Så kontrollerar Erdogan den turkiska diasporan i Europa

Ali Erbaş och Turkiets president Recep Tayyip Erdogan.
  • Tisdag 8 Dec 2020 2020-12-08
E-post 749

Den 10-11 december träffas ministerrådet samt EU:s stats- och regeringschefer en sista gång innan julhelgerna. På agendan ligger främst frågor kring EU:s yttre gräns och kampen mot terrorismen samt relationerna med Turkiet. Frankrike har varit drivande för de två senare tillsammans med Tyskland efter höstens terrorattentat.

Opinionsbildaren Rebecca Uvells avslöjande om den svensk-turkiska tidigare miljöpartisten Derya Uzel Senir ut ur partiet kopplingar till den turkiska intresseorganisationen UETD aktualiserar i vilken omfattning som turkiska statliga myndigheter är etablerade i Europa i allmänhet och Sverige i synnerhet.

I dagsläget är det främst tre turkiska statliga myndigheter eller statligt finansierade intresseorganisationer som är etablerade i Europa. Dessa tre har olika roller att fylla och styrs av den turkiska regeringen på olika sätt.

Den aktuella, UETD eller Europeiska turkiska demokraternas union (UETD) grundades i Tyskland 2004 som en icke-politisk intresseorganisation för den turkiska regeringen och etniska turkar som bor i Europa. UETD har efter grundandet mer utvecklats till en lobby- och påverkansorganisation för den turkiska regeringen och för det regerande partiet AKP. UETD är idag etablerat i Tyskland utan också i Frankrike, Belgien, Österrike, Nederländerna samt Sverige. Huvuduppgiften är att driva opinion för president Erdogans politik och i sin tur övertyga turkiska medborgare som bor i Europa att stödja hans politik.

UETD har ett explicit uppdrag att skydda ungdomar med turkiskt ursprung från att påverkas i allt för stor omfattning av europeiska influenser. UETD anklagas för att bedriva, i likhet med den religiösa myndigheten Diyanet, flyktingspionage i flera länder. Det är främst genom UETD som Erdogan bedrivit turkiska valrörelser utanför Turkiet i de turkiska valen.

Klicka på annonsen för att komma till webbshoppen

 

Den andra, rent politiska, organisationen som liknar UETD gär Agency for Turks Abroad (YTB). YTB ​​var en reaktion på morden utförda av den nynazistiska NSU i Tyskland och andra brott riktade mot turkar i Tyskland. YTB har som huvuduppgift att ta tillvara turkiska medborgares intressen utanför Turkiet. I Sverige representeras YTB av bland annat den tidigare miljöpartisten Rafet Candemir. Candemir kom att fungera som Mehmet Kaplans presskontakt vid hans resor som minister till Turkiet istället för de ordinarie pressekreterarna.

Den tredje organisationen är den religiösa myndigheten Diyanet som i sammanhanget är den största. Diyanet grundades  2006. Myndigheten har sedan starten växt kraftigt  har idag drygt 140 000 anställda.  Diyanet TV lanserades 2012, och sänder nu 24 timmar om dygnet. Verksamheten har utvidgat koranutbildningen att även omfatta tidiga åldrar. Diyanet intar en särställning och har ett starkt beskydd av Turkiets president Recep Tayyip Erdogan som menar att Diyanet är att likna vid en armé samt att han inte kommer tolerera att Diyanets president, Ali Erbaş, förolämpas. Erdogan har bland annat tillrättavisat det turkiska advokatsamfundet för att de kritiserat Ali Erbaş fördömande av homosexualitet.

Ur ett statsfinansiellt perspektiv är den större än t.ex den turkiska underrättelsetjänsten. Diyanet anställer de imamer som är verksamma vid turkiska moskéer i utlandet. För närvarande är nio svenska moskéer under Diyanets kontroll. Motsvarande siffror för Frankrike är 150 anställda imamer som kontrollerar uppskattningsvis 270 moskéer. I Tyskland, med den enskilt största turkiska diasporan i Europa beräknas Diyanet kontrollera 900 moskéer. I likhet med UETD har Diyanet sitt europeiska huvudkontor i Köln.

Diyanet har använt sig av dessa moskéer för bland annat opinionsbildning till förmån för AKP men även informationsinhämtning av oppositionella vilket bland annat DN har kunnat avslöja.

Samtliga dessa tre myndigheter interagerar med varandra samt med det Muslimska brödraskapet.  Ett exempel på detta är vid invigningen av Uygur Maarip Association i Stockholm 2016 där förutom representanter för UETD och Diyanet även Rafet Candemir och imamen vid Stockholms moské, Mahmoud Khalfi, deltog.

Då Mahmoud Khalfi vid två tillfällen, dels citerad i tidningen ETC men även i Tunis News, vitsordat att han anslutit sig till Muslimska brödraskapets ideologiska uttolkning av islam är det rimligt att dra slutsatsen att de tre organisationerna är att betrakta även som associerade till Brödraskapet om än i en parallell struktur. Turkiet är Brödraskapets största beskyddare bredvid Qatar.

En fjärde organisation,Millî Görüş, står under turkiskt inflytande men är en rent politisk sådan samt den den äldsta grundad 1969. Även denna verksamhet är starkt kritiserad och etablerad i främst Tyskland men även Sverige. I Tyskland har det förekommit krav på att organisationen skall förbjudas.

Millî Görüş ideologiska grunder formulerades av en av Erdogans politiska förebilder och företrädare Necmetin Erbakan. Rörelsen har kallats för en av de ledande turkiska diasporaorganisationerna i Europa och har beskrivits som den största islamistiska organisationen med verksamhet i Europa. Termen Millî Görüş syftar även på organisationens religiösa vision, som betonar den andliga styrkan i islams tro och förklarar den muslimska världens tillbakagång som ett resultat av anpassningen till västvärldens värderingar såsom sekularism och ett olämpligt tillämpande av dess teknologi.

Frankrike har nu aviserat att de avser utvisa samtliga vid Diyanet anställda turkiska statstjänstemän, i huvudsak imamer och varit drivandet tillsammans med Tyskland för att sätta agendan för årets sista ministerråd och toppmöte. Något gemensamt beslut att föra en gemensam linje mot Turkiet och dess tre myndigheters aktiviteter i EU är inte rimligt att förvänta sig. Främst Sverige, men även vissa av Visegrad-länderna, kommer att motsätta sig detta då relationerna ser annorlunda ut.

För Sveriges vidkommande en eftergiftspolitik i relation till Turkiet som går att spåra tillbaka till regeringen Reinfeldt under Carl Bildts tid som utrikesminister. Under Carl Bildt förde Sverige konsekvent en politik syftande till att förbättra Turkiets ställning i Europa, något han efter sin avgång som utrikesminister fortsatt varit en drivande opinionsbildare för.

 

Har du inte köpt del I? Klicka på annonsen så kommer du till Bokus.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se