Grundlagsändringen: Den sminkade grisen

Tryckfrihetsförordningen. Foto: Frittord250.
  • Söndag 21 Feb 2021 2021-02-21
E-post 2846

Likt förra mandatperioden gör statsminister Stefan Löfven ett försök att inskränka medborgares universella mänskliga rättigheter i form av förändringar i yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsförordningen. Svaren från remissinstanser som JK och JO är skoningslösa men trots det avser han att driva igenom en repressiv reform mot annars laglydiga medborgare.

Riksdagsåret 2017/2018, det vill säga det sista året i förra mandatperioden, lade regeringen Löfven I ett grundlagsförslag som kraftigt skulle begränsa informationfriheten för vanliga medborgare. Förslaget föll dock i näst sista parlamentariska instans, konstitutionsutskottet, och lades aldrig på riksdagens bord. Förslaget skulle neka vanliga medborgare tillgång till de s.k. rättsdatabaserna. 

Rättsdatabaser är de databaser som omfattar bland annat domstolsbeslut. Den socialdemokratiska regeringen ville med andra ord inskränka medborgarnas universella rätt att hålla sig informerade om vilka rättsliga beslut som fattats i domstol.

Under hotet av att frågan kom upp som tvingande folkomröstning i valet 2018 vek sig en majoritet i konstitutionsutskottet och tvingade regeringen att dra tillbaka förslaget.

Socialdemokraterna ger inte upp försöken att begränsa det fria ordet

 

Men, visar det sig, regeringen Löfven har inte givit upp sina ambitioner att begränsa den svenska informationsfriheten. Ansvarigt statsråd, justitieminister Morgan Johansson (S), har kommit tillbaka mandatperiodens sista år med ett likalydande förslag inarbetat i SOU 2020:45, Ett ändamålsenligt skydd för tryck- och yttrandefriheten med endast smärre justeringar som mer är att betrakta som smink.

Med motiveringen att dömda brottslingars integritet behöver stärkas föreslås i utredningen tillägg av ett undantag i Tryckfrihetsförordningen (TF) och Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). I dessa båda grundlagar finns en likalydande paragraf som undantar vissa personuppgifter från grundlagsskyddet och gör det möjligt att i vanlig lag reglera vad som gäller för publicering/yttranden beträffande dessa.

Existensen av en konstitutionellt skyddad tryck- och yttrandefrihet brukar anses vara en grundläggande förutsättning för ett demokratiskt statsskick. Och kritiken från remissinstanser som Justitiekanslern och Justitieombudsmannen är i praktiken identiska med den kritik som framfördes vid det tidigare försöket:

Justitiekanslern menar i sitt remissvar till regeringens förslag till grundlasändring att:

Kommittén har framhållit vikten av att en bred marginal tillämpas till fördel för yttrandefriheten vid bedömningen av grundlagens tillämplighet på uppgiftssamlingen (s. 277). Även med denna utgångspunkt framstår det som mycket svårt att dra gränsen för när en uppgiftssamlings karaktär innebär särskilda risker för otillbörliga intrång i den enskildas personliga integritet. Det går t.ex. att argumentera för att rättsdatabaser som tillhandahålls av företag som vänder sig till yrkesverksamma jurister m.fl. har en sådan karaktär som kan innebära sådana integritetsrisker. Kommittén ger förhållandevis lite vägledning i fråga hur en uppgiftssamling av detta slag ska bedömas. 

Sammantaget anser Justitiekanslern att den reglering som nu föreslås är allt för oprecis och därför inte godtagbar. 

Justitieombudsmannen är inne på ett annat spår, hur journalistik och nyhetsrapportering skulle påverkas:

Trots detta innehåller betänkandet ingen närmare analys av hur grundlagsskyddet för denna typ av tjänster skulle påverkas av den före- slagna regleringen och av vilka konsekvenser denna påverkan i sin tur skulle få för journalistisk verksamhet. 

