Den norska coronakommissionens rapport en smärtsam vidräkning för Sverige

Covid 19, Rosenbad. Montage.
  • Onsdag 28 Apr 2021 2021-04-28
E-post 904

Under gårdagen kunde flera svenska medier redovisa innehållet den norska Corona-kommissionens rapport, en rapport som inte bara tittar på hur Norge agerade utan sätter de norska besluten och strategierna i en europeisk kontext. Den norska kommissionen menar att de stora skillnaderna i dödstalen med bland annat Sverige motiverar en djupare analys.

Den norska regeringen får bitvis omfattande kritik från den norska Corona-kommissionen för sitt agerande under krisen. Men.  Generellt beskrivs i rapporten de norska åtgärderna som proaktiva i likhet med de danska. När Norge och Danmark samt Finland bestämt sig för att piska ner virusets spridning som strategi för att skapa utrymme i tid att förstärka vård- och testinsatser valde Sverige att ”platta ut kurvan”. Något som Stener Kvinnsland, den professor som lett den norska coronakommissionen återkommande pekar på.

Strategin med hårda åtgärder tidigt i pandemin gav resultat menar man. En lägre initial smittspridning medgav för samhället ett ”puste-rum” att bygga ut test- och vårdkapacitet för den följande samhällsspridningen. Sverige å sin sida såg det som meningslöst att testa brett och smittspåra när Covid-19 började spridas okontrollerbart i samhället. Det senare meddelade den svenska Folkhälsomyndigheten redan i mars 2020.

Det svenska beslutet att inte testa, smittspåra och isolera var dessutom ett brott mot den svenska smittskyddslagen efter det att statsministern förklarat Covid 19 som samhällsfarlig smitta i mars 2020.

Och redan tidigt under pandemin flyttades även det kommunikativa ansvaret och koordineringen in i det norska regeringskansliet. Norge arbetade konsekvent med en särskilt uttalad, och beslutad strategi för kommunikation redan från början. Denna kommunikationsstrategi med medborgarna behandlas särskilt i kommissionens rapport.

Strategiska, och framför allt beslutade och kommunicerade mål som

  • Hopp och visa väg
  • Kunskap och motivation
  • Realistiska mål
  • Förståelse för omfattningen av krisen

Dessa var särskilt formulerade i strategin samtidigt som varje myndighet ålades att särskilt identifiera de grupper som inte kunde nås via de traditionella medierna. Huvuddelen av informationen kommunicerade med det som pekades ut som centralpunkt i strategin, den norska regeringens hemsida regjeringen.no.

Den norska folkhälsomyndigheten FHI gavs dessutom ett särskilt uppdrag att vara aktiv i egna och andras kanaler för att nå ut med information och motverka ”Fake News” och ryktesspridning.

Den norska rapporten pekar på hur Sveriges regering istället föll in bakom myndigheterna som i sin tur sällan eller aldrig agerade utanför sina ordinarie ansvarsområden vilket i Sveriges fall ledde till en oönskad passivitet menar man. Sett till de huvudsakliga aktörernas regleringar och ansvarsområden kan det mycket väl stämma.

De svenska myndigheterna Socialstyrelsen respektive Folkhälsomyndigheten ansvarar för samordning inom sitt respektive kompetensområde, sjukvård respektive folkhälsa och skall sedan i sin tur samordnas av Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap som saknar kompetens inom bägge områdena. Norge valde tidigt att flytta in såväl ledning, samordning som kommunikation i sitt regeringskansli för att undvika att frågor föll mellan stolarna.

När den norska kommissionens rapport läggs bredvid det som kommit fram från den finska motsvarande samt det som framkommit av den svenska riksdagens utfrågningar av statsminister Stefan Löfven, inrikesminister Mikael Damberg samt socialminister Lena Hallengren blir skillnaderna i ledarskap lika tydliga som skillnaderna i dödstal mellan de nordiska länderna.

Såväl Finland som Norge hänvisar till beslutade strategier med tydliga mål som varje beslut kunnat vägas mot och för att sedan löpande kunna göra konsekvensanalyser inför varje beslutstillfälle. Detta kontrasterar mot den svenska regeringens agerande som valt att inte fatta några strategiska beslut utan låtit strategin ”växa fram genom 700 beslut” utan att sedan besluta om en helhet.

Utan att för den skull skriva Sverige på näsan så är den norska Corona-kommissionens rapport en svidande vidräkning för Sverige och där Sverige under 2020 vid ett flertal tillfällen inte drog sig för att kritisera sina nordiska grannländer i sin ambition att få Danmark, Finland och Norge att följa den svenska vägen och inte genom sina egna respektive beslutade strategier försöka få bukt med smittspridning och dödstal.

Sverige har vid återkommande tillfällen kritiserat sina grannländer för dess respektive strategiska och operativa beslut.

Facit är idag tydligt när vaccineringarna till slut tar fart och smittan börjat bromsas upp.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se