Därför blir vanligt bröd en lyxvara som effekt av kriget

Foto: Edward Nordén
  • Tisdag 1 Mar 2022 2022-03-01
E-post 811

Allt fler pekar på risken för en hög inflation i en nära framtid som konsekvens av det ryska anfallskriget mot Ukraina. Men endast ett fåtal har börjat reagera på att kriget innebär att risken för en global livsmedelskris är överhängande. 2022 och 2023 kan världens tillgång till vete, en av de viktigaste kolhydratbärarna, minska med fyra procent eller mer.

Åtgärderna som USA, Europa och en rad andra länder har satt in mot Ryssland kan leda till en svagare krona och högre priser på den svenska marknaden, bedömer Annika Winsth, chefsekonom på Nordea.

– Vi är en liten öppen ekonomi så vi påverkas av den här turbulensen, säger hon i SVT:s Aktuellt. Om Ryssland svarar med att strypa exporten av till exempel gas eller spannmål till väst kan det leda till väldigt hög inflation i bland annat Sverige, enligt Winsth.

Men vad vare sig SVT eller Winsth berör är några av de sannolikt faktiska skälen till Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Dels bör det hansla om tillgången till grundämnet och ädelgasen neon, där Ukraina är en helt dominerande producent globalt sett vilket Aron Flam var först att redogöra för i sin senaste podd tillsammans med dr Magnus Norell. Men det handlar även om spannmålstillgången.

Även om Ryssland är världens tredje producent av vete så är Ukraina, som av tradition brukar kallas för Europas kornbod, världens nionde största producent av vete. Ukraina producerar fyra procent av världens vete eller kolhydratbärare. Kolhydrater är direkt livsnödvändiga för människan för att kunna överleva.

Världens tio största producenter av vete är

  1. Kina (134.3 miljoner ton)
  2. Indien (98.5 miljoner ton)
  3. Ryssland (85.9 miljoner ton)
  4. USA (47.3 miljoner ton)
  5. Frankrike (miljoner ton)
  6. Australien miljoner ton)
  7. Kanada (miljoner ton)
  8. Pakistan (miljoner ton)
  9. Ukraina (26.2 miljoner ton)
  10. Tysklan (24.5 miljoner ton)

Siffrorna anger prognos för innevarande år, 2022 enligt World Population Review.

Grafik: World population review

 

Vanligt bröd och pasta kan med andra ord bli det första som försvinner från matborden som en konsekvens av kriget vilket tidskriften Fortune konstaterat. Det är idag osäkert om Ukraina under sensommaren/hösten ens kommer kunna bärga vetet. Om strider fortfarande pågår kommer det vara omöjligt i vissa områden. Men ännu osäkrare är om ukrainska jordbrukare kommer kunna så höstvetet. Det skulle i sådana fall innebära en akut brist på vete 2023. Såväl fodervete som livsmedelsvete. 

En annan parameter som spelar in för Sverige är hur främst svenska jordbrukare och spannmålsbönder förberett sig inför 2022. Med stigande priser på diesel, kalk samt inte minst medel för växtbearbetning (såväl medel för gödsel som mot ogräs) har fått flera jordbrukare att se över sin verksamhet. Flera jordbrukare menar att de kommer producera mindre spannmål 2022 och 2023 om det höga prisläget på insatsvaror består.

Dessa beslut från de enskilda jordbrukarna går att härleda direkt till regeringen Löfvens beslut som dikterats av socialdemokraternas samarbetspartner Miljöpartiet. Sverige har, med miljöpartiet i en utpressningssituation, höjt miljökraven på jordbruket generellt med extra avgifter och begränsningar för flertalet insatsvaror.

Det finns dessutom stora osäkerheter inför framtiden kring den svenska kalkproduktionen som även den är nödvändig för jordbruket. Miljlöpartiets motstånd mot kalbrytning begränsar den svenska kalkproduktionen och kommer göra Sverige beroende av import från bland annat Ryssland.

Slutsummeringen kan med andra ord bli långt allvarligare än vad Annika Winsth beskriver det som. Lyckas inte fredsförhandlingarna eller samtalen så är det med en sannolikhet bortom visshet att inte bara Sverige utan världen går in i en period av brist på avgörande insatsvaror som vete och olika former av insatsvaror som kalk och jordartsmetaller. 

Det bör inte behövas någon tyngre tankeverksamhet för ens en socialdemokratisk statsminister att inse att varje samarbete med Miljöpartiet leder Sverige till en allvarlig situation. Såväl historiskt som i framtiden. Svensk livsmedelsproduktion lider redan svårt av de beslut som Miljöpartiet trumfat igenom under främst regeringen Reinfeldt II samt regeringarna Löfven I och II. Under 12 år har Miljöpartiet pressat fram reformer som idag visar sig ha satt Sverige i en historiskt allvarlig situation för vårt nationella oberoende och vår livsmedelsproduktions sårbarhet.

Ännu mindre tankeverksamhet bör krävas för att inse att en sådan enkel vara som en kanelbulle de kommande åren kommer anses vara en för de flesta oåtkomlig lyxvara.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se