.

Vid det kommande mötet står det klart att Frankrikes president Emmanuel Macron kommer driva på för en hårdare linje mot Turkiet. Dagen innan, den nionde december, skall franska muslimska organisationer accepterat den franske presidentens villkor för att få fortsätta kunna verka i landet. De muslimska organisationerna kommer krävas på att de explicit uttrycker ett försvar av den franska sekulära staten och ”republikens värderingar”. Macron har vid ett flertal tillfällen markerat att han avser begränsa det Muslimska brödraskapets inflytande.

Samtidigt kommer Frankrikes regering fatta beslut om att stänga ner den turkiska religiösa myndigheten Diyanets representation och verksamhet i landet. Den nionde december kommer regeringen, enligt tidigare, presentera ett lagförslag.

Frågan är intimt förknippad med den EU-gemensamma kampen mot terrorism och radikalisering. Att bekämpa terrorism har högsta prioritet för såväl EU och medlemsländerna som för EU:s internationella partner. Under 2019 rapporterades 119 misslyckade, avvärjda eller genomförda terroristattacker samtidigt som 1 004 personer som anhållits för terroristbrott under samma år.

Temperaturen höjs ytterligare genom mordet på den iranske atomforskaren Mohsen Fakhrizadeh i fredags. Turkiet har fördömt mordet samtidigt som FN uppmanar till återhållsamhet och fördömer vad de kallar utomrättsligt dödande. Mohsen Fakhrizadeh anklagades av väst och Israel för att vara arkitekten bakom Irans påstådda försök att bygga egna kärnvapen. Fakhrizadeh var en nyckelperson i Irans kärnenergiprogram.

Det turkiska stödet till Iran är för såväl USA som EU. En utveckling som inte borde förvåna någon. Under ledning av Recep Tayyip Erdogan och det i grunden islamistiska partiet AKP har Turkiet förkastat både sekularism och väst och utvecklats i en konservativ islamistisk riktning med nationalistiska övertoner.

Ett tecken på detta är det turkiska närmandet till Iran. Även om båda länderna är upptagna med regionala konflikter och stöder olika sidor: såsom i Syrien eller Libyen, är både Erdogan och hans iranska motsvarighet president Hassan Rohani medvetna om nödvändigheten av allianser för att möta eventuella sanktioner. Såväl Erdogan som Rohani har återkommande nämnt samarbetet runt “det kurdiska problemet” som centralt.

Rohaní betonade så sent som i slutet på oktober vikten av bilaterala relationer mellan de två länderna i den nuvarande internationella situationen. Ankara och Teheran har länge varit handelspartners.

Den iranska revolutionen 1979 orsakade en klyfta mellan Iran och Turkiet, och relationerna blev spända under några decennier. Banden mellan de två länderna har emellertid blivit starkare sedan Turkiet anslöt sig till Iran 2017 för att stödja Qatar i dess tvist med Saudiarabien och Förenade Arabemiraten. Qatar är säte för Muslimska brödraskapets andlige ledare Yussuf al Qaradawi.

Ankara har dessutom offentligt motsatt sig de amerikanska sanktionerna mot Teheran, vilket i sin tur har fördömt USA: s finansiella sanktioner mot Turkiet 2018.

Toppmötet nästa vecka kommer därmed präglas av unionens relation med den maktsfär som Turkiet och Iran utgör samt Muslimska brödraskapets inflytande. Det kan inte uteslutas att Frankrike och Tyskland bildar en allians för att driva igenom en hårdare gemensam EU-linje mot Turkiet och Iran. En hårdare linje som i framtiden kan motarbetas av USA då den kommande presidenten Joe Biden aviserat en uppmjukning av relationerna till just Iran.

Något som i sådana fall kommer utnyttjas av Turkiets president Erdogan som visat sig vara en mästare i att kunna nyttja varje tecken på splittring till sin fördel i sina ambitioner att återuppbygga ett ottomanskt rike.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se