Så blev Brå-rapporten Muslimska brödraskapets största framgång

Stockholms moské, Muslimska brödraskapet Montage
  • Tisdag 6 Apr 2021 2021-04-06
E-post 1534

Frankrike inleder nu lagstiftningsprocessen för att försvara republikens värderingar genom att skärpa förbuden mot religiösa uttryck i det offentliga rummet. Detta kontrasterar mot hur den svenska regeringen, genom Brottförebyggande rådet, hanterar religiöst förtryck.

Den franska senaten bereder och debatterar för närvarande det nya lagpaket från regeringen vars syfte är att förstärka ”respekten för republikens principer”. Regeringen vill skärpa gamla regler om religionsneutralitet i offentlig verksamhet, och få mer insyn i religiösa organisationer och, inte minst, hur de finansieras.

Den franska regeringen avser bland annat stoppa hemskolning – på senare år har fall upptäckts där flickor har hållits hemma från skolan för att de inte kunnat bära slöja under skoldagen. Det finns redan i dag ett förbud mot synliga religiösa symboler, som slöja, kippa eller stora kristna kors, i den franska skolan.

Inrikesminister Gérald Darmanin försvarade de framlagda lagförslagen rapporterar SvD.

– Det ska vara en slags varningssignal för dem som använder religionen för att utöva makt över och kontrollera personer från samma ursprungsländer som de på franskt territorium, sade Darmanin.

Konflikten handlar i grunden om det franska ”laïcité”: den separationen mellan stat och religion dvs mellan ett fritt, privat religionsutövande och ett religionsfritt offentligt rum, som är skyddad i fransk lag.

Enligt den senaste särskilda Eurobarometern från 2019 motsvarade den muslimska delen av befolkningen i Frankrike fem procent.

Någon motsvarande siffra för Sverige är svår att uppskatta men docent Tobias Hübinette har 2016 uppskattat den till en dryg miljon indelat i tre grupper baserat på migranters ursprungsland och hur migranter och dess ättlingar integreras över tid. 

I relativa tal är det rimligt att anta att Sverige har en minst lika stor, eller större muslimsk grupp eller del av befolkningen varav en liten del är så pass bokstavstroende eller politiska att friktion uppstår med majoritetssamhället. Denna friktion har i sin tur givit upphov till det som av regeringen Löfven benämns som islamofobi som blivande juridisk term.

I varje fall är det den som Brå använder sig av i den rapport som de delgav regeringen under förra veckan.

Så skiljer sig Sverige och Frankrike åt

 

Det finns därmed grundläggande skillnader i hur Frankrike respektive Sverige möter denna friktion mellan stat och kyrka eller mellan samhälle och religion. 

Frankrike försvarar sin sekularitet och förtryck samt förföljelse av minoriteter genom att helt enkelt behandla alla religiösa uttryck lika och skyddar individen från religiös påverkan i det offentliga rummet. Frankrike förkastar teorier kring islamofobi då man menar att det är att fragmentera debatten samtidigt som kraven på sekularitet och försvar av konstitutionen och republikens värderingar blir omöjliga att uppnå.

Sverige, främst regeringen Löfven ser ut att gå motsatt väg – att all oro och allt motstånd mot religiöst förtryck och särrättigheter för en religiös grupp skulle vara ett utslag för rasism eller, i fallet med islam, islamofobi. Det ger förklaringen till varför arbetet mot hedersförtryck inte heller har lyckats i någon vidare mening. Även om hedersförtryck kan uppstå i andra religiösa eller kulturella sammanhang finns tillräckligt med empiri att sluta sig till att det är vanligare förekommande inom den muslimska gruppen.

Genom att till skillnad från Frankrike acceptera förtryckande kulturella uttryck och praktiker har Sverige hamnat i ett läge där rörelser som det Muslimska brödraskapet har kunnat införa begrepp som islamofobi för att stigmatisera de som ställer befogade frågor och uttalar kritik mot denna praktik samt krav på politisk anpassning till en liten minoritet.

Brottsförebyggande rådets, Brå, rapport om islamofobi till regeringen är ett exempel på detta. Rapporten utgår från en term som de inte ens själva har definierat och jämställer denna sedan med hatbrott. Att med en myndighetsrapport som grund kunna jämställa kritik med hatbrott bör betecknas som en av Muslimska brödraskapets viktigaste politiska segrar med utomparlamentariska metoder.

Detta öppnar upp för ytterligare avancemang där professor Mattias Gardells syn på begreppet Islamofobi kan få ökat utrymme. Huvuddelen av Brå rapport eller studie baseras på Gardells forskning.

Något som kommit i skymundan är en annan rapport om islamofobi med Gardell som upphovsman. Den rapport som fått störst internationellt genomslag.

Gardell menar i den rapport han skrev på uppdrag av den turkiska AKP-trogna tankesmedjan SETA 2017 att kraven på Mehmet Kaplans avgång 2016 var islamofobiska reaktioner på makro-nivå. Att den svenska islamofobin var av makrokaraktär, strukturell och genomsyrade hela samhället istället för mikro-islamofobin som är en individuellt uttryckt oro över en annan kultur eller religion.

Som nexus, eller huvudsakligt kluster som uppkomst av den svenska strukturerade islamofobin anger Gardell i en fotnot bland annat biträdande professor Aje Carlbom, doktor Magnus Norell, riksdagsledamoten Amineh Kakabaveh samt Ledarsidorna.

Makro-islamofobi är en form islamofobi som enligt Brödraskapet, och Gardell att likställa vid en ideologi syftande till förtryck av en viss del av befolkningen. Det vill säga, genom att fragmentera debatten och skilja ut en liten grupps religiöst-, politiskt- och kulturellt motiverade behov av att förtrycka eller förfölja andra minoriteter och göra den oro som finns för detta som klandervärd i juridisk mening skapas en situation där en ortodox och extrem minoritet tillåts sätta regelverket för en tyst majoritet.

Och det är det som Sverige nu gör möjlighet som Frankrikes president med alla medel han har bekämpar. Emmanuel Macron sätter den sekulära republikens värderingar före små och extrema gruppers behov av att förtrycka sin omgivning.

 

Not:

 

Brottsförebyggande rådet har en rapport kvar att presentera, den om afrofobi. Ledarsidorna kommer att återkomma om detta inom kort då det inte kan uteslutas att Afrosvenskarna kommer ha varit tongivande i denna rapport. Afrosvenskarna har en lång historia av uttalade antisemititiska  åsikter samt samarbete med Muslimska brödraskapets svenska kluster och brittiska Cage UK.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se