Så vill regeringen inskränka informationsrättigheterna

Morgan Johansson. Illustration: PNG HUT. Foto Regeringen.se. Montage.
  • Fredag 15 Okt 2021 2021-10-15
E-post 1743

Regeringen kommer inom kort lägga fram en grundlagsförändring på riksdagens bord. En grundlagsändring som tidigare fått underkänt men nu modifierats något. Syftet är dock detsamma, begränsa medborgarnas informationsrättigheter och friheter där regeringen sätter brottslingens intresse av att hålla sig under radarn före allmänhetens behov av att via media hållas informerade.

Valåret 2018 tvingades regeringen dra tillbaka en grundlagsproposition som skulle kraftigt inskränkt på medborgarnas tillgång till domstolsbeslut. Regeringen, främst företrädd av justitieminister Morgan Johansson, ville genom en grundlagsändrig förbjuda tillgång för vanliga medborgare till rättsdatabaserna, de databaser där domstolsbeslut görs tillgängliga. Syftet var, menade Morgan Johansson då, att skydda framför den personliga integriteten hos de som omnämns i domstolsbesluten, såväl gärningsman som brottsoffer.

Men med tillbakadragandet innebar det inte att frågan var död på något sätt. Tvärtom.

Läs även: Grundlagsändringen: Den sminkade grisen

Justitieminister Morgan Johansson (S) har nu återkommit med ett nästintill identiskt förslag som det som inte vann Konstitutionsutskottets gillande genom lagrådsremissen ”Ett ändamålsenligt skydd för tryck- och yttrandefriheten” som nu har behandlats av Lagrådet. Lagrådet har intet egentligt att erinra mot remissen utan anser att grundlagsändringarna är tillräckligt välskrivna för att fungera som grundlagar.

Men Lagrådets uppdrag är inte att bedöma vare sig innehåll eller syfte med lagen, endast om lagtexten är tillräckligt väl utformad.

Den föreslagna grundlagsändringet gör det möjligt för riksdagen att förbjuda att tillgängliggörandet av rättsdatabaser om det inte är i journalistiskt ändamål. Därmed kringår regeringen de invändningar som Lagrådet hade sist när denna slutreglering reglerades i Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen. Riksdagen får en delegation på vilka aktörer som skall tillåtas att söka i rättsdatabaserna och vad som är ”i journalistiska ändamål”. I praktiken möjliggör det det för att förbjuda leverantörer att tillgängligöra domstolsbeslut för allmänheten.

Med andra ord, endast vissa aktörer såsom media eller de som har en roll att fyllla i rättsväsendet kommer få fortsatt tillgång till samtliga domstolsbeslut som fattas i Sverige. Allt ifrån mord och misshandel till domstolsbeslut i migrations- och förvaltingsdomstolarna.

Men innan lagrådsremissen gick iväg genomfördes en obligatorisk remissrunda bland myndigheter och inressenter. Bland annat Justitiekanslern, Journalistförbundet och Tidningsutgivarna.

Dessa motsätter sig med kraft justitieminister Morgan Johanssons planer på att inskränka medborgarnas friheter och rättigheter så som de stadgas i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter samt Europakonventionen som dessutom har upphöjts till svensk lag.

Justitiekanslern menar i sitt svar att

De föreslagna undantagsbestämmelserna innebär en inskränkning av grund- lagsskyddet för databaser, vilket innebär att höga krav på förutsebarhet måste kunna ställas. Det förslag som nu läggs fram — att bedömningen ska göras utifrån uppgiftssamlingens karaktär — framstår som alltför oprecist och öppnar för komplicerade tolkningsfall. Det måste ifrågasättas om reglerna uppfyller de krav på förutsebarhet som gäller för tillämpningen av undantagsbestämmelser på det grundlagsskyddade området. 

Och avslutar med att regeringens förslag på inskränkningar inte är godtagbar.

Journalistförbundet går ännu längre och menar att 2021 års förslag är ännu sämre än det som presenterades 2018. Journalistförbundet menar att

Den centrala skrivningen i det nu aktuella förslaget – att databaser bara kan förbjudas om det ”står klart att det finns särskilda risker för otillbörliga intrång i enskildas i enskildas personliga integritet” – är om möjligt ännu sämre ur yttrandefrihetssynpunkt än det förra förslaget. Detta beroende på att allt för mycket överlämnas till domstolarna och förutsägbarheten är därför mycket liten.

Tidningsutgivarna, med Expressens förre VD Thomas Mattson menar att

I praktiken riskerar förslaget också att kasta ut informations- och sök- tjänstföretag och nyhetsbyråer som vänder sig till professionella aktörer från det grundlagsskyddade området. Dessa aktörer, d v s kunderna, är dessutom inte bara massmedier utan också t ex offentliga myndigheter, kommuner, rättsdatabaser och säkerhetsföretag.

TU vill, i fråga om massmedierna, särskilt understryka att ett genomfö- rande enligt utredningens förslag skulle få mycket negativa konsekvenser för lokala nyhetsmedier, som saknar egna resurser, praktiskt och ekonomiskt, att på egen hand utföra den bevakning och research som söktjänstföretagen gör.

Mot bakgrund dels av otydligheten, osäkerheten och den bristande förutsebarheten i förslaget, dels de negativa effekter det riskerar att föra med sig för såväl söktjänstföretagen som massmedier och andra professionella aktörer, avstyrker TU förslaget.

Mattson pekar explicit på hur regeringen nu ytterligare försvårar för bekämpningen av organiserad kriminalitet, stick i stäv vad Morgan Johansson påstår sig vilja göra. Mattson var den ende ansvarige utgivare inom etablerad media som opponerade sig tydligt 2018 men företräder nu en samlad gruppering av tidningsutgivare.

Läs även: Censurgrundlagen kan hejdas

Trots den massiva kritiken från vad som kan sägas vara de tyngre remissinstanserna valde regeringen att gå vidare med en lagrådsremiss och har redan aviserat en proposition de kommande veckorna.

Samma år som den fria journalistiken erhåller Nobels fredpris väljer Morgan Johansson att inskränka den universella rätten att ta del av statens beslut. Trots att såväl Justitiekansler, journalister och tidningsutgivare pekar på det stora ingrepp detta innebär på yttrandefrihetens gränser samtidigt som säkerhetsföretagen nu exkluderas från den av regeringen prioriterade brottsbekämpningen i andra termer.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se