Glädjekalkyler bakom regeringens beräkningar av slopad ungdomsrabatt

Häktescell. Foto: Kriminalvården.
  • Fredag 23 Jul 2021 2021-07-23
E-post 981

Den slopade ungdomsrabatten vid straffutmätning togs emot med blandade känslor av oppositionen och opinionsbildare av olika karaktär. Men oaktat vad så baseras regeringens beslut och förslag på något som kan betecknas som rena glädjekalkyler. Trots att Kriminalvården varnar för ett större behov av permanent ökade anslag och platser gör regeringen bedömningen att antalet intagna kommer att minska totalt.

På onsdagens pressträff meddelade justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) att regeringen nu föreslår att straffreduktionen för unga mellan 18 och 20 år tas bort vid grov brottslighet. Enligt lagrådsremissen ska unga myndiga som begår grova brott dömas till fler och längre fängelsestraff. Även livstidsstraff ska kunna dömas ut.

Gränsen går vid brott som ger minimistraff på ett års fängelse, men kan också omfatta andra brott.

– Huvudregeln är att har du minimistraff i straffskalan på minst ett års fängelse tas straffreduktionen för unga bort, säger Morgan Johansson.

Enligt schablonen får en åtalad och dömd 18-åring i dag en nedsättning av straffet med cirka 50 procent. En 20-åring med cirka 25 procent och en 19-åring cirka en tredjedel.

Den underliggande utredningen, SOU 2018:85 Slopad straffrabatt för unga myndiga, kommer i sin ekonomiska konsekvensbeskrivning fram till att 

Den omställning som förslagen innebär för Kriminalvården kommer att leda till omställningskostnader för myndigheten. Initialt kan dessa kostnader antas medföra att myndigheten får ökade kostnader jämfört med i dag. 

På sikt gör man dock bedömningen att kostnaden för Kriminalvårdens nya åtaganden uppvägs av minskningen av antalet intagna i anstalt.

(Reds fetmarkering)

Regeringen gör med den bedömningen, att antalet intagna på anstalt kommer minska med förslaget, en helt annan än den myndighet som svarar för verkställigheten av straffen. Detta skall ses även i ljuset av det nyligen avslutade gisslandramat på Hällbyanstalten i Eskilstuna. Kriminalvårdare larmar dessutom redan nu om att det råder stor kompetensbrist bland personalen. 

En kompetensbrist som inte kommer bli bättre av att fler unga vuxna kommer dömas till fängelse och som är i behov av anpassad kriminalvård för att undvika återfall i brott.

Kriminalvården skriver i sitt remissvar att

Möjligheten att placera unga intagna i tillfälliga platser exempelvis i form av dubbelbeläggning är inte en önskvärd eller långsiktig lösning. De drygt hundra ungdomsplatser som tillskapades i samband med att regeringen tilldelade Kriminalvården uppdragen om unga dömda och våldsamma klienter är redan idag för få.

Med hänsyn till att det under de senaste åren har aktualiserats ett stort antal överväganden även i andra straffrättsliga och straffprocessuella frågor, som har föranlett eller kan komma att föranleda betydande konsekvenser för Kriminalvårdens verksamhet, är det mycket svårt för myndigheten att för närvarande bedöma hur behovet av platser kommer att kunna tillgodoses på sikt.

De kostnadsberäkningar som tidigare gjorts har endast beaktat tillkommande kostnader inom anstalts- och häktesverksamheten samt inom frivården. Kriminalvården bedömer dock att ökade kostnader även kommer att uppstå för myndighetens transportverksamhet.

Utifrån de siffror som tidigare presenterats när det gäller ökade volymer av antalet intagna, samt med utgångspunkt i att det i genomsnitt sker sex transporter per intagen, kan det konstateras att förslagen medför en uppskattad ökning av det totala antalet transporter med 2 844. Den årliga kostnadsökningen när det gäller Kriminalvårdens transportverksamhet bedöms uppgå till ca 27 miljoner kronor, vilket måste läggas till de uppgifter som Kriminalvården tidigare redovisat.

(Reds fetmarkering)

Kriminalvårdens resursbrist kvarstår i minst tio år

 

Ytterligare en aspekt som måste beaktas, utöver de rent ekonomiska konsekvenserna, är att Kriminalvården för närvarande har en mycket ansträngd platssituation med hög beläggningsgrad i såväl anstalter som häkten. Kriminalvårdens uppfattning är att denna situation kommer att bestå under överskådlig framtid. Det får anses stå klart att utredningens förslag kommer att leda till att antalet intagna i anstalt ökar trots regeringens egna slutsatser.

Resursbristen är akut inom Kriminalvården. Peter Ask, arbetsmiljöansvarig vid myndigheten menar i samband med gisslansituationen vid Hällbyanstalten att “Klienttillströmningen har skenat iväg, just nu är överbeläggningen en sådan sak som bidrar till misskötsamheter” till SvD. 

Prognoser visar att det behövs fler platser på både häkten och anstalter.

För att möta detta planerar krimialvården att utöka antalet ordinarie platser till cirka 10 100, att jдmfцra med dagens cirka 7 000, en utökning om totalt cirka 3 100 ordinarie platser, varav cirka 2 300 i anstalt och 800 i häkte.

Under 2022 beräknas 712 tillfälliga platser kunna tas i drift som en övergångslösning.

En ny permanent anstallt beräknas ta mellan sju och tio år från det att beslut fattas tills de första intagna kan inviga denna. För närvarande har beslut tagits om två anstallter. I Kalmar påbörjades 2020 en nybyggnad av en ny anstallt för 300 intagna som kommer stå klar 2027 samt Trelleborg med 450 intagna. 

De 750 permanenta platserna som planeras inom en tioårsperiod samt de 712 tillfälliga som tas i drift under 2022 svarar inte ens för hälften av den prognos som Kriminalvården själva lagt. Vad den andra halvan skall täckas med är okänt. Både vad avser anläggningstillgångar i form av anstalter och personal i form av kriminalvårdare med adekvata resurser och utbildning.

Lika okänt är hur regeringen räknat när den menar att all den extra tillströmning av unga vuxna som döms till fängelsestraff kommer kunna rymmas inom nuvarande ekonomiska ramar.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se