Yttrandefriheten omfattar även poliser – men med omdöme och eftertanke

Genrebild. Foto: Nyheter Idag.
  • Fredag 30 Jul 2021 2021-07-30
E-post 905

Huruvida polisanställda får och skall delta i den politiska debatten som PoPo´s (politiska poliser) eller inte är reglerat i lag. Även om yttrandefrihetsgrundlagen även omfattar anställda vid statens våldsmonopol finns det begränsningar i Polisförordnignen och Förvaltningslagen. Begränsningar som i allra högsta grad är aktuella inför Sveriges ordförandeskap i IHRA samt höstens internationella konferens i Malmö till minne av Förintelsen.

Nadim Ghazale arbetar som kommunpolis i Borås och som föreläsare. Han har på senare år synts mycket i media, bland annat som medverkande i panelen i SVT-programmet ”Veckans brott”.

Han deltar ofta i debatten om brottsligheten och har många följare på Instagram och Twitter. Han är också ambassadör för Världens barn i Jemen.

Det var denna rollbeskrivning som ramade in Nadim Ghazales program som Sommarvärd i ”Sommar och vinter i P1”. Det vill säga, rollen som polis är tydlig och därmed någon form av officiell framtoning för myndigheten går inte att komma ifrån då Sveriges Radio framhåller denna.

Yttrandefriheten gäller även polisanställda

 

Yttrandefrihetslagen är en av fyra grundlagar. I yttrandefrihetslagen regleras att var och en har rätt att uttrycka sin åsikt i radio, TV, sociala medier, m.m. Denna rättighet gäller för alla medborgare och därmed även polisanställda. De inskränkningar som finns i yttrandefriheten är stiftat i lag.

Villkoren och de eventuella inskränkningar som finns för polisanställda regleras i Polisförordningen och Förvaltningslagen. När en polisanställd uttalar sig på fritiden gör denne det inte på uppdrag av Polismyndigheten. Oaktat detta ska polisanställda vid kontakt med allmänheten förhålla sig till Polisförordningen där bl.a. följande framgår:

10 §  Anställda vid Polismyndigheten och Säkerhetspolisen ska i kontakter med allmänheten med beaktande av omständigheterna och situationen agera så hänsynsfullt som möjligt, visa behärskning och uppträda på ett sätt som inger förtroende.

Oscar Lundin, vid Polisens HR-avdelning menar på en direkt fråga från Ledarsidorna vidare att

I sin verksamhet ska myndigheten vara saklig och opartisk. Enligt förvaltningslagen 5 § framgår att en myndighet endast får vidta åtgärder som har stöd i rättsordningen. Myndigheten får ingripa i ett enskilt intresse endast om åtgärden kan antas leda till det avsedda resultatet. Åtgärden får aldrig vara mer långtgående än vad som behövs och får vidtas endast om det avsedda resultatet står i rimligt förhållande till de olägenheter som kan antas uppstå för den som åtgärden riktas mot.

I det fall en polisanställd begår brott handläggs ärendet av avdelningen för särskilda utredningar, SU. SU är en fristående och oberoende avdelning inom Polismyndigheten som utreder misstänkta brott som bland annat polisanställda, polisstudenter, domare och åklagare kan ha gjort sig skyldiga till.

Frågan är med andra ord aktuell i fallet med polisinspektören Nadim Ghazales olika uttalanden från den tid då han på sitt Twitterkonto uttryckte sig i starkt negativa termer om staten Israel. Idag, efter att Sverige ratificerat International Holocaust Remembrance Alliance definition om antisemitism skulle formuleringarna, om att Israel är som cancer, sannolikt klassificeras som uttryck för antisemitiska värderingar.

Ghazale var vid tidpunkten för omdömet om Israel anställd som polis. Ghazale själv menar i en av hans sista uppdateringar på Twitter att formuleringarna, från den tid hans användarkonto var under pseudonym, var olämpliga. Det framgår inte om han på något sätt har en annan åsikt om staten Israel än när uppdateringen skedde. 

Gahzale presenterades av Sveriges Radio som polis och därmed företrädare för myndigheten och även om hans deltagande i SR P1 “Sommar” som programvärd var av privat karaktär landar Gahzale rimligen i ett gränsland mellan det privata och det yrkesmässiga.

Rimligen bör detta ha föranlett en diskussion inom Polismyndigheten var gränsen går mellan yrkesroll och privatperson samt hur denna blir mer distinkt i takt med att sociala medier utvecklas samt att Sverige nu närmar sig ett riksdagsval.

Yttrandefrihet – med omdöme och eftertanke

 

Som Polisens HR-avdelning konstaterar har även polisanställda en vid yttrandefrihet men polisförordningen manar ändå de anställda till viss återhållsamhet av respekt för yrkesrollen. De skall, enligt förordningen agera så hänsynsfullt som möjligt, visa behärskning och uppträda på ett sätt som inger förtroende.

Skrivningarna i örordningen, och Förvaltningslagen är så utformade att de bör mana till eftertanke inte bara för Ghazale utan även andra polisanställda som är och har varit mer öppna med sina identiteter.

