Så blev Svenska kyrkan en plattform för ett politiskt B-lag

Svenska kyrkans flagga. Foto: Svenska kyrkan.
  • Måndag 21 Feb 2022 2022-02-21
E-post 584

Sedan skilsmässan mellan kyrka och stat har Svenska kyrkan utvecklats mer och mer till en politisk kraft för politiska B-lagsspelare och där teologin och grunduppdraget kommit på undantag. En utveckling som accelererat med trion Antje Jackelén, Wanja Lundby Wedin och Ulla Löfven i täten.

Johanna Andersson och Annika Borg, bägge präster i Svenska kyrkan, skrev under gårdagen en kritisk artikel i SvD mot hur Svenska kyrkan utvecklats sedan skillsmässan mellan kyrka och stat. De beskriver fyra områden som de kallar för fyra P. P som i Politisering, Polarisering, Positionering och Pengar. Två av dessa är intimt förenade även om det inte vid en första betraktelse är så uppenbart. Politisering och Pengar.

Andersson och Borg skriver att

I dag består den nationella nivån av ett svällande kyrko­kansli i Uppsala, där ärke­biskopens kansli ingår. Kyrko­kansliet har expanderat till drygt femhundra medarbetare. Det finns exempelvis en enorm kommunikations­avdelning med över femtio medarbetare samt olika policy­avdelningar.

Den stora staben av kommunikatörer syftar till en likriktning av Svenska kyrkans budskap och bakom denna administrativa fasad kan andra krafter för en likriktning skönjas som kläs i andra ord. 

Kyrkostyrelsens vice ordflrande Wanja Lundby Wedin (S) har sedan länge drivit det som kan ses som en rent administrativ fråga i kyrkostyrelse och kyrkomöte (Svenska kyrkans högsta beslutande organ). Centraliseringen av lönehanteringen.

Det finns förslag att inrätta en gemensam löneadministration för hela Svenska kyrkan i Sverige. Socialdemokraterna, Centerpartiet och även Posk vill att det ska bli obligatoriskt för alla församlingar och pastorat att ansluta sig. Förslaget har mött kritik inte bara från övriga politiska partier utan även stort motstånd från övriga biskopar. Motivet som anges är bland annat den allt svagare ekonomin.

Sedan Svenska kyrkan skildes frеn staten år 2000 har antalet församlingar reducerats med drygt 1 100. Detta är direkt kopplat till medlemsutvecklingen. Idag har Svenska kyrkan drygt 5,7 miljoner medlemmar men tappar mellan 28 000 och 50 000 per år genom aktiva utträden. Rekordet på aktiva utträden skedde under det förra kyrkovalsåret med drygt 90 000 personer som aktivt valde att lämna Svenska kyrkan.

För att möta denna utveckling vill främst Socialdemokraterna arbeta för en ökad centralisering utöver den svällande stab av kommunikatörer och policy-avdelningar som Andersson och Borg pekat på. En central löneadministration skulle, menar förespråkarna, frigöra resurser till annat. Som ytterligare förstärkning policy-avdelningarna.

Utöver protesterna från pastorat och församlingar, som ser sin självständighet hotad av att en allt större del av den ekonomiska kontrollen flyttas till ärkebiskopens kansli, innebär det att även kansliet i framtiden ges makt att påverka lönebildning och inte minst rekrytering centralt.

Ulla Löfven, den tidigare statsmininstern Stefan Löfvens hustru, sitter i Kyrkomötet och har aktivt drivit frågan om politisk påverkan och intervention i tillsättningen av chefstjänster sedan valrörelsen till kyrkomötet 2017. Ulla Löfven är explicit med detta i en artikel i socialdemokraternas partiorgan Aktuellt i Politiken inför kyrkovalet 2017,

Artikeln har raderats av redaktionen på Aktuellt i Politiken från nätet men finns kvar i andra former.

Ulla Löfvens tydlighet i politisering av tjänstetillsättning har stöd i Anna Ardins ”Politisk och Profetisk Diakoni” (Argument förlag, 2019). Bägge menar att kyrkan ska politiseras och att chefer i Svenska kyrkan inte nödvändigtvis behöver ha en formell teologisk skolning på högre nivåer. Även om Ardin tillhör Equmeniakyrkan (dubbelt medlemskap är dock tillåtet) så har hennes syn fått stort genomslag. Bland annat har för prästvigda genomförts obligatoriska utbildningar i politisk diakoni i flera stift.

Det går inte komma ifrån att sedan kyrka och stat åtskildes för drygt 20 år sedan att Svenska kyrkan utvecklats, och fortsätter utvecklas, till en aktivistisk politisk kraft till vänster i det politiska landskapet. En plattform för de med politiska ambitioner men som inte är kompetenta nog eller inte har rätt egenskaper alternativt rätt politisk profil för att kunna beredas plats i de politiska partierna på valbara platser till andra parlament. 

En utveckling som kan sägas ha accelererat under Antje Jackeléns tid som ärkebiskop och inte minst Wanja Lundby-Wedin samt Ulla Löfvens tid i kyrkostyrelse och kyrkomöte.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se