Så vill Partiet Nyans rasera vänsterns landvinningar inom yttrandefriheten

Lars Vilks rondellhund / Partiet Nyans logo. Montage.
  • Måndag 14 Feb 2022 2022-02-14
E-post 555

I Partiet Nyans partiprogram finns det skrivningar som syftar till att begränsa det fria ordet och den fria konsten. Dessa krav från partiet på förändringar kräver att Sverige lämnar delar av FN-samarbetet om mänskliga rättigheter samt inför begränsningar i Tryckfrihetsförordningen.

Utöver att vilja upphöja muslimer och afrosvenskar till nationella minoriteter driver Partiet Nyans på för en inskränkning i den universella yttrandefriheten som Sverige har infört, genom ratificering av FN:s mänskliga rättigheter samt upphöjandet av Europakonventionen om desamma till svensk lag.

Partiet Nyans menar i sitt partiprogram att

Yttrandefriheten är viktig och skall värnas. Även religioner skall kunna kritiseras. Dock måste det ske på ett sätt som inte leder till kränkning och förolämpning av religionernas utövare. Partiet Nyans anser inte att förnedring och hån av religioner eller deras heliga skrifter och profeter skall omfattas av yttrandefriheten. Partiet Nyans tycker snarare att det då rör sig om hatbrott. Partiet Nyans vill därför se över den berörda lagstiftningen för att förebygga splittring i samhället.

Partiet Nyans partiledare, Mikhail Yüksel, har vid flera tillfällen pekat ut en konstnär explicit vars verk skall förstöras. Lars Vilks, som omkom tillsammans med två av sina livvakter den tredje oktober 2021, representerar enligt Yüksel rasistiska åsikter vilket Yüksel är explicit med i GP.

”Det ingen kan frångå är att han (Vilks) genom sin “konst” var drivande i arbetet för att polarisera det svenska samhället. Det är viktigt att påtala att det inte enbart var hans konst som var problematisk. Han vistades i rasistiska sammanhang och samarbetade med rasistiska organisationer och personer, senast i en “kontroversiell” utställning i det alltmer högerextrema Polen”.

Efter Vilks död åsätter med andra ord Yüksel konstnären en rad med klandervärda egenskaper och åsikter som Vilks ej kan bemöta. Partiet Nyans partiledares ord får hänga fritt i luften oemotsagda. Och Partiet Nyans har varit explicita med att det är Lars Vilks rondellhundar samt andra motsvarande konstnärliga verk som är det de avser förbjuda genom lag.

Detta är Yüksel explicit med i en intervju i DN när han får frågan om Vilks hund skulle bli olaglig om Nyans fick bestämma:

– Det tycker jag absolut. Den symboliserar bara hat och inget annat. Vi är för yttrandefrihet – men med gränser.

På frågan om Nyans vill införa en lag mot hädelse, där det blir förbjudet att kränka profeten Muhammed svarar Yüksel

– Att kränka profeten borde definitivt räknas som hatbrott. Det borde även vara olagligt att bränna Koranen, som gjordes i Malmö förra året.

Konstnärlig frihet har starkt stöd i grundlag och prejudikat

 

Den svenska yttrandefrihetslagen och tryckfrihetsförordningen är idag världens äldsta.   Även om den utmanats av regeringar av olika sammansättningar, senast genom justitieminister Morgan Johanssons (S) förslag om att inskränka den och den medborgerliga informationsrättigheten har den inte bara kunnat stå emot sådana försök utan även förstärkts.

I modern tid har den svenska traditionen yttrandefriheten inom den fria konsten förstärkts. Detta har skett vid främst två definitivt avgörande tidpunkter.

1967 beslagtogs Carl Johan de Geers verk ”Skända flaggan”, ”USA mördare” och ”Vägra vapen” av polisen och destruerades av åklagare. de Geer dömdes senare till dagsböter för brottet “skymfande av rikssymbol” (dåvarande Brottsbalken 16 kap. 7 §).  Det fanns även ett brott för “skymfande av främmande makts rikssymbol”. Dessa avkriminaliserades 1971 som en direkt effekt av den debatt kring verken som uppstod.