Polismyndighetens syn på konton som är anonymiserade men som används av polisanställda är tills vidare okänd.

Även om eventuella brott mot förordningen eller andra eventuella lagrum med en sannolikhet gränsande till visshet i Ghazales fall är med råge preskriberade så finns det goda skäl att ifrågasätta i vilken utsträckning som polismyndigheten värdesäkrat att de polisanställda har den insikt om gällande förordningar men även i vilken mån som de anställda kan av enskilda ideologiska skäll möta de situationer som de ställs inför.

I vilken omfattning som polisens anställningsprocesser klarar av att identifiera sökanden som inte till fullo delar Regeringsformens krav på likabehandling inför lagen är därmed en berättigad fråga till Polismyndigheten.

Polisens värdegrund ger vägledning

 

I polisens värdegrund framgår följande:

Polisens uppdrag är att öka tryggheten och minska brottsligheten. Uppdraget styr vad vi ska göra, medan värdegrunden vägleder oss i hur vi ska utföra uppdraget och utveckla verksamheten.

Vi genomför vårt uppdrag professionellt och skapar förtroende genom att vara:

  • Engagerade – med ansvar och respekt. Vi tar ansvar för vår uppgift och värnar om allas lika värde.

  • Effektiva – för resultat och utveckling. Vi är fokuserade på resultat, samarbete och ständig utveckling.

  • Tillgängliga – för allmänheten och för varandra. Vi är hjälpsamma, flexibla och stödjande.

I en följdfråga till Polismyndighetens HR-avdelning svarar Oscar Lundin på frågan om hur detta värdesäkras. Lundin pekar inledningsvis på att politisk åsiktsregistrering förbjöds för myndigheter i och med 1969 års grundlagsreform. Dock gäller som tidigare nämnts att anställning inom Polismyndigheten ställer höga krav på saklighet och opartiskhet när de anställda hanterar sina uppdrag. Innan anställning kan ske genomförs en säkerhetsprövning.

Avslutningsvis pekar Lundin på följande:

Vid ansökan till polisutbildningen ingår följande steg;

  • Synskärpe- och färgseendeundersökning.
  • Hörselundersökning.
  • EKG-undersökning, puls- och blodtrycksmätning.
  • Fysiskt arbetsprov som mäter konditionen.
  • Mätning av muskelstyrka i ben, armar och bål.
  • Registrering av längd, vikt och BMI.
  • Teoretiskt test, personlighetstest och psykologintervju för att bedöma din lämplighet.
  • Läkarundersökning där läkaren även väger in dina resultat från de fysiska och medicinska testerna.
  • Drogtest där spår av droger innebär att du blir avförd, oavsett övriga testresultat och bedömningar.
  • Säkerhetsprövning som omfattar intervju och registerkontroll.

(Oscar Lundins, Polisens HR-avdelnings fetmarkeringar, Red:s anmärkning).

Det finns efter detta svar från Polismyndigheten inte några egentliga skäl att gå vidare med det specifika fallet med Nadir Ghazale då svaret är entydigt. Även polismyndighetens sannolika uppfattning om hans andra formuleringar riktade mot politiska åsikter bör därmed kunnat besvaras där han framställt dessa som klandervärda .

Arbetet som nu ligger framför Polismyndigheten bör rimligtvis omfatta en bred information samt vägledning om hur och i vilka sammanhang det är lämpligt för en polisanställd att delta i den offentliga debatten med Polismyndighetens bästa för ögonen för att upprätthålla allmänhetens förtroende.

Det som däremot fortsatt kan debatteras offentligt är justitieminister Morgan Johanssons oreserverade stöd för Ghazale med den senares historik på sociala medier som grund. Detta parat med Polismyndighetens värdegrund. Vad Johanssons kraftiga markering baserades på och varför en minister skall ge enskilda opinionsbildare ett så oreserverat, förbehållslöst och tydligt stöd.

Huruvida detta agerande ligger inom ramen för ämbetet eller inte är annars ytterst en fråga för Konstitutionsutskottet.

En tung period väntar Polisen

 

Från och med hösten 2021 inleds en period om två år där Sverige inte bara står värd för en konferens i Malmö till minne av Förintelsen. Sverige inleder den första mars 2022 en 12 månader lång period för IHRA där det kan förväntas att representanter på ministernivå från just Israel förväntas vid olika arrangemang.

Konferensen i Malmö i oktober kan komma att bli den största påfrestningen hitintills då socialdemokraternas Skåne-distrikt är det distrikt där antisemitiska föreställningar är som mest utbredd inom partiet samt där antisemitismen i Malmö är som mest uttalad. I synnerhet inom sidoorganisationerna SSU och Tro och Solidaritet. Fortsätter dagens utveckling kommer Malmö inom en tio-årsperiod riskera att vara etniskt rensad från judar.

Konferensens framgångar kommer vara avgörande för regeringens trovärdighet i allmänhet och justitieministern i synnerhet. Morgan Johanssons hemmadistrikt är just Skåne.

Arrangemangen kommer kräva omfattande polisskydd där nationella kommenderingar inte kan uteslutas, det vill säga poliser från olika polisdistrikt kommenderas till tjänstgöring på annan ort.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se