Svårtytt resultat i valet till Svenska kyrkan

  • Måndag 20 Sep 2021 2021-09-20
E-post 163

Det preliminära resultatet från valet till Svenska kyrkan pekade under gårdagskvällen på ett svårtydbart resultat. De enda någorlunda säkra slutsatserna som kan dras är att kyrkomötet är kluvet i grunden i synen på hur mycket av politik som skall tillåtas styra teologiska tillämpningar samt att åsikterna om kyrkans relation till staten och politiken är långt ifrån färdigdebatterade.

Enligt det preliminära valresultatet får Socialdemokraterna nomineringsgrupp flest röster och har i nuläget 27,61 procent av rösterna och därmed 70 mandat i valet till kyrkomötet. Valdeltagandet ligger på 17,45 procent, en minskning med nästan 2 procentenheter jämfört med det senaste valet.

Nomineringsgruppen Partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan, POSK, är näst störst med 19,47 procent av rösterna, vilket ger 48 mandat. Därefter Centerpartiets (11,11 procent och 31 mandat) och Sverigedemokraternas nomineringsgrupp (7,79 procent och 19 mandat).

Socialdemokraternas nomineringsgrupp fick 30,34 procent av rösterna förra valet och även Centerpartiets och Sverigedemokraternas nomineringsgrupp backar i valet. Socialdemokraterna tappade sex mandat, Sverigedemokraterna tappade fem av mandaten i kyrkomötet.

POSK har däremot gått framåt sedan sist och går fram med fem mandat till 48. Alternativ för Sverige, som storsatsat på kyrkovalet, fick 1,2 procent av rösterna enligt de preliminära resultatet och därmed tre mandat i kyrkomötet.

Miljöpartister i svenska kyrkan samt framför allt Vänstern i svenska kyrkan gick även de framåt i valet.

Valresultatet är svårtytt. Samtidigt som de stora partipolitskt orienterade grupperna backar och det alternativ, POSK, som önskar tona ner eller ta bort den partipolitiska kopplingen ökar så ökar även de nomineringsgrupper som kan kopplas till MP och V. Och där de än mer konservativa opolitiska nomineringsgrupperna ser ut att tappa sympatisörer. Frimodig kyrka ser ut att ha tappat stöd i de första sammanräkningarna.

Det ser ut som om väljarna, de som valt att gå och rösta i valet till kyrkomötet, närmat sig någon form av mittfåra där de ger uttryck för att religionen skall ta mer plats än politiken och att skillsmässan mellan kyrka och stat måste bli tydligare än den är idag. Flera av de tidigare ärkebiskoparna har givit uttryck för att skillsmässan inte blev så lyckad men där främst socialdemokraterna givit uttryck för att de är nöjda med dagens ordning.

Även om inte ärkebiskop Antje Jackelén ger uttryck för det som hennes företrädare menar så är Jackelén inte okritisk. Flera frågor som lyfts inför kyrkovalet står egentligen utanför kyrkopolitikens makt, enligt ärkebiskop Antje Jackelén i en intervju av TT publicerad i SvD.

Det som ifrågasatts av flera nomineringsgrupper är den så kallade väjningsrätten, som innebär att den enskilda prästen i dag kan säga nej till att viga ett samkönat par. 

Ärkebiskopen är förvånad över att denna fråga ens kom upp. Dels hänvisar Jackelén till svensk lag men även om stiftens, församlingarnas och biskoparnas ansvar.

– Det säger sig självt. Om man skulle ha en katalog över vilka åsikter eller beteenden en kandidat ska uppvisa så urholkar man själva tanken med biskopens ansvar och uppdrag. Det åligger biskopen att göra en samlad bedömning av varje prästkandidats lämplighet menar Jackelén.

Det går idag inte att dra några direkta slutsatser av valresultatet till den Svenska kyrkan. Det som det däremot finns tydliga tendenser till är att den skillsmässa som genomfördes mellan kyrka och stat inte på något sätt tycks vara slutförd i enlighet med målsättningarna eller de medlemmar som röstats vilja, där uppvisar resultatet i valet på en stor klyfta.

De nomineringsgrupper som har en direkt och formell koppling till de politiska partierna; AfS, Centerpartiet, Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna samlar runt 40 procent av rösterna medans de övriga som antingen är obundna eller som endast har en lösare koppling samlat 60 procent. Samtidigt finns det en gryende majoritet för just det förslag om ökad politisk intervention, eller i detta fall slopad väjningsrätt för prästvigda att viga samkönade par. Ett förslag som förvånat ärkebiskopen.

Valresultatet är svårtydbart. Men debatten om kyrkans relation till staten lär fortsätta på samma sätt som tidigare och friktionsytan lär bestå i många år till. Om detta vittnar om inte annat ärkebiskopens mycket tydliga svar i intervjun som publcierades av SvD samt den kritik som riktats från hennes företrädare om dagens ordning.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se