Förvaltningskorruption?

Statskontoret och Socialdemokraternas logo. Montage.
  • Torsdag 24 Mar 2022 2022-03-24
E-post 709

DN:s avslöjande om Statskontorets generaldirektör rekrytering vid sidan av den andemening som omgärdar svensk förvaltningstradition öppnar för vidare granskningar. Granskningar av hur inte bara generaldirektörer utses utan även hur den partipolitiska eller andra organisationers kultur påverkar den svenska statsförvaltningen.

DN kunde på onsdagen avslöja att Statskontorets generaldirektör Annelie Roswall Ljunggren och en personalspecialist handplockat en tidigare kollega till en hög chefstjänst. Annonsen publicerades bara på ett enda ställe: under fem dagar på en anslagstavla på myndighetens kontor. Kontoret var i princip tomt eftersom medarbetarna uppmanades att arbeta hemifrån på grund av pandemin.

En person sökte tjänsten – och fick den. DN kan redogöra för hur Statskontorets generaldirektör en vecka innan chefstjänsten anslogs på anslagstavlan informerade den person som sedan fick tjänsten att den skulle utannonseras.

I statlig sektor ställs betydligt högre krav på rekryteringar än i privat sektor. Myndigheter är enligt lag skyldiga att rekrytera medarbetare utifrån bedömning av sakliga grunder som ”förtjänst och skicklighet” i en öppen process. Principen bygger på att staten ska anställa de skickligaste personerna. Syftet är att minska risken för korruption.

Handläggningen av tjänstetillsättningen från Statskontorets sida får kritik från flera håll, bland annat arbetsrättsexperten och juristen Kristina Ahsltröm:

– De har inte informerat på ett lämpligt sätt. De har inte följt förordningens regler om hur det här ska gå till. Det kan omöjligen anses lämpligt att sätta upp ett anslag som ingen kan läsa, säger Kristina Ahlström.

Annelie Roswall Ljunggren försvarar rekryteringen med att hon har försökt vara smidig och löst en besvärlig situation som uppstått när den förra administrativa chefen sade upp sig.

– Jag ville försöka hitta en tillfällig men snabb lösning. Hade inte det här fungerat hade vi fått gå vidare med att försöka göra ett avrop och upphandla en interimschef.

Statskontorets generaldirektör Annelie Roswall Ljunggren är mindre känd än hennes make Stig-Björn Ljunggren, politisk chefredaktör på Sydöstran men ett känt namn inom socialdemokratin och Folkbildningssverige.

Statskontoret är regeringens stabsmyndighet för utredning, utvärdering och uppföljning av statlig och statligt finansierad verksamhet samt övergripande frågor om den offentliga förvaltningens funktionssätt och utveckling. I arbetet ingår att analysera verksamheter och myndigheter ur ett effektivitetsperspektiv, redovisa effekter av statliga åtgärder samt ge underlag för omprövning och utveckling.

Annelie Roswall Ljunggren kommer närmast från Finansdepartementet där hon tjänstgjort som statssekreterare under Magdalena Andersson. 

Dessförinnan var Roswall Ljunggren generalsekreterare för Folkbildningsförbundet, sedan 2015 med nytt namn som Studieförbunden. Studieförbunden är en av Folkbildningsrådets tre medlemsorganisationer vid sidan av Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) samt Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO).

Efter att Roswall Ljunggren lämnade Folkbildningsförbundet har denna organisation kommit att granskas av media och forskare. Den kultur och redovisningsmodell av statsbidrags nyttjande som Folkbildningsförbundet och inte minst Utbildningsförbunden kom att utveckla under Roswall Ljungrens tid som generalsekreterare ledde till stora volymökningar av verksamhet. Verksamhet som av flera aktörer, bland annat Ledarsidorna, och inte minst TV4 kunde avslöjas vara tom på innehåll, känneteckas av bristande redovisning samt att medel fördelades till organiserade livsstilskriminella samt radikaliserande miljöer.

Relaterat: Studieförbunden under press – tvingas redovisa kvitton för utlägg

Verksamheten hade kommit att utvecklas i en så pass allvarlig riktning att Folkbildninsrådet 2020 pressades till omfattande internutredningar och egna skärpningar av regelverken. 

Oppositionen drev, på initiativ av moderaternas riksdagsledamot John Weinerhall, på för att statskontoret skulle få i uppdrag att granska verksamheten vid Folkbildningsrådet vilket socialdemokraterna motsatte sig. Efter att oppositionen förlorat voteringen i kulturutskottet om granskning efter att Liberalernas Christer Nylander och Centerpartiets Per Lodenius bytt sida tog Riksrevisionen ett eget initiativ till granskning av Folkbildninsrådet. Riksrevisionen ligger utanför regeringens påverkansmöjligheter.

Relaterat: Riksrevisionen tar eget initiativ för granskning av Studieförbunden

Riksrevisionens rapport, som inledningsvis var planerad till att presenteras innevarande månad har dock försenats två gånger. Först meddelades att granskningen skulle presenteras under maj månad men sköts upp ytterligare en gång till att presenteras i augusti, veckorna innan valet.

Relaterat: Pressen på Studieförbunden ökar – Når statsministerns innersta krets

Orsaken till förseningarna är, enligt uppgift från källor med insyn, att Riksrevisionen har hittat en stor mängd detaljer som går långt bak i tiden som kan förklara Studeförbundens och Folkbildningsrådet slappa hantering av skattemedel.

Vidare tillhör Annelie Roswall Ljunggren socialdemokraternas Uppsala-distrikt. Detta distrikt är vid sidan av Stockholms stad och Skåne det mest radikala inom partiet. Inom partidistriktet utgör Tro och Solidaritet samt SSU starka krafter som bland annat fått till följd en ibland uttalad antisemitism eller att partiföredrädare inte reagerar nämnvärt på när de själva uppträder i sammanhang där antisemitiska vanföreställningar kommuniceras.

Även mer explicita antisemitiska formuleringar har kommunicerats av SSU-företrädare.

Andra framträdande medlemmar i Uppsala partidistrikt utöver Annelie Roswall Ljunggren är socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi, utbildningsminister Anna Ekström samt Lisa Pelling, Dagens Arena.

Huruvida DN:s granskning av Annelie Roswall Ljunggrens handlag vid rekryteringar till den förvaltningsmyndighet som har ett huvudansvar för att verka för transparens i statsförvaltningen kommer påverka Statskontoret eller andra myndigheter eller som i Folkbildningsrådets fall, föreningar med myndighetsuppdrag återstår att se. Men det är inte ointressant att följa ur fler perspektiv, inte minst socialdemokratiskt kremlologiska hur enskilda partimedlemmars karriärer kan utvecklas och senare påverka statsförvaltningen..

Även om Roswall Ljunggren anger krav på snabbhet i rekryteringsprocessen i det specifika fallet så ser det ut som gamla relationer, i likhet med annan sluten verksamhet som den i Folkbildningsrådet eller Studieförbunden, övertrumfar alla förväntningar på processer som följer svensk förvaltningstraditions krav på öppenhet, fri från jäv och annan korruption.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se