Så styr regeringen fri forskning, media och kultur

  • Fredag 11 Jun 2021 2021-06-11
E-post 452

Myndigheten för kulturanalys sammanfattade med gårdagens rapport hur regeringen Löfven I och II utvecklats på kulturområdet sedan 2014. En utveckling där detaljstyrning av värderingsbärande uttryckssätt dominerar. Där allt från kultur och media till forskning i praktiken detaljregleras genom olika beslut. 

Myndigheten för kulturanalys presenterade under gårdagen den rapport som regeringen beställt om kulturens självständighet. Mats Granér, myndighetschef samt utredaren Pelle Amberntsson  presenterade en sammanfattning på SvD Debatt. De konstaterar att Kulturrådet uppmuntrats att främja vissa perspektiv i det konstnärliga innehållet. Syftet har då varit att genom konst och kultur öka människors medvetenhet kring vissa frågor samt synliggöra och förändra normer i samhället. Sådan styrning är problematisk, oavsett tematik.

Detta har, menar myndigheten, öppnat för omfattande detaljstyrning av kultur och konstnärliga uttryck och att konst och kultur ges rollen att främja de värderingar och utvecklings­perspektiv som gäller för dagen.

Kultur är värderingsbärare, en av de första partiledare som i modern tid valt att fokusera på kulturområdet är Håkan Juholt som i sitt intstallationstal inför hans korta tid som partiledare lyfte fram kulturen. Kulturpolitik brukar annars vara en marginaliserad post.

Men det är inte bara genom Kulturrådet som regeringen har kunnat styra utvecklingen av värderingar. Det nyligen reformerade presstödet är ett annat exempel där Myndigheten för Press-, Radio och TV kan sägas vara ett exempel på statlig styrning av information.

Även om det inte var Myndigheten för Kulturanalys uppgift att granska andra departements ansvarsområde kan myndighetens slutsaster belysa andra områden.

Styrning av presstödet är styrning av nyhetsvärdering

 

Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) beslutade tidigare under året nya föreskrifter för mediestöd. Syftet med föreskrifterna är att förtydliga de krav som ställs i den av regeringen beslutade mediestödsförordningen. Bakgrunden är att förordningen har ändrats eftersom det införts ett nytt redaktionsstöd och att det lokala stödet numera kan sökas för flera år.

I de nya föreskrifterna tydliggörs att nyhetsmedier som uppmanar till brott, sprider desinformation eller vilseleder kring vetenskap inte ska anses ha ett redaktionellt innehåll av hög kvalitet.

Desinformationsbegreppet ligger i myndighetens händer. Vad som är desinformation och vad som inte är det. I ljuset av Corona-pandemin och framför allt Folkhälsomyndighetens, FHM, slutenhet samt egen tolking av annan data är ett exempel på ett gränsland. FHM menade exempelvis under pandemins inledande skede att WHO rapporter pekade på att barn inte drev smitta. 

Ledarsidorna, och fler medier, analyserade WHO:s rapport och i denna framgick det att det saknades data för att dra några slutsatser. Detta tog FHM som intäkt för att barn inte drev smitta. Ett annat exempel var faktaunderlaget som ledde till FHM:s ihärdiga motstånd mot användandet av munskydd i publika och offentliga miljöer. Det går inte att utesluta att det var myndigheten själv som stod för desinformationen, inte de som anklagades för att desinformera.

Desinformationsbegreppet, som inte definieras vidare, riskerar att hämma utvecklingen av nya medieplattformar som redan från början kan komma att fogas in i en mer likriktad nyhetsrapportering för att inte riskera ställas utanför det skattefinansierade presstödet. Endast de mediaaktörer som ställt sig oberoende kan i framtiden bli de som är verkligt fri media.

Ledarsidorna har aktivt valt att ställa sig utanför detta bidragskomplex eftersom vi anser att väl beroende av ett mediastöd är det sedan ingen redaktion som tar emot detta stöd längre oberoende i någon egentlig mening. Oavsett redaktionens och ägarnas intentioner och påståenden.

Det vida begreppet om vad som är desinformation eller vilseleder kring vetenskap öppnar för samma styrning av information och värderingsbärande nyheter som Myndigheten för kulturanalys pekat på.

Det andra exemplet på politisk intervention inom kultur- och forskningsområdet är regeringens senaste forskningsproposition. 

Regeringen inleder med att konstatera att det fria kunskapssökandet är också av grundläggande betydelse för att skydda och stärka demokratin. Men redan några sidor in i propositionen prioriterar och riktas forskningen in. Regeringen menar att

Agenda 2030 och Parisavtalet utgör viktiga referenspunkter för regeringens prioriteringar. Ny kunskap ger beslutsunderlag för att balansera och integrera de ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensionerna av hållbarhet. De fem samhällsutmaningar som denna proposition fokuserar på är följande:

  • Klimat och miljö
  • Hälsa och välfärd
  • Digitalisering
  • Kompetensförsörjning och arbetsliv
  • Demokratiskt och starkt samhälle

Inom kulturområdet riktar regeringen in forskningen på att harmoniera med de uttalade målsättningarna inom Agenda 2030. Regeringen menar att

Konstnärlig forskning spelar en viktig roll för samhällsutvecklingen. Liksom konsten är den konstnärliga forskningen en väsentlig del i det demokratiska samtalet genom att debattera, ifrågasätta och gestalta komp- lexa frågor. Denna demokratiska uppgift är också viktig i relation till genomförandet av Agenda 2030. 

I regeringen ansvarar statsråden Per Bolund (MP) samt Per Olsson Fridh (MP) för Agenda 2030 som, enligt regeringen syftar till att utrota fattigdom och hunger, förverkliga de mänskliga rättigheterna för alla, uppnå jämställdhet och egenmakt för alla kvinnor och flickor samt säkerställa ett varaktigt skydd för planeten och dess naturresurser.

De globala målen påstås av regeringen vara integrerade och odelbara och balanserar de tre dimensionerna av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga vilket därmed har en direkt påverkan på forskning, media och kulturens utveckling.

Och styrning.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se