Frankrike inför begränsningar i yttrandefriheten – Överger republikens värderingar

En av symbolerna för den franska republiken. Illustration: Den franska regeringens hemsida.
  • Torsdag 9 Sep 2021 2021-09-09
E-post 325

Dagens Nyheters Erik Helmerson menar i en artikel att demokratin i Europa står stark mot terrorismen. En uppfattning som det finns goda skäl att ifrågasätta i Frankrike som infört historiskt repressiva lagar och författningar som en konsekvens av terrordåden och som nu toppas med regleringar i det fria ordet i vaket av Covid 19.

Tjugo år har gått sedan 11 september när ättegången mot Paristerroristerna från 2015 har just inletts. En sak är klar menar Erik Helmerson, DN: terrorn lyckades inte. Demokratin står stark.

Det finns all anledning att ifrågasätta denna slutsats då Helmerson inte berör samhällsutvecklingen i det land som nu berörs mest av terrorattentatet mot bland annat nattklubben Bataclan i Paris den 13 och 14 november 2015. 130 personer dödades och över 350 skadades vid dåden, 89 av dödsoffren och över 300 de skadade befann sig i konsertlokalen Bataclan.

Sett till vilka åtgärder som Frankrike tvingats vidta i spåren av detta terrorattentat så har flera gränser passerats sedan dess. Terrordåd har fortsatt att skaka den franska republiken sedan dess, bland annat med den uppmärksammade halshuggningen av läraren i historia Samuel Paty 2020. Ett terrordåd som blev startpunkten för Frankrikes president Emanuel Macron att införa historiskt repressiva lagar i den tredje republiken.

Journalister har sedan en längre tid luftat sin oro för de lagar och tillämpningar som införts i Frankrike riktade mot media och pressfriheten.

Relaterat: Det här är en Svensk rondellhund

Macron aviserade i november ett lagstiftningspaket där bland annat flera religiösa samfund avkrävdes en lojalitetsförklarning till republikens värderingar för att få fortsätta sin verksamhet. Vidare meddelade den franska regeringen att den turkiska myndigheten Diyanets verskamhet skulle komma att begränsas eller upphöra, något som fick den turkiske presidenten Recep Tayyip Erdogan att reagera kraftigt.

Även det Muslimska brödraskapets amerikanska organisation, det svenska Brödraskapets mentor-organisation CAIR, att markera mot Macron.

Relaterat: Muslimska brödraskapet skärper tonen mot Macron

Förslagen, som presenterats för parlamentet, innebär inte bara förbud mot religiösa symboler i skolor utan även en begränsning i organisations- och mötesfriheten där vissa organisationer förbjuds helt.

Även om dessa lagar primärt är stiftade mot en typ av organisationer som förespråkar en specifik form av ideologi, islamism och salafisk jihadism, så kan dessa med viss lätthet byggas ut och omfatta även andra idéburna organisationer. En inskränkning i den franska konstitutionens andemening om de grundläggande mänskliga rättigheterna och friheterna.

Relaterat: Frankrike förbjuder de Grå vargarna – Så påverkas Sverige

Macron begränsar offentliganställdas yttrandefrihet

 

Och idag plågas Frankrike av landsomfattande protester mot de inskränkningar i friheterna som Covid-19 fört med sig. Protester som har nått en nivå där Macron, eller snarare den franska polisen och de rättsvårdande instanserna, tvingats till att ytterligare begränsa friheter som fransmännen ser som ristade i sten likt Mose stentavlor.

Det franska inrikesdepartementent, den enhet som ansvarar för gendarmeriet lät den 23 augusti införa ett förbud för anställda att ens privat kommunicera en avvikande uppfattning om av den franske presidenten förda politiken som kunde ha en påverkan på rättsväsende och våldsmonopol. Förbudet gäller samtliga anställda och sträcker sig även utanför tjänsten. Franska ämbetsmän, inklusive poliser, är förbjudna att kommunicera en avvikande eller kritisk uppfattning även via sina egna e-postkonton eller sociala medier.

Lagförslagen har mer gemensamt med de lagar som införs i stater som Ungern och Polen som adresserar media och rättsväsende än det fundament som den franska republiken vilar på menar kritiker.

Även om president Macron och hans regering motiverar regleringen med att detta krävs i kampen mot Covid-19 härjningar så är det ett steg till i en riktning där inskränkningarna i organisations- och mötesfriheterna var det första. Att det blev lättare att ta när väl det första var fullbordat.

Flera röster höjs nu mot Macron för hans lagförslag och allt fler franska opinionsbildare menar att Frankrike nu snabbt utvecklas till polisstat. Långt ifrån de värderingar republiken representerar och som Macron ser sig själv som försvarare av.

Även om Sverige än så länge klarat sig undan terrorismens härjningar i relativa termer så är det att spänna bågen för högt när man som Erik Helmersson och DN säger att demokratin har överlevt terrorismens attacker. Sett till Frankrike, som drabbats värst de senaste åren, är utvecklingen av repressiva lagar en helt annan. 

Där de goda intentionernas lagstiftning kan användas i andra syften och inspirera till andra, än mer repressiva ågtärder av andra skäl.

Likt hotet från terrorism, oavsett om det är islamistisk, vänsterorienterad eller nationalistisk måste det mötas och bekämpas varje dag. På samma sätt som demokratin, försvaret av det fria ordet, den fria tanken och rätten att möta andra måste försvaras varje dag.

Annars går det som i Frankrike.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se