Därför saknar regeringen krisledningsförmåga

Stefan Löfven, S. Pressbild. Montage.
  • Söndag 10 Jan 2021 2021-01-10
E-post 2007

Dan Eliasson avslöjades med att ha genomfört minst en ytterligare resa till Las Palmas under hösten av privat karaktär. Det avslöjar ett systemfel eller en attityd i regeringen Löfven som ställt sig fullständigt ovetande till detta.  Ett systemfel och en kultur av ointresse som går minst femton år tillbaka i tiden.

Dan Eliasson har tagit semester utomlands flera gånger under pandemin. DN kan nu avslöja en tidigare okänd resa till Kanarieöarna under hösten. Uppgifterna var helt okända för inrikesminister Mikael Damberg innan DN ställde frågor om resan.

– Inrikesministern har inte haft någon kännedom om en sådan resa, säger ministerns pressekreterare Per Strängberg.

Inledningsvis hävdade Eliasson att resan i december, över jul- och nyårshelgerna var nödvändig, trots rådande rekommendationer från MSB, Folkälsomyndigheten och regeringen att avstå icke nödvändiga resor med att han avstått från resor i allmänhet och samvaro med familjen i synnerhet under Corona-pandemin. Uppgifter som det med DN:s avslöjande nu finns goda grunder att ifrågasätta sakriktigheten i.

Men det som finns mest anledning att ifrågasätta är regeringens förmåga till krisledning och dess ledaregenskaper. Huruvida Sverige har någon krisledningsförmåga i egentlig mening med en socialdemokratisk statsminister.

Det finns paralleller att dra med hur regeringen Persson agerade under Tsunamin julen 2004. Tsunamikomissionens rapport var skoningslös mot regeringen Perssons krisledningsförmåga . Tsunamikomissionen pekade bland annat på att ansvariga tjänstemän och tjänstemän var svåra att nå samt att ingen egentlig struktur fanns för krisledning.

Som ett direkt resultat av denna organiserade regeringen Reinfeldt ett krisledningskansli i statsrådsberedningen. Statsrådsberedningen är statsministerns egen stabsfunktion.

Denna funktion kom att flytta som ett av Stefan Löfvens första regeringsbeslut från statsrådsberedningen till att lyda under inrikesministern. Inte bara ett steg bort från statsministern själv utan två då inrikesministern lyder under justitieministern. Helt uppenbart har regeringens egen krisledningsfunktion inget begrepp i egentlig mening om var viktiga myndighetschefer och andra nyckelmedarbetare befinner sig. Inte ens i en nationell kris vilket pandemin bör anses vara.

Med över 9 000 döda och flera regioner som aktiverat krislägesavtalen bör även statsministern, som inte riktigt vet varför Dan Eliasson begärde förflyttning, inse att Sverige är mitt uppe i en kris.

Detta förstärks med att regeringen Löfven tror på mindre reglering och mer ett ledarskap som baseras på tillit. Ardalan Shekarabi, idag socialförsäkringsminister, har varit drivande i denna reform inom främst välfärden, det vill säga vård och omsorg:

Tillitsreformen syftar till att utveckla formerna för den statliga styrningen genom att balansera behovet av kontroll med förtroende för medarbetarnas verksamhetsnära kunskap och erfarenhet. Reformen är ett led i regeringens arbete för att skapa mer effektiva offentliga verksamheter samt större nytta för medborgarna.

Ambitionen var att denna ledarskapsmodell skulle genomsyra hela statsförvaltningen. Folkbildningsrådets ansvarsområde är ett exempel på där tillitsmodellen är fullt ut implementerad.  Med kända effekter.

TV4 kunde under senhösten avslöja bidragsfusk i mångmiljonklassen samtidigt som flera av studieförbunden nu internt kan rapportera om verksamhet som verkar ha genomförts och som befinner sig i gråzonen för att uppbära statsbidrag.

Andra exempel är migrationskrisen 2015 där regeringen agerade senfärdigt trots att all information fanns tillgänglig om tillståndet i kommuner och regioner i justitiedepartementet men som inte kommunicerades vidare till statsrådsberedningen. Eller skogsbränderna i Gävleborgs län, Jämtlands län och Dalarnas län där det tog regeringen 13 dygn att beordra samordning och utlösa Lagen om skydd mot olyckors delegationsparagrafer. Vid bägge tillfällen sorterade ansvaret under Morgan Johansson, S, justitieminister.

Med minskad kontroll av var till exempel myndighetschefer och nyckelpersonal befinner sig och med i praktiken obefintliga rutiner och med en krisledning som placerats så långt bort från statsministern som möjligt leder det till egna tolkningar som ligger utanför de regelverk och rutiner som ändå finns och genomföra aktiviteter på sådana platser så att krisledning i praktiken omöjliggörs.

Att inte regeringen Löfven har bättre kontroll på sin krisledningsförmåga har med andra ord en lång historia och vilar på gamla traditioner.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se