Polisen: Mellan ung klankrimalitet och mogen MC-brottslighet

Photo by Max Kleinen on Unsplash
  • Tisdag 20 Jul 2021 2021-07-20
E-post 722

Lokalpolisen i Flemingsberg visar alla tecken på att ha tagit till sig polisens egna erfarenheter som Brottsförebyggande rådets studie sammanfattade 2016. På ett närmast exemplariskt sätt kunde polisen med kirurgisk precision gripa nio personer som på goda grunder kunde misstänkas för inblandning i skjutningen i lördags. Men bakom allt finns en dystrare verklighet där polisen nu tvingas omprioritera resurser från annan samhällshotande verksamhet. En utveckling som regeringen är och varit medveten om sedan åtminstone 2015.

Lokalpolisen i Flemingsberg kunde på bara två timmar gripa och anhålla nio personer i Visättra efter vådaskottet mot två barn. Detta för att polisen under flera år jobbat offensivt mot det kriminella nätverket i området kan DN rapportera.

Johan Andersson, lokalpolisområdeschef i Huddinge, menar att trots att Visättra inte kategoriseras som ett särskilt utsatt område så finns våldet närvarande där sedan några år. Samtidigt menar justitieminister Morgan Johansson (S) att det kommer ta minst mellan fem och tio år att komma tillrätta med denna form av gängkriminalitet i gårdagens Aftonbladet.

Läs mer: Sverige måste förberedas på en framtid på andra sidan gränsen 

Anderssons beskrivning av nätverket stämmer fullt ut överens med den beskrivning som Brottsförebyggande rådet gjorde i sin studie 2016 och som baseras i huvudsak på intervjuer och studier av polisens arbete.

Den kriminalitet som etablerat sig i Flemingsberg kan kategoriseras som en förorts- och stadsdelsdefinierad gruppering enligt studiens disposition med lösare band än de grupper som antingen är självdefinierade, såsom Hells Angels och Dödspatrullen, eller Vårbynätverket som definierades externt men kopplades till ett visst område.

Klanlogik och kriminalitet i en häxbrygd

 

Utan att veta allt för mycket om de i Flemingsberg gripnas identiteter och ursprung är det inte ovanligt att utrikesfödda, eller de med en eller två utrikesfödda föräldrar, som ansluter sig till de kriminella nätverken tar med sig hela eller delar av sina ursprungskulturer i form av klanlogik. Med detta följer inte sällan att klanernas syn på heder följer med.

Regler och förhållningssätt till varandra visar prov på impulsivitet, nyckfullhet och kan ändras om ledningen av en gruppering finner det nödvändigt utan egentlig föregående varning.

Det är inte fel att dra vissa paralleller till Mark S Weiners ”Rule of the Clan” (2013) där han bland annat beskriver vad som sker när en klan eller flera klanmedlemmar byter social och kulturell kontext och hamnar i till exempel ett västerländskt sekulariserat majoritetssamhälle. 

Samhällen där klanstrukturer blir irrellevanta, luckrats upp och försvunnit mer eller mindre. De klanmedlemmar som då bryter med sin gamla klankuktur kan, om de inte integreras i den nya kontexten, bli lätta offer för nya lösare klanstrukturer med antingen radikala religiösa förtecken eller livsstilskriminalitet. Inte sällan sammanfaller dessa.

Vad Brå beskriver i dessa nya stadsdelsorienterade nya kriminella nätverk är en kultur av unga lättkränkta män med högt våldskapital. Där strukturerna präglas av interna konflikter och där ett tomrum efter en gripen eller till och med mördad ledare leder till ett vakuum som måste fyllas för att hålla ihop strukturen. Som därmed föder det våld som krävs för att den starkaste skall kunna till slut gripa kontrollen över det som kanske bäst kan kallas för kriminell klan.

Dessa kriminella “klaner” eller klanliknande kluster behöver inte nödvändigtvis ha något med sig av medlemmarnas respektive ursprungskulturer. Det de har gemensamt är själva klanlogiken. En logik som spänner över religions- och kulturgränser. Ett sätt att tänka och förhålla sig dels till klanmedlemmarna men framför allt i relation till omvärlden. Där heder och kränkningar intar centrala begrepp. Klanens heder visavi individens heder med därtill följande upplevda kränkningar. 

