Litet hopp kvar för svenskarna i Afghanistan

Kabul Airport by Schuyler Erle on Flickr
  • Tisdag 17 Aug 2021 2021-08-17
E-post 860

För de svenskar som lämnats bakom evakueringen av Kabul efter att ha trotsat svenska utrikesdepartementets reserekommendationer ser situationen mörk ut. Men det finns en möjlighet att kunna evakueras trots allt. Tre ambassader kommer finnas kvar och Sverige har unikt goda politiska relationer med en av dessa som kan möjliggöra en evakuering.

I gårdagens Aktuellt uttalande sig Carl Bildt, M, tidigare stats- och utrikesminister, om den senaste händelseutvecklingen i Afghanistan.  Bildt är kritisk mot alla parter som nu till synes okontrollerat lämnar Afghanistan för den uppkomna situationen.

– Det som förvånar mig är bristen på förberedelser, på det att man på ett eller annat visste vad som skulle inträffa. Det är oförlåtligt, säger Bildt.

Samtidigt som många länders ambassader har evakuerats tycker Carl Bildt att det är viktigt att några finns kvar.

– Det ligger ett värde i att bibehålla ett diplomatisk närvaro så länge det överhuvudtaget går.

Bland de som finns kvar är det 40-tal, enligt tidigare uppskattningar, svenskar som i strid med Utrikesdepartementets reserestriktioner som infördes 2006 och den explicita uppmaning om att lämna landet den 5 augusti nu finns kvar. Då dessa inte hörsammat UD:s reserestriktioner så har dessa nu fastnat i Afghanistan utan egentligt skydd eller rätt till konsulärt stöd. Inte heller deras hem- eller reseförsäkringar gäller för de merkostnader som en evakuering kan, om den är genomförbar, innebära såvida de inte tecknat en extraförsäkring för resor i konfliktzoner.

Utrikesminister Ann Linde var under gådagen tydlig, trots att hon bara uttryckte sig i implicita termer, om att dessa befann sig i en tråkig situation men i praktiken var utelämnade till sig själva. Utrikesdepartementet sätter de lokalanställdas evakuering före de som medvetet trotsat eller satt sig över UD:s reserekommendationer. 

Men för Sveriges, och kanske framför allt då de med svenska resehandlingar, ändå en utväg om regeringen väljer att alliera sig med ett av de länder som har representation kvar i Afghanistan. Det på ett sådant sätt att det landet kan agera som formell skyddsmakt åt Sverige som nu saknar representation.

Skyddsmakt

Skyddsmakt kallas den stat som skyddar ett annat lands intressen i ett tredje land, när dessa länder själva saknar diplomatiska förbindelser.

Sverige är skyddsmakt åt ett flertal västerländska länder i Nordkorea, bland annat de övriga nordiska länderna, de baltiska staterna, samt USA och Kanada genom den svenska ambassaden i Pyongyang. Sedan sommaren 2012 är även den svenska ambassaden i Irans huvudstad Teheran skyddsmakt åt Storbritannien.

Schweiz är ett land som historiskt innehaft många mandat som skyddsmakt. Idag har landet endast några få kvar

Iran möjlig skyddsmakt för svenska intressen

 

Utöver att FN, så vitt känt, kommer Ryssland och Kina vara två av länderna som behåller representation i Kabul enligt BBC. 

Med Ryssland är de diplomatiska relationerna med Sverige för närvarande under stark press då utrikesminister Ann Linde i ett fejkat samtal med två ryska komiker röjt EU:s och OSSE ambition om att intervenera i det ryska valet till statsduman i september till stöd för den fängslade oppositonspolitikern Aleksandr Navalnyj. Linde menade att man avsatt 38 miljoner Euro för en sådan intervention.

Utöver det har Sverige i viss mån varit drivande för sanktionerna mot Ryssland efter att  Krim-halvön annekterats av Moskva.

Inte heller med Kina är relationerna på en sådan nivå att Kina kan räknas ställa upp som skyddsmakt. Sverige har sedan en lång tid mer eller mindre bottenfrusna diplomatiska relationer med Kina mot bakgrund av försvaret av den kinesiske dissidenten Gui Min Hai. Den 24 februari 2020 meddelades att Gui Minhai dömts till tio års fängelse i en kungörelse från en domstol i staden Ningbo utanför Shanghai, för att olagligen ha tillhandahållit information till utlandet.

Det som då återstår är Iran som meddelat att de behåller en viss bemanning av ambassaden i Kabul. Sverige och Iran har sedan regeringen Löfven tillträdde fördjupat relationerna trots de övergrepp på befolkningen som förvärrats de senaste åren och trots att Iran har ett dokumenterat samarbete med Nordkoreas kärnvapenprogram samt är allierad, mer eller mindre, med Syriens ledare Bashar al Assad.

Skulle Iran kunna agera skyddsmakt åt Sverige är det att beteckna som en stor diplomatisk seger för mullorna i Teheran.

Läs mer: Profit före principer

Relationen med Iran blir dessutom enklare än vad som är allmänt känt att fördjupa ytterligare. Bland den nu evakuerade ambassadpersonalen märks förste ambassadsekreteraren, det vill säga nummer två efter ambassadören, Sassan Alexander Ahklagi.

Ahklagi har en bakgrund som inledningsvis politisk sekreterare och rådgivare åt Stefan Löfven efter maktövertagandet 2014. Efter att sedan ha antagits som Obama-stipendiat i två år inledde Ahklagi en anställning på UD som antagen vid diplomatprogrammet. 

Ahklagi första utlandsstationering blev som förstesekreterare vid den svenska beskickningen i Kabul, en post han nu är evakuerad från tillsammans med övrig svensk ambassadpersonal.

Innan 2014 studerade Ahklagi bland annat vid universitetet i Teheran vid Dehkhoda Institute and  International Center for  Persian Studies. Detta universitet är exklusivt för i relation till regimen i Teheran politiskt lojala studenter.

I Sverige har Ahklagi sin politiska historia inom Socialdemokrater för Tro och Solidaritet och kommer närmast som ordförande för Föreningen Hjärta där han senare efterträddes av dagens ordförande för Tro och Solidaritet, Sara Kukka Salam.

Föreningen Hjärta är den del av socialdemokraterna som står det Muslimska brödraskapets kluster av organisationer närmast. En av Ahklagis föregångare som ordförande var bland annat Omar Mustafa som fick lämna partiet under dramatiska former då han vägrat avsäga sig ordförandeskapet för Islamiska Förbundet i Sverige, IFiS.

IFiS är idag öppna med sin tillhörighet till det Muslimska brödraskapet genom uttalanden från imamen i Stockholms moské, Mahmoud Khalfi, samt skriftliga urkunder där den tidigare ordföranden för Sveriges Muslimska Råd, Mahmoud Aldebe, redogjort för organisationsstrukturen vilket Ledarsidorna tidigare kunnat avslöja.

Ahklagi var föreningens förste shia-muslimske ordförande.

Sverige och socialdemokraterna har med andra ord tämligen goda politiska förutsättningar att kunna agera för att Iran skall kunna förmås agera skyddsmakt åt Sverige.  På så sätt kan det bli möjligt att kunna evakuera de svenska medborgare som trotsade utrikesdepartementets reserekommendationer och blivit kvar efter talibanernas maktövertagande.

 

 

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se