Så slår Turkiet mynt av det ryska anfallskriget mot Ukraina

Joe Biden, Recep Tayyip Erdogan. Foto: Wikipedia samt arkiv. Montage.
  • Onsdag 30 Mar 2022 2022-03-30
E-post 266

Rysslands anfallskrig kom som en skänk från ovan för Turkiets president Erdogan.  Med en ekonomi på kollapsens rand och ett val 2023 fruktade han en smärtsam valförlust. Nu har kriget visat sig öppna för Turkiets och det regerande partiet AKP att återanvända sina erfarenheter hur de kan runda av FN och USA beslutade sanktioner mot stridande parter. Och själva slå mynt av det.

Turkiets ekonomi har varit under stark press sedan pandemins utbrott och var dåligt skick redan innan dess. Så pass dålig att det funnits tecken på att Turkiets president Recep Tayyio Erdogan börjat frukta en valförlust i valen 2023. Men nu ser det ryska anfallskriget i Ukraina ut att ge Erdogan en möjlighet som han inte räknat med att kunna vända oddsen till sin fördel.

Efter de erfarenheter Turkiets skaffat sig av sanktionsupplägg som undergrävde både USA:s och FN:s säkerhetsråds embargon mot jihadistgrupper och Iran tidigare står president Recep Tayyip Erdoğans regering nu redo att implementera en liknande handbok för att medge ryska intressen att runda västerländska sanktioner mot Ryssland.

Erdogan och hans regering menar att Turkiet nu skapar en livlina för att hjälpa till att övervinna restriktionerna och slå mot sanktionerna. Det menar Abdullah Bozkurt, medarbetare till Middle East Forum i en essä.

“Med Ukrainakrisen har vårt land blivit en stigande stjärna inom sektorer som finans och turism. Genom Guds vilja kommer vi att uppfylla vårt löfte att göra vårt land till en av världens 10 bästa ekonomier genom att utnyttja möjligheterna på bästa sätt.” sa Erdoğan den 21 mars när han talade till före detta lagstiftare från hans regerande Rättvise och utvecklingspartiet (AKP)

“Vi kommer att fortsätta att marschera mot våra mål”, tillade han.

Sedan kriget inleddes har många ryska medborgare kontaktat turkiska banker de senaste veckorna för att öppna konton och förvara sina pengar.

Turkiet är dessutom den enda NATO-allierade som inte stängt sitt luftrum för ryska flygplan, och många ryssar har under de senaste veckorna strömmat till turkiska banker för att öppna konton och förvara sina pengar. Sedan invasionen av Ukraina inleddes har turkiska regeringstjänstemän upprepade gånger sagt att de inte kommer att ansluta sig till sanktionsregimen mot Ryssland.

Erdoğan skickade personligen en av sina affärspartners, Ethem Sancak, till Ryssland för att leverera ett meddelande till ryska tjänstemän. Tillsammans med en delegation från ett av Erdoğans allierade politiska partier, Vatan Partisi, (tidigare känt som Nationalistpartiet eller Arbetarpartiet) ska Sancak ha diskuterat metoder och processer för att hjälpa Ryssland minimera effekterna sanktionerna.

Sancak framträdde senare upp på den ryska TV-stationen RBC där han bekräftade att Turkiet inte kommer att gå med i sanktionerna, slog ut mot Nato samt hyllade Ryssland.

Ethem Sancak menade i rysk TV att “Turkiets medlemskap i Nato är en skam som det har burit med sig under hela sitt förflutna”, samt hävdade att Nato var inblandat i alla militärkupper i Turkiet, inklusive en den 15 juli 2016 och att man ville avsätta Erdoğan från makten.

“Det kommer inte att göras något ytterligare främjande av den transatlantiska alliansen. Om Ryssland faller faller Turkiet”, sa Sancak och anklagade västvärlden för att försöka förstöra relationerna mellan Turkiet och Ryssland. 

Sancak, som sitter i det styrande Rättvise- och utvecklingspartiets (AKP) styrelse, har byggt upp en ansenlig förmögenhet genom statliga kontrakt och anbud som beviljats ​​av president Erdoğan i konkurrensutsatta anbud. Han beskrivs som en av de turkiska oligarkerna som förvaltar president Erdoğans rikedomar och fungerar som en förvaltare för den turkiske presidentens förmögenhet.

Det är inte första gången Erdoğan använder olika turkiska institutioner som banker och annat för att minimera USA:s och/eller FN:s sanktioner mot stridande parter. Han hjälpte Yasin al-Qadi, som vid ett tillfälle utsågs till al-Qaida-finansiär av både FN:s säkerhetsråd och USA:s finansminister, att flytta pengar till Turkiet, olagligt ta sig in i landet och etablera affärsprojekt. Erdoğans son Bilal var delägare i det konglomerat som finansierade av al-Qadi, som reste till Turkiet vid ett flertal tillfällen varav en gång ombord på presidentplanet.

Al-Qadi och Bilal var ledande misstänkta i en korruptionsutredning som genomfördes av åklagare i Istanbul och var föremål för häktningsorder som utfärdades den 25 december 2013 av åklagarna. President Erdoğan intervenerade dock och förhindrade verkställandet av orderingarna genom att beordra polisen att ignorera åklagarnas order. De åklagare och polischefer som var inblandade i utredningen har sedan dess avlägsnats.

Samma handbok kommer nu, menar Abdullah Bozkurt, medarbetare till Middle East Forum i en essä implementeras i samband med de sanktioner som ett samlat väst inför mot Ryssland. För Erdogan och hans närmaste krets är det inte bara en fråga om personlig ekonomi utan även mer långsiktigt. 

Den turkiska ekonomin stod innan det ryska anfallskriget på randen till att implodera och det är inte fel att säga att kriget, och möjligheterna det ger Erdogan att hjälpa Ryssland runda sanktionerna en möjlighet han helt enkelt inte kunde tacka nej till. En möjlighet att förlänga sin tid vid makten ytterligare en mandatperiod efter valen 2023.

Innehållet som publiceras på Ledarsidorna.se omfattas av grundlagsskydd. Detta inkluderar inte kommentarsfältet. Du som kommenterar är helt ansvarig för det du skriver.

Mer från Ledarsidorna.se