Post-corona: Den tickande bomben, Afrika

  • Fredag 30 Apr 2021 2021-04-30
E-post 243

Vartefter vaccinationerna tar fart, och får lokala effekter, och livet för Europa och Sverige återgår till mer normala förutsättningar finns förhoppningar om en snabb återhämtning av ekonomin. Men samtliga bedömare missar den tickande bomben. Afrika. Klarar inte världen av att bistå med att återställa produktionsförutsättningarna för nödvändiga råvaror väntar en finansiell kris utan bortre gräns.

Förre finansministern Anders Borg  tror att  pandemins skadeverkningar på ekonomin blir mindre än vad många befarade. Borg  spår en ljus framtid för både svenska företagen och hushållens ekonomi  med en snabb återhämtning.

– Vid midsommar tror jag samhället öppnar och i höst kommer företag och hushåll gå tillbaka till sina konsumtionsmönster. Det finns ett uppdämt behov bland människor att umgås och roa sig, säger Anders Borg i senaste avsnittet av Ekonomibyrån.

Sedan våren 2020 har regeringen vidtagit flera åtgärder för att hålla hjulen snurrande i ekonomin. Det har bland annat handlat om permitteringsstöd, omställningsstöd och sänkta arbetsgivaravgifter. I dagsläget är arbetslösheten i landet över 8 procent.

– Det är ett väldigt tudelat läge. Delar av ekonomin går väldigt starkt, industrin inte minst. Andra delar har det supertufft, inte minst inom hotell restaurang och kulturevenemang men också människor som blivit arbetslösa, säger finansminister Magdalena Andersson (S) i samma program.

Anders Borg anlägger därmed en positiv syn på framtiden, att glaset är halvfullt medans finansminister intar en något mer neutral hållning genom att säga att endast hälften av glaset är fyllt. Ingen av de två finansministrarna vill ta ordet ”tomt” i sin mun.

Saknas reella förutsättningar

Men finns det reella förutsättningar för en sådan återhämtning som Borg predestinerar? Det är tveksamt. Dels ur ett tidsperspektiv, dels ur ett statsfinansiellt perspektiv.

Allt fler forskare pekar på hur mutationerna kommer kräva en tredje dos vaccin samtidigt som ingen idag vet hur Corona-viruset och de mediciner samt behandlingsmetoder kommer utvecklas. Om det räcker med en dos vaccin varje år eller vartannat år. Och den stora frågan som ingen vill närma sig är hur en i relativa termer ovaccinerad kontinent som Afrika kommer att utvecklas. Dels ur ett virusperspektiv då Afrika kommer bli ”kornbod” för nya mutationer, dels ur både ett import- och exportperspektiv. Även om Afrika som kontinent inte är en exportör av jordartsmetaller så finns det idag brister i komponentförsörjningen av halvledarprodukter till vitvaruindustrin.

En annan bristvara är konstgödsel, en nödvändig del av hela världens livsmedelsproduktion. Dagens konstgödsel är i stor utsträckning beroende av fosfat. Fosfat utvinns ur fosfor där idag Marocko, genom gruvorna i Västsahara, är en av de mest avgörande resurserna. Hur detta kommer påverka återhämtningen är idag oklart för de flesta och historiskt har just denna tillgång visat sig helt avgörande för världsekonomin.

Sedan andra världskriget har tillgången till billig fosfor möjliggjort jordbrukets största expansion någonsin, den så kallade ”gröna revolutionen”. Under samma period har världens befolkning ökat från 2,4 till 6,8 miljarder.

Året före finanskrisen fick världen en försmak på vad bristen på fosfor kan innebära. Under 2008 steg världsmarknadspriset på fosfor med 800 procent. Prisstegringen var intimt förknippat med det stigande oljepriset. Dels eftersom fosfatutvinning är en mycket energikrävande process och dels eftersom det höga oljepriset ökade efterfrågan på bioenergi – vilket innebar ökad uppodling och ökad konkurrens om konstgödsel.

Dagens storskaliga matproduktion hålls uppe genom ständig tillförsel av ny fosfor från fossila källor. I Sverige återvinns i dag uppemot 20 procent i form av avloppsslam som återförs till åkrarna. Det innebär trots det en nettoförlust på 80 procent varje år och då ligger ändå Sverige i framkant i ett internationellt perspektiv.

Högt oljepris, hård konkurrens om jordbruksmark och skyhögt pris på fosfor skapade tillsammans den brantaste stegringen av de globala matpriserna på minst ett sekel. Priskurvan bräckte till och med liknande indexkurvor från de båda världskrigen samt oljekrisens 70-tal.

Skulle Marocko, som en konsekvens av pandemin, behöva dra ner på sin fosfat-produktion eller isoleras av smittskyddsskäl uppstår en brist på fosfat. Som i sin tur riskerar att kasta in världen i både en brist på konstgödsel men även i en finansiell kris på sikt och som en direkt följd.

Den andra parametern för Sveriges vidkommande är hur arbetslösheten utvecklas. För närvarande utbetalas rekordhöga A-kasseersättningar men ju längre tiden går, desto lägre blir utbetalningarna för de enskilda när tidsgränser passeras. Och alla samhällssektorer kommer inte återgå till ett normalläge samtidigt som genom ett trollslag. Tvärtom kommer många branscher förändras i grunden vartefter samhället öppnar upp.

Vissa branscher kommer minska, andra kommer att växa vilket kommer kräva omställning i någon mån. Som skall betalas av någon samtidigt som notan skall börja betalas av på de lån som Sverige, likt andra länder, tagit upp för att rida över stormiga vatten i mer än ett år.

Min uppfattning är att Borgs bedömningar vilar på alltför mycket optimism samtidigt som jag bedömer att även Anderssons syn på den omedelbara framtiden kan visa sig vara väl ljust formulerad.

Nyckeln till återhämtning finns i att världen börjar snegla på ”The last frontier” – Afrika. Afrika i form av både kornbod och marknad. Kommer inte världen klara av att hantera en massiv vaccinering av denna kontinent kommer ingen återhämtning kunna ske under överskådlig tid.

Oavsett hur de nationella programmen för återhämtning kommer utformas.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se