Så stor är eftergivenheten inför Kremls intressen

Pierre Schori / Maj Britt Theorin / Jimmie Åkesson. Foto: Wikipedia samt Riksdagen. Montage.
  • Söndag 27 Feb 2022 2022-02-27
E-post 275

Rysslands invasion av Ukraina har aktualiserat den svenska relationen till Nato. Hur de olika partierna ställer sig och inte minst har ställt sig. Framför allt inställningen till värdlandsavtalet, som möjliggör Sveriges relationer till försvarsalliansen Nato. Detta avtal har både motståndare och anhängare inom socialdemokratin men idag finns även ett motstånd från Sverigedemokraterna som så sent som 2016 röstade mot avtalet.

Rysslands invasion av Ukraina har aktualiserat den svenska relationen till Nato. En stor del av konflikten baseras på Ukrainas motsvarande relation till försvarsalliansen där Ryssland inte vill se ett Nato-land som direkt granne utan har en syn där Rysslands direkta grannar skall utgöra om inte direkta lydstater så i varje fall föra någon form av Moskva-vänlig neutralitetspolitik.

Detta synsätt på Rysslands ”rättmätiga” dominans i den östra hemisfären delas av Advokatsamfundets tidigare generalsekreterare Ann Ramberg.

Efter att Ramberg lämnade Advokatsamfundet utnämndes hon av skolminister Anna Ekström (S) till ordförande för Uppsala Universitet.

Även andra delar eller har delat den synen. Denna har tills nyligen, när den ryska aggressionspolitiken mot sina grannländer blev uppenbar officiellt delats av även Sverigedemokraterna. Sverigedemokraterna menade inom ramen för sitt partiprogram att Sverige ”skulle respektera balansen mellan stormakterna” vilket föranledde kraftig kritik från bland annat Centerpartiet för att vara undfallande vilket rapporterades av Aftonbladet. 

Formuleringen fanns kvar fram tills den 6:e januari och togs bort som ett led av partiets uppdateringsarbete menar partiets presschef Oskar Cavalli-Björkman. 

Att det finns en ambivalens inom Sverigedemokraterna i relation till Kreml har även oppositionsledaren Ulf Kristersson (M) reagerat på när Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson inte ville välja mellan USA:s president Joe Biden och Rysslands motsvarande Vladimir Putin.

Sverigedemokraterna var även ett av de partier som motsatte sig det s.k Värdlandsavtalet, det avtal som ligger till grund för Sveriges relation till Nato idag.

Värdlandsavtalet – Avtalet som möjliggör samarbete med Nato

 

Värdlandsavtalet eller värdlandstödsavtalet är den informella benämningen på det samförståndsavtal om värdlandsstöd som undertecknades mellan Sverige och Nato den 4 september 2014. En bred majoritet i riksdagen godkände avtalet i maj 2016 där endast Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet röstade mot eller lade ner sin röst.

Sverigedemokraternas ledare Jimmie Åkesson menade då i son kommentar att partiet är emot Natosamarbetet i sig.

– Vi kommer att rösta mot Värdlandsavtalet utifrån vår egen reservation och motion vi har lagt.

Avtalet innebär i korthet att Sverige lättare ska kunna stödja och ta emot stöd från Nato vid en kris eller ett krig i Sverige eller i närområdet. Det innebär också att det blir enklare för Sverige att stå som värdland för ömsesidigt överenskomna militära aktiviteter, exempelvis internationella övningar. Nato har för närvarande ingått drygt 25 liknande samförståndsavtal om värdlandsstöd med andra medlems- och partnerländer.

Men motstånd mot detta avtal, eller ”Memorandum of understanding” fanns även inom Socialdemokraterna. Främst från den Moskva-trogna falang som ytterst representeras av den tidigare biståndsministern Pierre Schori (S) samt Maj Britt Theorin (S).

Dessa var explicita motståndare till avtalet och att åtminstone Schori var av uppfattningen att forna Sovjetunionen hade stor handlingsfrihet inom vad Kreml för var tid definierade som sin intressesfär är idag väl dokumenterat. Bland annat av Bo Theutenberg som i sina ”Dagbok från UD” kunde publicera underrättelsematerial från CIA:s arkiv.