Ett annat rättsfall som varit avgörande för att utveckla den fria konsten är Max Valter Svanberg vs Leif Eriksson. Svanberg var en populär kolorist i slutet på 1970-talet och producerade en mängd grafiska blad. Han tryckte dock upp dessa i parallella serier, okänt för konsumenterna så att han kunde sälja samma numrering flera gånger. Detta retade upp stora delar av konstnärskollektivet varför konceptkonstnären Leif Eriksson förvärvade ett av Svanbergs blad och lät skriva satiriska kommentarer på detta innan han själv tryckte upp bladen i en upplaga på 25 exemplar.

Svanberg stämde Eriksson för immaterialrättsintrång och Eriksson förlorade i såväl tings- som hovrätt men vann i Högsta domstolen då hans travesti, eller ironisering av Svanbergs ursprungsverk bedömdes ha en egen s.k konstnärlig verkshöjd. Det är denna dom som enligt professor Olav Westphalen, professor vid bl.a Kungliga Konstakademin mellan 2007 och 2017, möjliggör hälften av samlingarna på moderna muséet. Westphalen pekar på att många konstnärer idag vidareutvecklar och tolkar andra konstnärers verk.

Domen i målet mot Leif Eriksson är även den dom som friade Aron Flam från immaterialrättsintrång i målet Beredskapsmuséet i Djuramåsa vs Aron Flam där Flam hade gjort en egen satirisk tolkning av symbolen ”En svensk tiger”. Vid huvudförhandlingen i Svea hovrätt framträdde Westphalen som expertvittne,

FN:s traktat ger starkt stöd

 

Idag vilar den konstnärliga friheten att kunna tolka och göra satir på sin omvärld inklusive politiska symboler även på Internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, ICCPR. Detta är ett traktat som vidareutvecklar det mer allmänt hållna FN:s deklaration om mänskliga rättigheter.

ICCPR reglerar även granskning, kritik samt satir riktat mot en religion och menar att 

”förbud mot att visa upp bristande respekt för religion eller annat trossystem, inklusive lagar om hädelse, inte är förenliga med ICCPR.

Lagar om hädelse har en begränsande inverkan på rätten till religionsfrihet eller tro och hindrar en sund dialog och debatt om religion.

ICCPR reglerar även konstens syfte. Om konstnären har som syfte att skapa debatt och satir är konsten skyddad men är det uttalade syftet att provocera till våld slår annan lagstiftning in vilket återspeglas i den svenska lagstiftningen. Gränsen är skör och ICCPR konstaterar i friktionen mellan olika kulturer kan detta leda till självcensur av konstnärer och media för att undvika hot och skadegörelse riktat mot media och konstnärer. Trots det starka skyddet.

I det fria väst är med andra ord den konstnärliga friheten och höjden omgärdat av ett starkt skydd. Ett skydd som i Sverige inte bara vilar på världens äldsta tryckfrihetsförordning utan även med de landvinningar den progressiva vänstern uppnådde under 1960- och 1970-talen i form av Carl Johan de Geers opinionsbildande konst samt målet mellan Max Valter Svanberg och Leif Eriksson.

Idag är det kompletterat med ICCPR som Sverige står bakom.

Partiet Nyans går till val på att vilja riva upp mycket av dessa landvinningar. Ett partiprogram som inte rimligen kan tolkas på ett annat sätt att det ytterst vill rasera den landvinning som Carl Johan de Geer tillsamman med den progressiva vänstern uppnådde på 1960-talet. Den landvinning som blev ett direkt resultat av sin seriegrafi ”Skända flaggan”. Samt i förlängningen vilja rasera det övriga skydd som den fria konsten omgärdas av.

Partiet Nyans partiprogram, med förslaget att reglera tillgänglighet till konst samt kultur och fri konst, återfinns annars endast i diktaturer, fasciststater samt i vissa fall i Sverigedemokraternas lokala partiprogram.

 

NITEK Publicism som driver Ledarsidorna är beroende av er läsare för vår överlevnad. Som prenumerant och premiumkund har du även tillgång till poddar och hela nyhetsarkivet med över 3 000 artiklar.

Extramaterialet till dagens artikel är ICCPR samt hur den skall tolkas i en svensk översättning.

Är du redan prenumerant men har svårigheter så kontakta då kundservice på mailen som du finner här.

Du kan pröva på för en krona under 14 dagar.

Missa inte våra fördjupande reportage och extramaterial i våra avslöjanden. Med Plus får du tillgång till alla artiklar, bilder och videoklipp. Glöm inte att med fler prenumeranter kan vi satsa ännu mer på relevant journalistik.

Redan medlem? Glömt ditt lösenord?

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se