Bra mat en klassfråga

Foto: Edward Nordén
  • Söndag 12 Sep 2021 2021-09-12
E-post 880

Allt fler opinionsbildare ger sig in i klimatdebatten. Där nu förslag förs fram från även borgerligt håll att med extra skatter och pålagor styra konsumentens beteende. Om inte mat redan var en klassfråga så kommer det bli det nu samtidigt som de politiska förslag som förs fram kommer få följdverkningar långt utanför Sveriges gränser.

Sverige står inför en historisk turbulent tid det kommande decenniet. Inte bara som konsekvens av det tilltagande våldet utan mer långsiktigt effekterna av den av Ibrahim Baylan (S) framförhandlade energiöverenskommelsen skall pareras. Samtidigt som Sveriges behov av elektricitet kommer fördubblas det kommande decenniet kommer upp till 1 700 små vattenkraftverk i främst elområde tre och fyra, som redan idag har de högsta elpriserna i Sverige och mer eller mindre konstant elbrist, läggas ner eller rivas. Detta efter att regeringen valt att låta energiöverenskommelsen vila på EU:s vattendirektiv som kräver att alla biotoper återställs till det skick de var innan dammar byggdes. Om det så är mer än 100 år sedan.

Energiöverenskommelsen innebär även att det kan komma uppstå vattenbrist i landet då flera av dessa dammar är reservvattentäkter för dricksvatten samt kommer behövas för bevattning av åkermark vartefter klimateffekterna blir mer märkbara. Vatten som kommer krävas än mer med de krafter som nu ytterligare vill förändra Sverige i grunden.

Miljöpartiet samt delar av Socialdemokraterna driver nu aktivt på för en omställning av svenska folkets matvanor. Detta har stöd i liberalkonservativa kretsar där bland annat den liberalkonservative fristående krönikören i Expressen Gunnar Wetterberg som menar att Sverige måste införa en extra skatt på kött och mjölk.

Konsekvensen av den tankemodellen blir att det är de med svagast ekonomi som får betala priset, framför allt barnfamiljer där mjölk är en nästintill oumbärlig del av barnens dagliga intag av kalcium. Och vad Wetterberg har för avsikt att ersätta köttprodukterna med är okänt. Det importerade köttet håller långt ifrån den kvalitet som skulle garanteras av de s.k ”Lindgrenlagarna”, de idag gällande djurskyddslagarna, från Ingvar Carlssons och Margareta Winbergs (S) födelsedagspresent till författaren Astrid Lindgren. 

Svensk djurskyddslagstiftning ligger i internationell jämförelse i framkant beträffande djurskydd . Detta kan ses som en positiv företeelse för djuren men försätter svenska bönder i ett ofördelaktigt konkurrensläge gentemot EU-konkurrenter då en utökad välfärd – i regel – höjer produktionskostnaden.

Svensk köttproduktion måste med andra ord konkurrera med bönder som kan producera bland annat griskött billigare då de inte behöver anpassa sig efter en lika långtgående djurskyddslagstiftning. Den obalans som uppstår i marknaderna till följd av denna diskrepans leder till att den svenska konsumenten utgör en central aktör för att den inhemska grisindustrins ska överleva. Med andra ord är den svenska grisindustrin beroende av att svenskar betalar mer för kött producerat i Sverige med högre djurskyddsstandard. Något Wetterberg och hans meningsfränder vill förstärka ytterligare.

Följdeffekterna av de svenska Lindgrenlagarna blev att den svenska produktionen av bl.a fläskkött sjönk dramatiskt men samtidigt sjönk inte konsumtionen. Den fylldes istället med fläskkött producerat i Polen, Tyskland och Danmark men även längre söderut som Italien och Spanien – Portugal. Italien och Spanien, är användningen av antibiotika i djurhållningen upp emot 20 gånger högre än i Sverige. Det svenska fläskköttet konsumeras i huvudsak av medel och överklass. Det antibiotikastinna lågrisköttet konsumeras av de hushåll med svagast ekonomi.

Dessa livsmedel, inklusive de av den övre medelklassen högt skattade produkter som Serrano- och Prosciutto-skinka, serverade som tilltugg eller som pålägg på surdegsbakat bröd på lunchcaféerna runt Nytorget på Södermalm i Stockholm (AKA ”Surdegsbältet”), har dessutom transporterats på lastbilar tankade med högsvavligt bränsle genom Europa för att landa på den miljömedvetne svenskens tallrik.

Livsmedel av god kvalitet blev med Lindgrenlagarna  en klassfråga, en klassfråga som nu Gunnar Wetterberg och hans meningsfränder till höger om mitten vill förstärka ytterligare. 

Men är då vegetabiliska produkter ett alternativ? Som soja-bönor?

De senaste femtio åren har den globala produktionen av soja tiodubblats. De största exportörerna är Brasilien, USA och Argentina. Tillsammans står de för över 80 procent av den totala produktionen. Men samtidigt som produktionen har gett viktiga inkomster har den fört med sig betydande miljöskador i alla tre länderna. 

Artrika regnskogar har avverkats och enorma savannområden plöjs upp för att ge plats åt expanderande odlingar. Det har lett till artutdöende och problem med vattenförsörjning, liksom till stora utsläpp av växthusgaser. I Brasilien används hälsofarliga och miljöskadliga bekämpningsmedel på många odlingar. Brasilien står för den största konsumtionen av ogräsmedel vilket naturligtvis förs vidare till både sojabönor och djur. 

Försäljning av mark till stora sojaproducenter har i nyhetsrapporteringen kopplats ihop med de senaste årens rekordstora skogsbränder i Amazonas.

Vegetariska produkter baserade på soja tillverkas på olika sätt och har därför lite olika klimatpåverkan. Vegokött på sojaprotein som finns i sojakorvar och vegoburgare framställs ofta av torkat sojaprotein som blandas med kryddor och spannmål. Eftersom processen kräver en del energi är klimatpåverkan högre än för rena sojaprodukter. SLU beräknar utsläppet per kilo till i genomsnitt tre kilo koldioxid, ungefär lika mycket som för ett kilo fiskfilé.

Det ser därmed illa ut för Sverige det kommande decenniet. Utöver elbrist och vattenbrist ser det inte bättre ut att klassperspektivet kommer slå igenom helt i det svensken har på tallriken om och när Gunnar Wetterbergs och hans meningsfränder inom främst Miljöpartiet förslag får genomslag. 

För Wetterberg har stöd i framför allt Miljöpartiet för sina tankar om hur framtidens livsmedelsproduktion skall utformas. Dessa tankar kommer, om de omsätts i praktik, få följdverkningar inte bara i allt från barnens tandhälsa och en tilltagande benskörhet beroende på föräldrarnas köpkraft utan även så långt bort som i Amazonas i allt snabbare takt krympande regnskogar.

Där arter slås ut, biologisk mångfald ersätts med sojaplantager och allt mindre skog som kan binda koldioxid finns kommer finnas kvar.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se