Vi spenderar för mycket för att vi vet för lite

Bild: Privat/Jocke Wulcan/Unsplash
  • Tisdag 27 Apr 2021 2021-04-27
E-post 2776

Sveriges kommuner investerar årligen flera miljarder för mycket på grund av bristfälliga befolkningsprognoser, där bostadsbyggande har stor påverkan. Men de flesta bostäder byggs för en köpstark medelklass. ”Det är därför Örebro kommun landar i slutsatsen att ett invandrartätt och problemtyngt område som Vivalla kommer att öka sin befolkning med max 5 procent på tio år, medan de rikare medelklassområdena förutspås flerdubbla sin befolkning” skriver Markus Allard, som menar att bättre kunskap om befolkningen kan spara skattebetalarna mångmiljardbelopp.

Kommunala och regionala budgetar byggs utifrån hur kommunen eller regionen tror att befolkningssammansättningen ser ut. Framtida skatteintäkter och investeringar beräknas utifrån befolkningsprognoser om hur man tror att framtidens befolkning kommer att se ut. Så vad händer om de demografiska förväntningar som man planerar, budgeterar och investerar för inte realiseras?

Läs även: Allard: Dagens politiska partier saknar politisk kapacitet

De senaste årens invandring har fått flera kommuner att öka investeringstakten i bostäder, skolor, äldreboenden och infrastruktur. Det är inte främst fräsiga ”superbussar”, kulturpalats och stora kromade fruktstatyer som skuldsätter kommuninvånarna, det mesta kan härledas till kärnverksamheten.

Örebro är en kommun som blivit känd för massivt bostadsbyggande och snabb expansion. Befolkningsprognoserna som ligger till grund för dessa investeringar i mångmiljardklassen är dessvärre bristfälliga.

Kortfattat kan man beskriva det som att en kommun allt för ofta nöjer sig med att konstatera hur många individer som flyttat in till kommunen, snarare än att fråga sig vilka individer som flyttat in. Alltså kvantitet snarare än kvalitet. Kvalitativa faktorer, annat än kön och ålder, lyser i princip med sin frånvaro.

En befolkningsprognos som blundar för kvalitativa faktorer kommer missbedöma hur skatte- och försörjningskvot kommer att påverkas.

Ett vanligt sätt att göra en befolkningsprognos på är att bygga den på två delar. Ena delen består av att titta på antalet tidigare inflyttade till kommunen. Den andra delen består av att titta på vilka områden det byggs flest bostäder i. Dessa två delar kombineras för att förutspå framtida befolkningsökning. Bostadsbyggandet har, i denna typ av prognos, en stor påverkan på utfallet.

Få bygg- och bostadsbolag är specialiserade på att bygga bostäder för låginkomsttagare eller personer som beräknas vara fast i decennielånga bidragsberoenden. Man bygger hellre fräscha bostadsrätter för en köpstark målgrupp som har möjlighet att ta skyhöga bostadslån.

Det är därför Örebro kommun landar i slutsatsen att ett invandrartätt och problemtyngt område som Vivalla kommer att öka sin befolkning med max 5 procent på tio år, medan de rikare medelklassområdena förutspås flerdubbla sin befolkning.

Man överskattar framtida befolkningsantal i områden med hög grad av nybyggnation och underskattar framtida befolkningsantal i områden med låg grad av nybyggnation.

Läs även: Allard: Assimilation är i välfärdsstatens intresse – men inte i politikens

Många invandrargrupper reproducerar sig snabbare än vad svenskar gör. Det finns också stora skillnader mellan andra typer av befolkningssegment, exempelvis finns det skillnader mellan olika klasskikt. Detta tar man inte hänsyn till i befolkningsprognoserna, då det betraktas som oetiskt att studera skillnader i demografin.

Man räknar därför med att fertilitetsnivån hos invandrargrupper är lika låg som i de pursvenska medelklassegmenten.

Effekten blir ökad trängsel i redan trångbodda områden vilket förvärrar redan existerande sociala problem. En lösning vore att kommunerna investerade mer i nya billiga bostäder och miljonprogram, men inget parti kommer driva den frågan. Den skulle inte bli särskilt populär bland väljarna…

Bristen på kvalitativa faktorer gör att migrantskiktet i befolkningsprognoserna tolkas som en del av det segment som kan köpa dyra bostadsrätter. Risken finns att utbudet av dyra bostadsrätter blir för många i relation till befolkningssegmentens efterfråga och köpkraft.

En kommunbudget följer liknande logik som ett husbygge. Om grunden är sned och ojämn kommer konstruktionen att bli instabil. Detsamma gäller en budget som baseras på bristfälliga befolkningsprognoser.

Kommunsektorns samlade skuld uppgår till någonstans i spannet 730–800 miljarder. Det är inga små summor Sveriges kommunpolitiker använder när de planerar, budgeterar och investerar för framtiden. Om detta sker utifrån skeva befolkningsprognoser riskerar det att få allvarliga konsekvenser i framtiden.

Exempelvis kommer fel i beräkningarna av vilka områden som kommer växa påverka var man bygger nya skolor och äldreboenden. Byggnader som man inte kan flytta hur som helst om prognoserna slår fel. Det investerade kapitalet kommer inte tillbaka. Investeringar i form av nybyggda äldreboenden och skolor kostar dessutom, av olika orsaker, oftast mer i drift än äldre. Investeringar får alltid konsekvenser för driftsbudgeten.

Läs även: Allard: Riksdagspartierna är inte anpassade för dagens politiska logik

Sverige måste inventera landets demografiska sammansättning. Det räcker inte att konstatera hur många individer som vistas i landet, vi behöver veta vilka människor som befolkningen består av! Detta skulle vara angeläget även i ett läge med 0 invandring. Det handlar om att underlätta förutsättningarna för den ekonomiska politiken.

En del kommunpolitiker förstår problemen med att vi budgeterar efter en annan typ av befolkning än den vi har. De ställs inför valet att sticka ut huvudet och peka på behovet av fler kvalitativa faktorer i prognoserna, eller att inte göra det. Det första skapar förutsättningar för en mer hållbar ekonomisk politik och förebygger framtida kriser, men det kan också leda till att man blir kallad för fula ord, något som uppenbarligen väger tyngre för dessa makthavare.

En ny folkräkning måste nämligen gå på djupet. Den behöver innehålla mer än bara namn och adress, den behöver vara biometrisk och fullständig. Fingeravtryck, DNA, iris. Rubbet. Utifrån en sådan folkräkning kan man göra projektioner över hur olika segment förväntas agera utifrån de förutsättningar som finns. Utan den blir det omöjligt att bedriva en träffsäker politik.

Det kommer dröja innan politikerna på statlig nivå reagerar på det här, därför behöver kommuner gå i fronten.

Vi har valt att veta för lite. Det är därför vi spenderar för mycket.

Markus Allard är partiledare och kommunalråd för Örebropartiet

Bli prenumerant

Bli prenumerant och hjälp Ledarsidorna att växa och utvecklas.

Som prenumerant får du även tillgång till hela nyhetsarkivet med över 3 000 artiklar.

Är du redan prenumerant men har svårigheter så kontakta då kundservice på mailen som du hittar här.

Läs även: Vänsterns argument mot öppna gränser, del I: “Riv ned denna mur!”

Läs även: Vänsterns argument mot öppna gränser, del II: “Det handlar om landets själ och hjärta”

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se