Regeringar kommer och går – “Dirty Dozen” består

Utrikesdepartementet. Foto: Regeringen.
  • Söndag 19 Dec 2021 2021-12-19
E-post 535

Inför valet 2022 har ingenting hänt i egentlig mening på Utrikesdepartementet efter att Ledarsidorna kunnat avslöja den politiska aktivism, genom den s.k 261-listan, som dominerar de opolitiska tjänstemännen som skall stå för kontinuiteten vid departementet.

En politisering som även finns i någon mån vid andra departement såsom Enheten för migration och asylpolitik (EMA) vid Justitiedepartementet eller Kulturdepartementet.

Utrikesdepartementet, UD, men i stor mån även EMA-enheten särskiljer sig inom regeringskansliet från de andra fack-departementen. Där Infrastrukturdepartementets opolitiska tjänstemän skall producera faktaunderlag för politiska prioriteringar och beslut eller Finansdepartementets tjänstemän skall producera förslag till regelverk för Skatteverket eller Finansinspektionen så skall UD:s tjänstemän producera åsikter i olika internationella frågor. 

Åsikter som skall gå i takt med den politiska ledningens ambitioner och inte minst visioner. För att klara av detta krävs en långsiktig rekrytering för att inte en, i detta fall, aktivistiskt sinnad utrikespolitik skall tappa tempo i de fall en socialdemokratisk regering mot all förmodan, och om än under en kortare tid skulle ersättas av en inte lika ideologiskt renlärig ministär.

Personer med rätt form av grundåsikter, eller politisk värdegrund måste därför placeras ut i organisationen för att kunna borga för en lång tids stablitet. Där avslöjanden som politisering av verksamheten inte kan skada den långsiktiga verksamheten allt för mycket.

Av Utrikesdepartementets 25 organisatoriska enheter kan idag konstateras att minst 18 stycken kontrolleras av den krets som internt går under beteckningen ”Dirty Dozen” genom enhetschef eller biträdande enhetschefer eller i vissa fall både och.

Relaterat: Oro på UD – 261 listan inte färdigbelönade

Politiseringen av departementet, som även är en myndighet, har idag även nått än längre ner i organisationen. Flera strategiska gruppchefstjänster har de senaste åren tillsatts med  vad som egentligen är “opolititiska tjänstemän” men som i själva verket är starkt politiserade. Det finns även inslag av “opolitiska tjänstepersoner” från myndigheter men som i mer slutna sammanhang är starkt politiska.

När Ledarsidorna inventerar och uppdaterar den s.k 261-listan visar det sig tydligt att uppåt  75% av de som i september 2018 meddelade att annan regering än en rödgrön skulle vara illegitim, sakna lagligt eller i varje fall moraliskt stöd och omöjlig samarbeta med har belönats med befordringar eller löneförhöjningar. Även om det finns de som skrivit på och inte belönats men i övrigt bedöms som politiserade så är dessa få.

Relaterat: 261 opolitiska tjänstemän uppmanar till revolt mot ny regering

På de enheter som ligger under biståndssidan är politiseringen i det närmaste total. Sympatierna för Miljöpartiet är särskilt framträdande och det är ingen slump att det svenska biståndet nu styrs över till att ha mer av inslag av demokratibistånd samt inte minst klimat- och miljöbistånd.

Det är vida känt, vilket flera internationella granskningar visat, att dessa biståndsområden är svåra att mäta och tyngs av en hög nivå av korruption. Regeringens ovilja att styra eller ens anstränga sig för att följa upp effekterna av det svenska biståndet i egentlig mening har fått kritik av bland annat Riksrevisionen.

En utblick på ambassader visar samma mönster när det gäller särskilt strategiska ambassader, inte nödvändigtvis de största och traditionellt mest prestigfyllda. Samma förhållande gäller sådana som hanterar eller kontrollerar stora biståndsbelopp. Ambassadörer med uppgift att företräda eller bevaka en särskild fråga som exempelvis migration, feminism, terrorism mm, som arbetar från Stockholm är nästan utan undantag politiserade och har tjänsten endast av det skälet.

Utöver detta har nyrekryteringen till diplomatprogrammet visat goda resultat för de som önskar en fortsatt politisering av diplomatkåren. Ett exempel under den gångna mandatperioden är Alexander Sassan Ahklagi.

Relaterat: Så kontrollerar Socialdemokraterna rekryteringen till UD

Ahklagi, som har sin socialdemokratiska hemvist i Föreningen Hjärta (en del av Tro och Solidaritet) och har bland annat en studiebakgrund från universitetet i Teheran där endast regimtrogna studenter till regimen i Iran skrivs in, har under regeringen Löfven gått från att vara rådgivare till Stefan Löfven via två år som Obama-stipendiat till att efter genomfört diplomatprogram tjänstgöra som förstesekreterare vid ambassaden i Kabul. En rekordsnabb karriär även ur ett socialdemokratiskt perspektiv.

Tro och Solidaritet stärkte även positionerna inom regeringkansliet genom att Margot Wallström personligen rekryterade in dess tidigare ordförande Peter Weiderud till enheten för konflikthantering. Weiderud gick direkt in som kansliråd med en lön, innan lönerevision, om 70 700 kronor i månade som ansvarig för religionsdialoger. Rekryteringen skedde efter att Weiderud återvänt från tjänsten som direktör för Svenska institutet i Alexandria i förtid under brådstörtade former i augusti 2018. Även det en tjänst han utsågs till av Margot Wallström.

Weiderud har en bakgrund i Svenska kyrkan som utrikeschef och har under många år tjänstgjort i bland annat Kyrkornas världsråd.

Ytterligare ett typiskt exempel på befordran är den tjänsteman som vägrade lämna ut rapporten om Sveriges säkerhetsrådskandidatur. Agerandet föranledde kraftig kritik mot Margot Wallström från Konstitutuinsutskottet samtidigt som tjänstemannen kunde beredas en karriär i FN-stystemet. Lönerna i FN-systemet är skattefria samt den enskilde får även generösa avsättningar i en pensionsfond ovanpå detta. Dessa löner och förmåner är omgärdade av sekretess. Inte sällan uppgår grundlönen till mer än 100 000 kronor per månad, exklusive bostadsersättningar med mera.

Mellanösternenheten är vid sidan av Biståndsenheten idag i praktiken helt och hållet under denna grupp av “opolitiska tjänstemäns” kontroll. Så även i huvudsak styrelser och insynsråd till berörda myndigheter etc. 

Allt detta har underlättats genom att en av de tidigare personal- och rättscheferna som även denne har kunnat befordras under mandatperioden.

Med tanke på att ”Dirty Dozen” och det lager under dessa som borgar för en fortsatt likriktning av åsiktsproduktionen, vilket är UD:s kärnverksamhet, under de senaste åren stärkt sina positioner till att omfatta även tjänster längre ner i organisationen så kommer verksamheten kunna forsätta med nuvarande inriktning en mandatperiod till. 

Detta oavsett om det kommer till ett regeringsskifte efter valet 2022.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se