Läs mer: Så legitimerar Sveriges Radio livsstilskriminell kultur

Klanlogiken, som inte på något sätt innebär en form av livsstilskriminalitet utan mer ett förhållningssätt och kultur, beskrivs bäst på svenska i Johan Lundbergs och Per Brinkemos (redaktörer) essäsamling ”Klanen” (Timbro 2019) som med viss fördel kan läsas tillsammans med Brinkemos ”Mellan klan och stat” (Timbro 2014). 

Därav blir begreppet ”lättkränkta unga arga män” som bildar grundstrukturerna relevant.

Klankriminaliteten skiljer sig från den äldre och mognare MC-brottsligheten

 

Dessa strukturer skiljer sig i grunden från en idag bortglömd struktur i form av de organiserade MC-gängen. Dessa beskrivs som havandes en mognare organisationsgrad med tydliga hierarkier och regler. 

Där de nya strukturerna i form av stadsdelsorienterade nätverk har nära till våld och besluten tas långt ner i organisationerna eller av individerna själva görs nogranna konsekvensanalyser av MC-gängens våldsanvändning även om denna kan vara nog så obehaglig och även den vara ett hot mot allmänheten. 

Sprängningen på Gyllenstiernsgatan 2020 var ett exempel på detta och även om den typ av brottslighet som MC-gängen idag representerar inte får någon större medial uppmärksamhet betyder det inte att den på något sätt slutat att vara ett samhällshot.

Under 2020 arbetade polisen i Eskilstuna intensivt med att motarbeta den lokala HA-avdelningens verksamhet som i huvudsak bestod av narkotikahandel. Flera sprängdåd och skjutningar i Mellansverige uppges också ha kopplingar till de kriminella mc-gängen.

I Skåne, på de orter som polis och samhälle lyckats pressa tillbaka den organiserade MC-relaterade brottsligheten, har dess verksamhet fortfarande lämnat stora skador och sår efter sig. Trots att nu snart två decennier förflutit i vissa fall. Flera kommuner har sedan 1990-talet infört förbud mot MC-västar med ryggemblem i offentliga lokaler.

Men trots att mc-gängenutgör den största gruppen kriminella har de fått verka relativt ostört, enligt Sven Lindgren, poliskommissarie och expert på kriminella mc-gäng.

Och förklaringen är enkel: det dödliga våldet från de kriminella nätverken i utsatta områden runtom Sverige.

– All kraft har gått till de här övriga gängskjutningarna och sprängningarna. Det får vi betala ett pris för i dag. Men min stora önskan är att vi får större resurser till bekämpningen av mc-gäng, som vi hade god kontroll på under 90-talet och en bra bit in på 00-talet, sade Sven Lindgren till SVT Nyheter i januari 2020.

Utvecklingen i utanförskapsområden som Flemingsberg samt i utsatta områden med den mediala uppmärksamhet och det politiska tryck som följer spelar därmed MC-kriminaliteten i händerna.

Polisen trängd av för små resurser

 

Det är i ljuset av Brå rapport från 2016, den MC-relaterade brottslighetens fortsatta utbredning samt Sven Lindgrens kommunicerade behov som tidigare inrikesminister, idag digitaliseringsminister, Anders Ygemans uttalande och regeringen Löfven I:s prioriteringar från 2015 skall ses.

Ygeman menade då, i egenskap av inrikesminister och politiskt ansvarig under justitieminister Morgan Johansson samt statsminister Stefan Löfven, att 19 000 poliser eller 20 000 poliser inte spelade någon större roll när polisledningen varnade för stora avhopp i samband med omorganisationen vilket SvD kunde avslöja och som styrks av Ledarsidornas källor som var närvarande vid några av de möten som detta kommunicerades från justitiedepartementets politiska ledning.

Att tusen poliser till eller från inte spelade någon roll för regeringen trots vetskapen om inte bara den organiserade MC-brottslighetens utveckling och expansion utan även av de lösare strukturernas tillväxt. De vi ser idag i orter som Flemingsberg, Biskopsgården, Rinkeby med flera…..

En vetskap som bara ett år senare sammanfattades av Brå till dokumeterad kunskap. Som avrapporterades till just justitiedepartementets politiska ledning.

 

Rösta i Ledarsidorna ovetenskapliga gallup på Twitter:

Vad ska regeringen prioritera?

 

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se