Kan åklagaren ha väckt ett obefogat åtal mot Karl Hedin?

Åklagarmyndigheten och Europadomsolen. Pressbild. Montage.
  • Onsdag 24 Feb 2021 2021-02-24
E-post 3879

Dag två i rättegången mot industrimannen Karl Hedin, åtalad misstänkt för grovt jaktbrott, bjöd på stort drama. Åklagarens huvudvittne, som hela åtalet vilar på, medgav att hon ljugit. Hela åtalet riskerar nu att falla isär samtidigt som det blottar uppenbara brister i förundersökningen. Sammantaget leder detta till frågeställningen om åklagaren väckt ett s.k obefogat åtal.

Under dag två i rättegången mot industrimannen Karl Hedin hördes åklagarens huvudvittne, det vittne som vars första historia som återgav till åklagare Lars Magnussons företrädare Åse Schoultz bygger hela åtalet.

I förhöret inför rätten menade vittnet att allt som sagts i det första förhöret varit lögn och ville inte vidare kommentera det. Vittnet svarade nekande på åklagarens fråga om det utsatts för press.

Efter förhöret ville åklagare Lars Magnusson spela upp förhören som hållits med vittnet innan det tog tillbaka sina uppgifter. Tingsrätten gick inte med på det, och förhandlingarna avbröts för ytterligare överläggningar om saken.

Efter överläggningar står beslutet fast. Åklagaren får inte spela upp några band från förhör som gjordes innan kvinnan delgavs misstanke om brott. Ett hårt slag mot åklagarens sakframställan då nu den stödbevisning som Magnusson åberopar faller även den. Utan en grundhistoria att hänga upp stödbevisningen på blir den möjligtvis en tes för de mest konspirationsteoretiskt lagda.

Det finns idag med andra ord ingenting kvar som bildar en sammanhängande beskrivning av det påstådda brott som Karl Hedin skulle gjort sig skyldig till. Och även första dagens förhandlingar bjöd på något som bäst kan liknas vid lyteskomik om det inte vore så allvarligt.

En rad detaljer i utredningen och händelseförloppet utöver huvudvittnets nu tillbakadragna historia pekar allt tydligare på att åklagaren själv kan ha gjort sig skyldig mot brott genom obefogat åtal. En sådan detalj är omständigheterna kring gripandet av Karl Hedin.

NOA:s utredare saknar jaktkompetens

 

Hedin skulle, enligt åklagarens gärningsbeskrivning, ha jagat varg i 45 minuter iklädd lågskor och med ett hagelgevär och utan ammunition för att sedan avbryta och sätta sig i sin bil igen. Några timmar senare därefter greps han iförd samma klädsel. I ett annat sammanhang har chefen för NOA:s enhet för kultur- och artbrott som ansvarat för utredningen vitsordat att vare sig han eller någon anställd vid enheten har någon som helst kunskap om hur jakt bedrivs. Detta lät han förstå vid ett föredrag vid en middag på en klubb i Stockholm 2020.

Utan kunskap vid polisen och NOA om hur legal jakt bedrivs blir det med stor sannolikhet svårt att utreda hur illegal jakt kan te sig men till och med åklagaren borde ha reagerat på omständigheterna kring gripandet av Hedin.

Karl Hedin skulle ha kommit direkt från en illegal vargjakt om 45 minuter. Lågskor är inte att föredra i den terräng som var aktuell och skall jakt på varg genomföras är ammunition sannolikt ett bra, till och med både önskvärt och direkt nödvändigt tillbehör på samma sätt som Hedin, som är en van jägare, rimligen skulle ha valt ett annat vapen för ändamålet.

Att Hedin skulle ha skjutit varg den dagen, vilket NOA:s utredare påstod efter att ha vanställt utskrifterna av den hemliga avlyssningen av Hedins telefon blir därmed i praktiken helt uteslutet.

Åtalet faller isär – öppnar för nya processer

 

Även om rättegången på intet sätt är över, fyra dagar återstår, pekar nu allt mer på att åklagarens mål kommer falla och Hedin frias. Och med det skulle denna historia kunna vara ur världen om det inte vore för att åklagaren i praktiken berövat Hedin tre år av hans liv genom att beslagta hans jaktvapen samt frihetsberöva honom i 31 dygn.

Den som har varit frihetsberövad (anhållen eller häktad) utan att sedan bli dömd för gärningen har i regel rätt till ersättning av staten enligt lagen om ersättning vid frihetsberövanden och andra tvångsåtgärder (1998:714), frihetsberövandelagen. Den som begär ersättning måste själv ge in den utredning som behövs för att t.ex. bedöma skadans storlek. Men det är det lilla problemet för staten.

Det stora problemen som kan vänta kommer få avsevärt mycket mer långtgående konsekvenser för inte bara åklagaren utan även för NOA:s enhet för kultur- och artbrott och därmed för rikspolischef Anders Thornberg.

Faller åtalet isär kan det inte uteslutas att det finns utrymme för två ytterligare rättsprocesser.  Något som flertalet advokater och jurister var inne på i samtal med Ledarsidorna under gårdagen.

Den ena om åklagare kan ha väckt ett s.k. obefogat åtal. Åklagaren var fullt medveten om att hans huvudvittne hade dragit tillbaka sin första version innan åtal väcktes. Och vad det skulle komma att innebära.

Obefogat åtal är ett brott enligt svensk lag. I brottsbalken 15 kap 5 § föreskrivs brotten falskt respektive obefogat åtal:

“Väcker någon åtal mot oskyldig med uppsåt att denne må bliva fälld till ansvar, dömes för falskt åtal till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader. 

Är brottet grovt, skall dömas till fängelse, lägst sex månader och högst fyra år. Vid bedömande huruvida brottet är grovt skall särskilt beaktas, om åtalet avsett allvarligt brott eller innefattat missbruk av tjänsteställning. 

Den som väcker åtal ehuru han icke har sannolika skäl därtill, dömes för obefogat åtal till böter eller fängelse i högst sex månader”.

Den andra är att anmäla hela händelseförloppet till Europadomstolen för mänskliga rättigheter även om målet inte nått högsta instans i Sverige. Om inte annat kommer nyttjandet av de hemliga tvångsmedlen samt vanställandet av resultaten av dessa samt vilka samtal som gallrats ut för analys och på vilka grunder behöva granskas en gång till och inte stanna vid ett kortare samtal med åklagaren som ansvarat för internutredningarna vid polisen.

För frågan är större än Karl Hedin. Frågan är om svenskt rättsväsende lever upp till den rättssäkerhet som Europakonventionen för mänskliga rättigheter stadgar.

 

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se