Riksrevisionen breddar granskningen av civilsamhället

  • Lördag 22 Jan 2022 2022-01-22
E-post 806

Riksrevisionen meddelade under veckan att de öppnar ytterligare en granskning av civilsamhället. Granskningen skall komplettera de två pågående granskningarna av Sida respektive Studieförbunden som Riksrevisionen tidigare inlett. Det bör inte uteslutas att Riksrevisionen i de pågående granskningarna, som tar längre tid än beräknat, funnit goda skäl till att ta ett bredare och djupare grepp om civilsamhället.

Begreppet civilsamhälle kommer från engelskans ”civil society” och betyder att det samhälle som ligger utanför statens eller de offentligas finansiering löser uppgifter utan statlig intervention eller finanisering. Civilsamhället bygger i andra länder på enskilda personers eller organisationers drivkraft att bidra till medborgarnas och samhällets välfärd utan att nödvändigtvis staten finns närvarande.

Sveriget har, till skillnad från många andra länder valt att finansiera civilsamhällessektorn med offentliga medel, det vill säga genom medborgarnas inbetalda skatter med ett minimum av reglering, uppföljning och inte minst kontroll att skattemedel används på avsett sätt. Den styrmodell som bland annat socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi utvecklade under sin tid som civilminister, den modell som kallas för tillitsmodellen.

2019 fördelades cirka 20 miljarder kronor i statliga bidrag till civilsamhällets organisationer. Det handlar om ett hundratal bidrag som fördelas av ett fyrtiotal myndigheter med stöd av cirka 80 bidragsförordningar. Kulturdepartementet är ansvarigt för politiken för det civila samhället, men bidragen finns inom samtliga politikområden.

Relaterat: Regeringen motsätter sig granskning av civilsamhället

Det har i olika sammanhang riktats kritik mot denna bidragsgivning. Kritiken har bland annat handlat om svårigheter för civilsamhällets organisationer att ta del av bidragen, att de är kortsiktiga och inte träffar rätt. I flera fall ska organisationer ha avstått från att ansöka om bidrag trots att de har varit berättigade till det.

Återkommande fall av korruption och felaktigheter

 

Det har också framförts, men även kunnat dokumenteras att för höga belopp betalas ut och att organisationer som inte uppfyller villkoren ändå får del av skattemedel. Svårigheterna att följa kapitalflöden och hur offentliga medel används av civilsamhället är kritik som är återkommande. Bland annat har Ledarsidorna kunnat avslöja hur studieförbundet Ibn Rushd kunde förvärva kursgården Granhedsgården AB med medel avsedda för folkbildning i strid mot vid tiden gällande regelverk. 

Regelverket ändrades av Folkbildningsrådet först två år efter avslöjandet och inte några repressalier vidtogs mot studieförbundet.

Relaterat: Så försenar utbildningsminister Anna Ekström (S) granskningar

Andra exempel är det överutnyttjande av anslaget för band-verksamheten inom folkbildningen där flera studieförbund nu tvingas betala tillbaka mångmiljonbelopp efter att Folkbildningsrådet tvingats genomföra omfattande utökade egenkontroller. Egenkontrollerna, inom ramen för tillitsmodellen skärptes efter att TV4 kunnat avslöja omfattande oegentligheter inom den av Folkbildningsrådet med skattemedel finansierade verksamheten på Järvafältet i Stockholm.

Ett tredje exempel som har varit svårt att dokumentera är vad för värderingar som civilsamhället med skattefinansiering för vidare. Regelverket är inte entydigt men i ett fall har staten, genom Myndigheten för Ungdoms och Civilsamhällesfrågor, MUCF, kunnat dra in och begära tillbaka utetalade medel. Sveriges Unga Muslimer, SUM, förlorade våren 2021 rätten till statsbidrag genom att en dom i Förvaltningsöverdomstolen vann laga kraft efter att Högsta förvaltningsdomstolen nekat prövningstillstånd.

SUM konstaterades inte uppfylla MUCF demokratikriterier. SUM har dessutom konsekvent och strukturerat tidigare bjudit in antisemitiska och radikaliserande föreläsare tillsammans med studieförbundet Ibn Rushd till de numera nedlagda Muslimska familjedagarna. Även familjedagarnas uppföljare, den arabiska bokmässan, har kunnat ertappas med spridande av bland annat antisemitiska vanföreställningar som blev så uppenbart att till och med Malmö stad tvingades till att dra in bidragen till bokmässan vid ett tillfälle.

Även Göteborgs stad har reagerat på verksamheten inom ramen för Ibn Rushd kommunala verksamhet och nekade studieförbundet kommunalt stöd för 2021.

Relaterat: Överfinansierade studieförbund erhöll Corona-stöd

Riksrevisionen kompletterar granskningarna

 

Riksrevisionen, som för närvarande genomför en granskning av Folkbildningsrådets finansiering med skattemedel av studieförbunden, har nu fattat beslut om granskning även av andra delar av civilsamhället. Granskningen ska svara på om statens bidragsgivning till civilsamhällets organisationer är effektiv.

Riksrevisionen är en från regeringen oberoende myndighet som kan fatta egna beslut om granskning utan intervention eller styrning från vare sig regering eller riksdag även om riksrevisorerna i formell mening tillsätts av riksdagen.

Den pågående granskninen av studieförbunden skulle ha levererats under februari 2022 men är försenad. Tidigare angavs att rapporten skulle presenteras under senvåren men är nu framflyttad till augusti. Källor inom studieförbunden uppger för Ledarsidorna att bland annat ABF fått ytterligare frågor att besvara samtidigt som andra studieförbund, som tidigt stramat upp verksamheten, bedöms vara klara.

Statliga bidrag till idrotten och studieförbunden ingår inte i granskningen som Riksrevisionen fattade beslut om tidigare i veckan eftersom det redan pågår granskningar inom dessa områden. Inte heller ingår biståndsanslagen som fördelas genom Sida där Riksrevisionen inlett en separat granskning om hur Sida väljer ut sina samarbetspartners från civilsamhället.

Kommunernas och regionernas anslagstilldelning ingår inte heller.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se