Sammantaget ger betänkandet inte ett tillräckligt underlag för att jag ska kunna dra slutsatsen att de integritetsskyddsintressen som den i kapitel 11 föreslagna regleringen syftar till att tillgodose väger tyngre än de negativa konsekvenserna för yttrandefriheten. Jag kan därför inte tillstyrka kommitténs förslag. 

Utredningen har varit på remiss hos 108 remissinstanser och av dessa har 70 svarat, 18, inklusive Justitiekanslern och Justitieombudsmannen avstyrker det aktuella förslaget och 12 tillstyrker. 40 remissinstanser uttalar inget ställningstagande till förslaget. 

Remissvaren från Justitiekanslern och Justitieombudsmannen ansluter sig till FN:s syn. Yttrandefriheten, som anses vara en universell grundläggande mänsklig rättighet av en sådan karaktär att den är inskriven i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna förtydligar genom att fastslå att 

”Denna rätt innefattar frihet att utan ingripande hysa åsikter samt söka, ta emot och sprida information och idéer med hjälp av alla uttrycksmedel och oberoende av gränser.” 

Givet att den forna Alliansen samlar sig och ånyo, tillsammans med Sverigedemokraterna, fäller det omsminkade förslaget i Konstitutionsutskottet finns det med andra ord inget att oroa sig för. Men att det skulle inträffa ter sig idag osannolikt.

Centerpartiet är med en sannolikhet gränsande till visshet för en grundlagsändring. Med den begränsning som regeringen föreslår av rättsdatabaserna skulle aldrig de pedofiler och köpare av sexuella tjänster som finns inom partiets förtroendevalda kunnat avslöjas.

För att travestera på försvarsminister Peter Hultqvist: En gris är fortfarande en gris, även om du sminkar den. Den sminkade grisen är i detta fall regeringens nu upprepade försök att inskränka svenska medborgares universella rätt att ta del av fattade beslut.

Och det visar sig att flera av partierna, även Sverigedemokraterna, kan komma att gå med på denna grundlagsändring denna gång. Sverigedemokraterna, som har makten att föra upp frågan till riksdagen för beslut om det skall hållas en tvingande folkomröstning i sakfrågan har på intet sätt denna gång satt ner foten.

 

Folkomröstning

Sedan 1980 finns möjligheten att ha folkomröstningar i grundlagsfrågor. Det kan handla om vilande grundlagsändringar eller om att godkänna internationella överenskommelser som gäller grundlagsskyddade rättigheter och skyldigheter. Folkomröstning regleras i Regeringsformens åttonde kapitel, 12:e och 14:e paragraferna.

För att ändra i någon av Sveriges grundlagar krävs två beslut av riksdagen med val emellan. Efter det första beslutet blir ändringsförslaget vilande och tas upp igen en andra gång när en ny riksdag har valts. Grundlagsändringen blir definitiv om den nyvalda riksdagen bekräftar det tidigare beslutet, annars har ändringsförslaget fallit.

Riksdagen kan besluta att hålla en folkomröstning om ett vilande grundlagsförslag. Minst 35 riksdagsledamöter måste då ha begärt det. Därefter räcker det att en tredjedel av riksdagens ledamöter, det vill säga 117, röstar för förslaget om att hålla en folkomröstning. Går förslaget igenom ska folkomröstningen hållas samtidigt som nästa riksdagsval.

Reglerna om rösträtt, röstning och röstsedlar är vid en sådan folkomröstning samma som vid riksdagsvalet.

Resultatet av folkomröstningen är bindande om en majoritet av de som röstade säger nej till förslaget, samtidigt som de är fler än hälften av de som samtidigt röstade vid riksdagsvalet. Uppnås denna majoritet har förslaget fallit, och den nyvalda riksdagen kan inte ta upp förslaget en andra gång.

 

Du kan läsa mer på #stoppagrundlagsändringen

 

Det här är en svensk rondellhund

 

Ett annat exempel på yttrandefrihet är det satir-projekt jag nu sjösatt i dialog med vännen och konstnären Lars Vilks.

Klicka här så kommer du till webbshopen.

 

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se