Svensk eftergivenhet till Kreml – En lång historia

 

I samband med att Lech Walesa inledde strejker vid varvet i polska Gdansk 1980 och organiserade fackföreningen Solidaritet förberedde Sovjetunionen en militär intervention. Detta avhandlades på ett möte med Socialistinternationalens Centralkomitté i december 1981 där Pierre Schori var närvarande i rollen som socialdemokraternas internationelle sekreterare.

Enligt Bukovskyarkivens transkribering av protokoll och CIA:s handlingar, där hemligstämpeln hävdes 2007, framgår tydligt hur Schori positionerade sig och Socialdemokraterna. 

Pierre Schori, i egenskap av internationell sekreterare i det svenska socialdemokratiska partiet, kallade Lech Walesa och Solidaritet föraktfullt (enligt CIA-agentens kommentar) för ”social democratic freedoms fighters” mot vilka Sovjet kunde ingripa med ”martial laws”, d.v.s krigslagar. Något som Schori, och därmed i praktiken Sverige, inte skulle protestera mot om Moskva ansåg sig behöva genomföra en sådan aktion.

Relaterat: Schori bejakade sovjetisk invasion av Polen 1981

Pierre Schori var kabinettssekreterare 1982–91, riksdagsledamot 1991–99, biträdande utrikesminister (biståndsminister) 1994–99, ledamot av Europaparlamentet 1999–2000 och chef för Sveriges FN-representation i New York (FN-ambassadör) 2000–04. Han var gästprofessor på Adelphi University i New York 2004–05. Han var från 1 april 2005 FN:s speciella sändebud i Elfenbenskusten.

Schori anses stå långt till vänster inom utrikespolitiken och stödjer explicit revolutionära regimer och rörelser som Kuba, PLO, Polisario och andra. Han bedöms vara Margot Wallströms förebild och Annika Söders mentor. Schori har varit med från början, från 1970-talet, i utvecklingen av den politik som 2014 resulterade i ett erkännande av Palestina.

Pierre Schori har varit aktivt medverkande i utformningen av  Sveriges stöd till Zimbabwe, Kuba och Vietnam. Bland annat fick Robert Mugabe stöd från Sverige i form av krigsmateriel. Relationen mellan parterna förändrades dock med tiden och Robert Mugabe valde att kasta ut Pierre Schori från landet 2002.

Schori har från början varit central för det internationella erkännandet av PLO som organisation och arbetet med att definiera de palestinska araberna som ett eget folk. Hur kommer beskivas i den kommande uppföljaren till ”Islamismen i Sverige” av Johan Westerholm med titeln ”Ur Askan” med planerad utgivning försommaren 2022.

Kris med konsekvenser

 

Den säkerhetspolitiska kris som utlösts av Rysslands anfallskrig mot Ukraina får inrikespolitiska konsekvenser. Dels behöver Socialdemokraterna börja utrensningsarbetet med alltför apologetiska och mer eller mindre öppet Moskvatrogna partiföreträdare, inkluderat de tjänstemän på UD som i huvudsak ansluter sig till Schoris världsbild. Men även oppositionen har problem om de skall upplevas som ett trovärdigt regeringsalternativ i form av Sverigedemokraternas inställning till makthavare i Kreml.

Problemen för Ulf Kristersson, som har som ambition att flytta in i Rosenbad efter valet 2022 är därmed liktydiga med socialdemokraternas eftersom Sverigedemokraterna fram till den 6:e januari i år förde just den utrikespolitiska linje som duon Pierre Schori och Maj Britt Theorin representerar. Samt Anne Ramberg. 

En i huvudsak apologetisk och undergiven politik där Ryssland för var tid skall medges handlingsfrihet inom av de själva definierar som sin egen intressesfär.

En linje som internt Socialdemokraterna uteslöt allt tänkbart samarbete med Nato, som i huvudsak innebär att världen delas upp mellan stormakterna i olika intressesfärer och där Sverige placerats i den av Kreml kontrollerade hemisfären.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se