Bristerna i svensk livsmedelsproduktion ett direkt resultat av socialdemokratiskt maktinnehav

Foto: Edward Nordén
  • Tisdag 22 Mar 2022 2022-03-22
E-post 1961

Efter fyra veckors krig har nu Sveriges landsbygdsminister börjat reagera. Regeringen har nu börjat komma till insikt att detta kan påverka Sveriges livsmedelsförsörjning i grunden vilket Ledarsidorna tidigare pekat på. Men problemen är inte bara kriget i Ukraina utan har en egen historia. En historia av politisk vanskötsel signerad främst Miljöpartiet och Socialdemokraterna.

Igår träffades EU:s landsbygdsministrar för att diskutera den aktuella situationen på jordbruksmarknaderna efter invasionen av Ukraina.

Sverige och EU är beredda att sänka miljökraven för att trygga livsmedelsförsörjningen. Det berättar landsbydsministern Anna-Caren Sätherberg (S) till SVT:s reporter på plats i Bryssel.

– Sveriges regering tycker att vi ska ha höga klimatambitioner. Men vi kan också se i det läge vi har just nu, där Ukraina och Ryssland är som stora kornbodar för hela världen, att vi behöver åtgärder som tillfälligt ser annorlunda ut.

Situationen som byggts upp har fler parametrar. Sanktionerna som USA, Europa och en rad andra länder har satt in mot Ryssland kan leda till en svagare krona och högre priser på den svenska marknaden, bedömde tidigare Annika Winsth, chefsekonom på Nordea.

– Vi är en liten öppen ekonomi så vi påverkas av den här turbulensen, sade Winsth för tre veckor sedan SVT:s Aktuellt. Om Ryssland svarar med att strypa exporten av till exempel gas eller spannmål till väst kan det leda till väldigt hög inflation i bland annat Sverige, enligt Winsth.

Även om Ryssland är världens tredje producent av vete så är Ukraina, som av tradition brukar kallas för Europas kornbod, världens nionde största producent av vete. Ukraina producerar fyra procent av världens vete eller kolhydratbärare. Kolhydrater är direkt livsnödvändiga för människan för att kunna överleva.

Världens tio största producenter av vete är

  1. Kina (134.3 miljoner ton)
  2. Indien (98.5 miljoner ton)
  3. Ryssland (85.9 miljoner ton)
  4. USA (47.3 miljoner ton)
  5. Frankrike (miljoner ton)
  6. Australien miljoner ton)
  7. Kanada (miljoner ton)
  8. Pakistan (miljoner ton)
  9. Ukraina (26.2 miljoner ton)
  10. Tyskland (24.5 miljoner ton)

Siffrorna anger prognos för innevarande år, 2022 enligt World Population Review.

Vanligt bröd och pasta kan med andra ord bli det första som försvinner från matborden som en konsekvens av kriget vilket tidskriften Fortune konstaterat. Det är idag osäkert om Ukraina under sensommaren/hösten ens kommer kunna bärga vetet. Om strider fortfarande pågår kommer det vara omöjligt i vissa områden. Men ännu osäkrare är om ukrainska jordbrukare kommer kunna så höstvetet. Det skulle i sådana fall innebära en akut brist på vete 2023.

Såväl fodervete till djur som brödvete. 

Relaterat: Därför blir en vanlig kanelbulle en oåtkomlig lyxvara

En annan parameter som spelar in för Sverige är hur främst svenska jordbrukare och spannmålsbönder förberett sig inför 2022. Med stigande priser på diesel, kalk samt inte minst medel för växtbearbetning (såväl medel för gödsel som mot ogräs) som i huvudsak improteras från Ryssland har fått flera jordbrukare att se över sin verksamhet. Flera jordbrukare menade redan under hösten 2021 att de kommer producera mindre spannmål 2022 och 2023 om det höga prisläget på insatsvaror består.

Dessa beslut från de enskilda jordbrukarna går att härleda direkt till regeringen Löfvens beslut som dikterats av socialdemokraternas samarbetspartner Miljöpartiet. Sverige har, med miljöpartiet i en utpressningssituation, höjt miljökraven på jordbruket generellt med extra avgifter och begränsningar för flertalet insatsvaror. Men många av dagens begränsningar infördes även av Alliansen II som för sitt maktinnehav var i direkt beroendeställning till Miljöpartiet.

Det finns dessutom stora osäkerheter inför framtiden kring den svenska kalkproduktionen som även den är nödvändig för jordbruket. Miljlöpartiets motstånd mot kalbrytning begränsar den svenska produktionen och kommer göra Sverige beroende av import. 

Relaterat: Så riskerar populism och okunskap den svenska livsmedelsförsörjningen

Det är dessutom helt orimligt att som landsbygdsminister förlita sig på import vilket hon givit uttryck för. Flera av de länder som redan i dag lider av akut matbrist kommer att drabbas hårt av bristen på spannmål och de ökade livsmedelspriser som kriget i Ukraina för med sig.

Det menar bland annat den humanitära organisationen International Rescue Committee. Även FN-organet UNCTAD varnar i en ny rapport för konsekvenserna som kriget kommer få för matsituationen i Afrika, som mellan 2018 och 2020 importerade en tredjedel av allt sitt vete från Ryssland, och 12 procent från Ukraina.I Egypten, som är världens största veteimportör, har priset på bröd gått upp med 25 procent sedan invasionen inleddes. 80 procent av Egyptens vete importerades förra året från Ryssland och Ukraina.

En destruktiv politik signerad Miljöpartiet och Socialdemokraterna

 

Världen, och Sverige, går nu ofrånkomligen in i en period av stigande priser. Det samtidigt som de senaste decenniernas svenska jordbrukspolitik har resulterat i en allt lägre självförsörjningsgrad. Denna politik skiljer sig från övriga EU eftersom främst Miljöpartiet, men med Socialdemokraternas gillande, satt ett högre ”golv” än vad det gemensamma regelverket definierat.

Relaterat: Är livsmedel verkligen nödvändigt?

Svenska lant- och jordbrukare har högre miljökrav på sig än övriga EU vilket lett till redan från början högre produktionskostnader. Idag finns allt fler exempel på hur djurhållande bönder helt enkelt lägger ned verksamheten. Det hål som skapats fylls inte med en ny aktör utan kompenseras genom import. 

Långsiktigt är det dessutom att betrakta som förödande för det svenska oberoendet att lantbrukare lägger ner sin verksamhet. Det som händer då är att marknaden dräneras på kompetens. Att vara lantbrukare, oavsett om den enskilde är djurhållande eller spannmålsproducerande är ingenting som bara går att studera sig till utan bygger på ofta ett helt liv i denna miljö. Mycket av verksamheten bygger på lokala förutsättningar och den empiri som byggts upp av en hel familj. När det är dags att harva, tröska eller sprida gödning

Känslan av att en gris eller ett nötkreatur behöver veterinärvård kan bara byggas med daglig kontakt med djur under en lång tid. Flera decennier i många fall.

Den situation som byggts upp som nu i grunden hotar den svenska livsmedelsproduktionen, svensk beredskap och det svenska oberoendet kan idag direkt härledas till en person och ett parti. Margareta Winberg, S, bröt under sin tid som jordbruksminister mark för den politik – signerad Miljöpartiet – som sakta men säkert brutit ner den svenska livsmedelsproduktionen och gjort Sverige beroende av import från bland annat Ryssland.

En import som idag dessutom ter sig allt mer omöjlig om en svältkatastrof i framför allt Afrika skall undvikas.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se