Så ser oppositionens dilemma ut

Foto: RIksdagen
  • Måndag 22 Nov 2021 2021-11-22
E-post 246

I skymundan har nu Liberalerna genomfört sitt sista landsmöte innan riksdagsvalet 2022. Att partiet är desperat och i kris finns det mycket som talar för. Inte minst är rekryteringen av “kändiskandidater” ett sådant drag. Och samtidigt finns det inte några egentliga skäl för Moderaterna att uppmuntra till stödröstning då Kristersson är beroende av varje röst för att bli största parti i det liberal-konservativa blocket.

Trots att Liberalernas landsmöte genomfördes under helgen finns det idag, dagen efter att det avslutades, några egentliga spår kvar i nyhetsrapporteringen från mötet. Inte heller under själva mötet var det något som föranledde några större rubriker eftersom de politiska journalisterna dessa dagar är mer intresserade av de pågående försöken att bilda regering. 

Att partiet befunnit sig under spärren på fyra procent till riksdagen i två år har försatt partiet i en akut kris. Med ett så pass lågt väljarstöd under en så pass lång tidsperiod är sannolikheten stor att Liberalerna inte ens är attraktivt för moderater som kan tänka sig att stödrösta på partiet. Och för Moderaterna och Ulf Kristersson är varje röst helt avgörande i relationen till Sverigedemokraterna. Han kommer inte att ha det politiska kapital som krävs om Sverigedemokraterna skulle bli största parti i den liberal-konservativa oppositionen för att bilda regering. 

Skulle detta trots allt inträffa skulle Kristersson utvecklas till en än större marionett än vad Stefan Löfven upplevts som men av andra skäl. 

Marionetter förskräcker

 

Det är ingen hemlighet att Löfven kontrollerats och styrts av andra i Regeringskansliet. Helt i händerna på sina politiska tjänstemän och, lågpresterande ministrar såsom Ibrahim Baylan samt under stor påverkan av sidoorganisationerna såsom Tro och Solidaritet. Stefan Löfvens tid i Rosenbad kantats av verklighetsfrämmande uttalanden. De mest graverande exemplen är den tilltagande gängkriminaliteten som Löfven menade ”vi såg den inte komma” eller antisemitismen i det egna partiet.

Det var för övrigt Ibrahim Baylan som under Löfvens första mandatperiod hade det politiska ansvaret för att bryta utvecklingen på Järvafältet nordväst om Stockholm. Där resultaten av hans politiska prestation talar för sig självt idag. Ett annat exempel på rådgivare är den tidigare talskrivaren Daniel Swedin som 2012, när han var ledarkrönikör på Aftonbladet, menade att antisemitismen i partiet var rent hittepå samt att det inte fanns några belägg för att den skulle komma från Mellanöstern. 

Ibrahim Baylan fick inga frågor i den avslutande intervjun i DN om hans tidigare prestationer, såsom ansvarig för energiöverenskommelsen som idag riskerar att ytterligare minska Sveriges egen produktion av vattenkraft eller utvecklingen på Järvafältet sedan han hade ansvaret. Han svarar inte heller i DN:s intervju på frågorna om hanteringen av Cementa i någon vidare eller mer begriplig mening.

Ibrahim Baylan beskrivs av flera politiska journalister som en av Löfvens närmast förtrogna och regeringen Löfvens “superfixare”. Vad de faktiska sakskälen till detta är och var är okänt samt kommer sannolikt förbli ett mysterium för Ledarsidorna.

Relaterat: Entré Andersson – Exit Baylan

Kändiskortet – Ett kort utan effekt

 

Men samtidigt som Ulf Kristersson har kraven på sig att bli största parti i det liberal-konservativa blocket måste Liberalerna på något sätt klara spärren till riksdagen om det nu skall bli ett regeringsskifte. 

Flera kända profiler kandiderar för Liberalerna i nästa val. Tidigare artisten och numera PR-konsulten Dominika Peczynski, polisen Martin Melin och journalisten Lotta Gröning kandiderar alla till riksdagen och hoppas, vilket även partiet gör, alla kunna värva röster till partiet. Tillsammans har de tre kandidaterna långt fler följare på Instagram än vad Liberalerna har. 

Men det är svårt att översätta följare till röster, och extra svårt att nå nya väljargrupper. Det säger Patrik Öhberg som är statsvetare vid Göteborgs universitet till SVT.

– Det är ett trick för fattiga partier att få gratisreklam, men det slår sällan så pass hårt att det blir stora effekter.

Enda gången denna faktor har fått genomslag var när Ny Demokrati gjorde sin mandatlånga politiska sejour i riksdagen. Med färgstarka entreprenörer som Ian Wachtmeister och Bert Karlsson klarade partiet att gå från noll till hundra på bara något år och klarade spärren. Som rent missnöjesparti fanns dock uppenbara spänningar inbyggda från början i partiet och när grundarna försvann delaminerade partiet och försvann in i ett moln av interna konflikter. 

Mycket beroende på att de kvarvarande inte förstod att i riksdagen krävdes en lojalitet till den egna partigruppen i första hand och sätta egot i andra hand.

Medborgerlig Samlings erfarenheter av kända profiler är tveksamma kan tjäna som ett annat exempel. Vare sig Katerina Janouch eller Alexander Bard lyckades lyfta partiet nämnvärt utan skapade istället en osäkerhet hos målgruppen i vilken riktning som partiet utvecklades.

För frågan är om dessa kandidater verkligen kan göra den politiska skillnad som sedan krävs. Även om Lotta Gröning har den form av politisk kompetens är hon sannolikt djupt medveten om att hon i första hand har att förhålla sig till vad helgens landsmöte beslutat om, i andra hand vad partistyrelse och riksdagsgrupp tar för beslut samt fört möjligtvis i tredje hand vad hon själv anser i olika sakfrågor om hon nu skall företräda Liberalerna. Det är tveksamt om Dominika Peczynski har den insikten och framför allt, med hennes starka åsikter i flera frågor, om hon är beredd till att acceptera det förhållningssättet.

Om hennes ego medger det.

Att spela ut kändiskortet såsom Liberalerna gör tyder på en desperation. En desperation som inte blir bättre av att sprickorna i partiet långt ifrån lappades ihop under helgens landsmöte. Och med den debattglada kultur (vilket ligger i liberal natur, satt säga sin mening) som finns i partiet, som inte bryr sig nämnvärt om det stundar ett val eller inte är Liberalernas och Sabunis odds allt annat än bra.

Relaterat: Liberalerna ifrågasätter Säkerhetspolisen

Helgens landsmöte för Liberalerna kan bli dess sista som riksdagsparti för denna gång. Risken är överhängande då de enda stödrösterna som kan rädda Liberalerna kvar i riksdagen kan komma från Moderaterna. 

Moderaterna slåss samtidigt mot Sverigedemokraterna för att kunna bli största liberalkonservativa parti och därmed rädda Kristersson från att bli samma typ av marionett som Stefan Löfven blev.

Relaterat: Liberalerna lägger sig platta inför regeringen i kulturutskottet

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se