Moderaterna: Extern part måste granska utbetalningen av statsbidragen till civilsamhället

De olika utbildningsförbunden. Montage.
  • Fredag 12 Feb 2021 2021-02-12
E-post 1250

De avslöjade oegentligheterna med statsbidrag som beviljats och betalats ut av Folkbildningsrådet får nu politiska effekter. Moderaterna lade under gårdagen ett utskottsinitiativ syftande till att de civilsamhällesorganisationer som erhåller statsbidrag nu skall granskas av extern part istället för av organisationerna själva. 

Studieförbunden kan tvingas återbetala 35 miljoner kronor i statsbidrag, efter interna granskningar av fusk, bedrägeri och felaktigheter. Kritiker menar att bristande kontroll gör att stöden kan utnyttjas av kriminella eller antidemokratiska grupperingar.

– Det angår alla när skattemedel försvinner ner i ett slukhål,

sade terrorforskaren Magnus Ranstorp, FHS/CATS till DN efter att Folkbildningsrådet redovisat utfallet av den utökade självkontrollen som genomförts av studieförbunden..

Bakgrunden var den härva som rullades upp i Järvaområdet i Stockholm av TV4 och som blev starten på en skärpt kontroll. 

I stället för att pengar gick till arrangemang och studiecirklar hade organisationerna utsatts för systematiskt bedrägeri och organiserad brottslighet. Fyra studieförbund tvingades betala tillbaka 5,3 miljoner kronor i statsbidrag.

Som följd av detta beordrade Folkbildningsrådet under i oktober 2020 en utökad egenkontroll av studieförbundens verksamhet. Denna redovisades för Folkbildningsrådet den 15 januari 2021. Resultatet blev att de åtta utbildningsförbunden nu tvingas betala tillbaka minst 35 miljoner kronor.

Den utökade särskilda kontrollen avsåg tre verksamhetsår; 2017, 2018 och 2019. De riskparametrar som skulle utösa en granskning anges i dokument som Ledarsidorna då tog del av var där en eller flera av följande parametrar förekom:

  • Personer med högt deltagande.
  • Samma deltagare har under verksamhetsåret varit deltagare i mer än ett studieförbunds verksamhet.
  • Det har skett omfattande utbetalningar av kostnadsersättningar till respektive samarbetspart.
  • Verksamhetsutvecklare har haft ansvar för stora verksamhetsvolymer. 

Men självgranskningen visade sig ha uppenbara brister då den dels utfördes fortsatt på en form av stickprovsbasis, dels fick utbildningsförbunden själva sätta gränsen över vad som kunde definieras som ”högt deltagande”. Detta slog igenom i återrapporteringen där Studiefrämjandet kunde identifiera ett avsevärt högre antal verksamheter som nu tvingas till återbetalning än till exempel ABF.

Studiefrämjandet satte gränsen för granskning av verksamhet vid 480 timmar för högt deltagande och kunde därmed identifiera att 8,3 procent var återbetalningspliktiga. ABF å sin sida satte gränsen till 700 timmar och vilket möjliggjorde att släppa igenom fler fall utan granskning. ABF rapporterade att endast hälften så många i relativa tal.

Samtidigt kunde källor inom ABF meddela till Ledarsidorna att ABF valt principen ”hellre fria än fälla” i de fall de ställts för en gråzonsproblematik, eller huruvida en kurs eller ett utbildningtillfälle uppfyllde kriterierna för statsbidrag.

Enligt källor närstående Studiefrämjandets ledning valde detta förbund motsatt väg än ABF, hellre fälla än fria vid tveksamma fall. Det var av samma skäl som Studiefrämjandets ledning valde en lägre nivå än ABF för att fångas in i extrakontrollerna. Hellre ta “smällen” nu än att riskera att verksamhet som inte är statsbidragsberättigad slinker igenom kontrollerna och upptäcks senare.

Det är därmed inte orimligt att skillnaderna i granskningsmetodik av antalet misstänkt felaktiga inrapporterade timmar döljer betydligt fler än vad som framkommit.

Mot denna bakgrund lade Moderaterna under gårdagen ett utskottsinitiativ där de nu vill att all offentligt finansierad civilsamhällesverksamhet, som studieförbunden, istället granskas av en extern och oberoende part. Den egenkontroll, eller tillitsmodell av styrning och uppföljning som bland annat Folkbildningsrådet tillämpar bedöms leda till allt för stora osäkerheter huruvida utbildningsförbund och folkhögskolor verkligen bedrivit verksamhet i den utsträckning som motiverat utbetalningarna av statsbidrag.

Detta är fullt möjligt att genomföra genom antingen Statskontoret eller Riksrevisionen som de aktörer som får i uppdrag, om nu resten av den forna Alliansen samt Sverigedemokraterna ställer sig bakom initiativet. Ett annat alternativ är att ge den Norska Riksrevisionen detta uppdrag. Fördelen med det senare är att den modellen har använts tidigare med goda resultat där man till varje pris vill undvika delikatessjäv av olika slag.

Även om sedan utbildningsminister Anna Ekström, S, sannolikt kommer avvisa eller förhala ett utskottsinitiativ om det vinner majoritet i kammaren så sänder detta initiativ en kraftig signal till civilsamhället i allmänhet och Folkbildningsrådet i synnerhet att andra dagar är att vänta vid ett regeringsskifte. Anna Ekström  har tidigare implicit deklarerat att hon är motståndare till en mer ingående granskning och kontroll likt den moderaterna nu tar initiativ till.

Men att allt det som blivit en effekt av Folkbildningsrådets och Ardalan Shekarabis (S) tillitsmodell för myndighets- och verksamhetsstyrning har nu nått vägs ände bör stå klart. Socialdemokraterna och Centerpartiet, som för närvarande dominerar Folkbildningsrådets styrelse som varje år fördelar mer än fyra miljarder av skattemedel kan inte rimligen motsätta sig ett initiativ som detta allt för kraftig eller tydligt.

Moderaternas utskottsinitiativ skall upp till beslut i riksdagens kulturutskott den andra mars.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se